Sök:

Sökresultat:

633 Uppsatser om Medborgare - Sida 36 av 43

E-postfrågor till myndighet : Deskriptiv fallstudie av medborgarnas e-postfrågor inkomna till Försäkringskassan och Landstingets Frågelåda

Det blir allt vanligare att samhällsMedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären.Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till Medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om.

Ekonomens roll i kommunal sektor: En fallstudie inom Luleå kommun

Ekonomprofessionen genomgår ofta förändringar och därför är det naturligt att ekonomens roll förändras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en så kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har därmed börjat anta rollen som en affärspartner. Offentliga verksamheter såsom stat, kommun och landsting är stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhällsekonomi. Ekonomen har därmed en viktig roll inom den offentliga sektorn då deras verksamheter berör alla Medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlägga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssätt för att därigenom kunna öka förståelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn.

Stadsbyggnadsbenchens kommuners syn på Medborgardialogens påverkan på effektivitet och kvalitet i planprocessen

Utifrån forskning och en pågående debatt i dagens samhälle går det att utläsa en problematik kring medborgardialog där den potentiella nyttan ställs mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess påverkan på effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhålls. Frågan har blivit allt mer aktuell de senaste åren då planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krävs för att tillgodose behovet av bostäder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmärksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), något som generellt uppfattas som en tidskrävande process. Stadsbyggnadsbenchen är en samarbetsorganisation i Stockholms län där åtta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrågor. De åtta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen där strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn på medborgardialog.

Vadå delaktighet? : Kulturhuvudstadsåret ur umebornas perspektiv

Umeå är valt till Europas kulturhuvudstad år 2014 och betraktas som den nordligastekulturhuvudstaden. En sådan händelse är ett utmärkt tillfälle för att kunna marknadsföra Umeå samt hela regionen och locka turister/besökare som i sin tur kan leda till ökad sysselsättning och (skatte)intäkter. Det kan också gynna företagsklimatet som kan resultera i fler arbetstillfällen och starkare dragningskraft för kulturhuvudstaden.I sin ansökan beskriver Umeå kommun att ett av de främsta målen med Umeå2014 är kulturen ska vara tillgänglig för alla Medborgare och att graden av medskapande ska vara hög, vilket innebär att medborgarna kan involveras i olika utsträckning. Detta görs i syfte att skapa en ökad kulturell medvetenhet och en stärkt identitet som ger goda förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling.Vi i denna uppsats vill lyfta fram medborgarnas syn på delaktighet och motivation angående kulturhuvudstadsåret. Vi kommer att jämföra medborgarnas syn med vad som sägs i Umeås ansökan för att undersöka hur väl dessa överensstämmer.Syftet är att identifiera de faktorer som påverkar kommunikationen mellan kommunen och medborgarna för att därefter kunna ge rekommendationer till de ansvariga arrangörerna inom Umeå2014 om vilka åtgärder som bör vidtas.Studien är av kvantitativ art och har ett deduktivt angreppssätt för att besvara den valda problemformuleringen om hur Umeå kommun har lyckats i sina ambitioner att göra medborgarna delaktiga i kulturhuvudstadsåret, Umeå2014.

Turkiets väg mot EU - Villkoren, målen och problematiken med ett eventuellt turkiskt medlemskap

Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat närma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvärdig medlem i förhållande till de övriga medlemsländerna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera år av kritik, uteslutande och förnekande från EU: s håll beslöts det att Turkiet får från och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets väg mot Europa har varit allt annat än rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsättningar från europeiskt håll gentemot Turkiet och dess Medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spår genom historien fram till idag.

Är det svenska spelmonopolet förenligt med EG-rätten? : Nationell lagstiftning mot EG-fördraget

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats Medborgare har rätt till, såsom friheten att utöva tjänster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall värna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hämmar den fria konkurrensen men har ändå tillåtits om en viss marknadutgörs av allmänfarliga produkter såsom alkohol eller tobak och bedöms då kunna skötas bättre genom statlig reglering. Spelmarknaden är inte allmänfarlig men bedöms ändå kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter på medborgarna. En medlemsstat får inskränka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestämmelser i den nationella lagen, om en åtgärd är av tvingande hänsyn för allmänheten.

Inifrån och ut : en designpedagogisk undersökning om hantverksverksamheten på en kriminalvårdsanstalt

Fängelset har varit den främsta formen av bestraffning i modern tid. Samhällets straffmetoder har gått från kroppsstraff och tortyr till en institutionaliserad övervakningsapparat med syfte att förvandla människor från kriminella till laglydiga Medborgare. En del av denna förvandling beräknas ske genom arbete och sysselsättning under fängelsetiden.Med det stängda rummet som utgångspunkt har min undersökning sökt svar på om, och i så fall varför hantverk är viktigt i kriminalvården. Utifrån denna undran behandlar den här undersökningen frågeställningen:På vilka sätt kan ett designpedagogiskt projekt komplettera och utmana den ordinarie hantverksverksamheten på en kriminalvårdsanstalt? Hur kan ett designpedagogiskt projekt synliggöra vad i hantverksprocessen som blir meningsfullt för internerna?För att få svar på dessa frågor har jag tillsammans med en grupp interner på en kriminalvårdsanstalt genomfört ett designpedagogiskt projekt där vi arbetat med tygpåsar som utgångspunkt.Ett sociokulturellt perspektiv på lärande tillsammans med Michel Foucaults teorier om fängelset som institution har legat till grund för analysen av materialet.

Kultur men hur?

Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen.

Den didaktiska demokratin & rättvisan : En intervjuundersökning av samhällskunskapslärares föreställningar om demokrati och rättvisa i skola och undervisning

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) ? sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar.

ADR och förhandlingslösningar: för bättre effektivitet och medborgarinflytande i planprocessen

Den här uppsatsen har två syften. Det ena är att studera möjligheter till medborgarinflytande i 4 och 5 kapitlet plan- och bygglagen. Det andra syftet är att dels presentera de mest användbara förhandlingsmetoderna i USA, dels studera erfarenheterna från olika aktörer i USA, samt beskriva hur man kan förmå olika aktörer att överhuvudtaget komma till en förhandling vid liknande fall som plan- och bygglagen behandlar. För denna magisteruppsats har en deskriptiv metod använts. I uppsatsen berörs inte den svenska miljörätten, dvs.

Rätten till familjeåterförening, en jämförande analys av familjeåterföreningsdirektivet och rörlighetsdirektivet

?Rätten till familjeåterförening har ansetts utgöra en del av rätten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 Europakonventionen. Ett skäl till att EU-domstolen har tillerkänt rättigheter till familjemedlemmar har varit att uppfylla kraven på respekt för familjelivet och EU-domstolen har i ett flertal mål om immigration betonat att medlemsstaterna är skyldiga att ta hänsyn till artikel 8 Europakonventionen. Familjemedlemmars rätt att röra sig fritt och uppehålla sig i medlemsstaterna framgår dock inte uttryckligen av fördraget. Det unionsrättsliga skyddet för denna rätt härleds istället till rätten till bevarandet av familjens enhet - en rätt som har ansetts vara en grundläggande rättighet enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

Opera i Stockholm, Värtahamnen

Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla Medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken.På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn.

Patientnöjdhet inom primärvården i Malmö stad : en kvalitativ studie

Vid upplevd patientnöjdhet är det viktigt att kunna mäta, definiera och utvärdera kvalitet inom primärvården. Det senaste årtiondet har primärvården ändrats från ett offentligt vårdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trädde i kraft har patientens ställning stärkts, lagen möjliggör nämligen att patienten själv får välja utförare av vårdtjänsten. Det är därför av vikt för vårdgivare att fastställa de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, då patientens tillfredställelse är den som avgör konkurrensförhållandet mellan organisationer.Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera de faktorer som påverkar patientnöjdhet inom primärvården i Malmö stad. Vidare är syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det är förknippat med om de är listade hos en offentlig eller privat vårdenhet.

Polisens och socialtjänstens syn på samverkan vid ungdomsbrott

1 INLEDNING Det finns många anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning är mitt stora intresse om det här ämnet som är både intressant och lärorikt. Intressant är det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland våra politiker av olika partier i hela landet om vem som bäst kan hantera ungdomsproblematiken i vårt land. Lärorikt är det på grund av att det är så många verksamheter som är inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgårdar, rättväsendet, drabbade familjer men också själva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset är stort för ungdomsbrottslighet kan också förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken på kommande problem för både samhällsutvecklingen och ungdomarna. I alla de här fallen vi nämnde är det ytterst viktigt för våra professionella organisationer d.v.s.

Närbyråkratens handlingsutrymme - En kvalitativ studie av arbetsförmedlarens arbetssituation

Närbyråkrater är de tjänstemän inom offentlig sektor som har direkt kontakt med medborgarna. Det är således dem du som Medborgare kommer i kontakt med när du är i behov av stöd från samhället. Det som avgör vilken hjälp du får är dels lagar och regler men även närbyråkraten själv, då de i sitt arbete har ett visst handlingsutrymme. Därför är det inte konstigt att diskussionerna ständigt gått mellan huruvida man bör utöka eller minska närbyråkratens handlingsutrymme. Vi har valt att undersöka Arbetsförmedlingen och vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur arbetsförmedlarens arbetsuppgifter och handlingsutrymme har förändrats under 2000-talet då flera organisatoriska förändringar har ägt rum under denna period.För att besvara vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi ville skapa en förståelse för arbetsförmedlarnas arbetssituation.

<- Föregående sida 36 Nästa sida ->