The study aims to shed light on the phenomenon of employeeship at a Swedish Staffing Agencise . This has been done on the basis of two questions. How can employeeship look like in a service? What is the role given employeeship in developing contexts? In order to answer the purpose and issues have a quantitative approach been used. Based on the theoretical frame of reference has the form of surveys created.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet Medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet Medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Syftet med studien är att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om Medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet Medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Organisationer och företag utvecklas och förändras ständigt för att möta omvärldens krav och medarbetarna har kommit att få en allt viktigare roll i förändringsarbetet. På senare år har utvecklingen gått mot att försöka uppbåda engagemang och ansvarstagande hos medarbetarna för att utveckla den egna verksamheten, det vill säga utöva ett Medarbetarskap. Hur verksamheten är organiserad har betydelse för hur Medarbetarskapet utövas. Medarbetarskapet kan också ta sig uttryck på olika sätt i olika organisatoriska kontexter, vilket innebär att det som fungerar i en organisation inte nödvändigtvis fungerar i andra. Alla typer av förändringar som sker i en organisation påverkar dock individerna som måste förhålla sig till resultaten av förändringarna, vilket i sin tur påverkar utfallet.Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur organisationsförändringar kan komma att påverka Medarbetarskapet, i det här fallet då en organisation går från en platt organisations­struktur till en mer hierarkisk.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om Medarbetarskapandet inom offentlig sektor kunde inverka på ohälsan i organisationen och om detta arbete har påverkat situationen för medarbetarna. Många organisationer arbetar i dag med Medarbetarskapsutbildningar och hoppas, genom att använda sig av denna utbildningsprocess, att kunna öka delaktigheten och därmed minska ohälsotalen i organisationen. Till sin hjälp har de många gånger etablerade företag som arbetar med denna sorts förändring. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt förhållningssätt. Två intervjuer genomfördes, en med högste chefen för Tekniska kontoret, Hans Andersson.

Titel Att kommunicera svår förändring - Ett medarbetarperspektivFörfattareTherése Boija & Fanny NybergHandledareCatrin JohanssonExaminatorElisabeth StúrUtbildningMedie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, MittuniversitetetSyfteSyftet med studie är att ta reda på hur medarbetare från tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förändringen på Vårby bryggeri.FrågeställningarHur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedläggningen.MetodStudien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestående av 3-5 deltagare från Spendrups medarbetare.ResultatI studien framgår det att Spendrups förändringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgänglig chef. De tillfrågade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det så, men att informationen inte är tillräcklig.

Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjeföretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, där fokus ligger på relationer. Detta genom att undersöka hur aktörerna använder sin frontlinjepersonal.En kvalitativ flerfallstudie har genomförts där tre kedjeföretag bidragit med information rörande transaktions- eller relationsorienterad försäljning, Medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. Utgångspunkten för analys av fallstudierna har varit två intervjuer per företag. Dels med butikens högste chef samt med en medarbetare.Det teoretiska ramverket i denna studie rörande Medarbetarskap, skapande av värde/nytta för kund samt intern marknadsföring som möjliggör att kund upplever hög tjänstekvalité, signalerar ett tankesätt inom ett serviceperspektiv och används för att svara på syftet.Huruvida kedjeföretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, är inte möjligt att konkludera i denna småskaliga forskningsuppsats. Vidare forskning är nödvändig.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att problematisera individers syn på det egna Medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna Medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett Medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna Medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna Medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer.

The teaching of modern foreign languages within Swedish educational system has been a subject of a number of alarming reports in recent years. Several studies have shown that students lack motivation to learn any language but English. Of particular concern is the young males? underachieving and disinterest in foreign languages. In the meantime, a number of international studies and the statistical data from Swedish national agencies of secondary and higher education (Skolverket and Högskoleverket) have indicated that Russian is one of the languages that are favoured by males. The primary goal of my case study was, therefore, to examine students? motivation to learn Russian and their attitudes towards language, community and Russian-speaking people.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att problematisera individers syn på det egna Medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna Medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett Medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna Medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna Medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer.

Upplevelsen av stress ökar i vårt samhälle idag. Man upplever ökade krav, mindrekontroll och en brist på stöd, enligt Karasek & Theorells krav/kontroll/stöd-modell.Sjuksköterskor upplever stress av en rad olika anledningar och det finns det en stor riskatt vården står utan kompetent personal i framtiden om inte chefer och medarbetaretillsammans kan skapa en acceptabel arbetsmiljö. Syftet med vår studie var attundersöka hur vårdenhetschefer stöder enhetens sjuksköterskor vid upplevd stress föratt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuermed erfarna vårdenhetschefer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analyseramaterialet.

Att undersöka Medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området.Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling.