Syftet med vår studie är att försöka förstå vad det kan bero på att Medarbetarskap är svårimplementerat i en traditionell organisation, dessutom vill vi belysa på vilket vis Medarbetarskap kan vara viktigt inför framtiden i denna typ av företag..

Medarbetarskap har fått mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. Många organisationer strävar efter att förbättra samarbetet inom och över avdelningsgränserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergått till att ta en mer aktiv roll i arbetet. Enkätundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet där Medarbetarskap undersöktes utifrån F. Hällstén och S.

Titel: På andra sidan av Medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, Samhälle & Teknik | Mälardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap Frågeställning:-          Hur uppfattas implementeringen av Medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sättet att arbeta med Medarbetarskap fått för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva Medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med Medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, åsikter, erfarenheter och upplevelser om ämnet Medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förståelse för hur medarbetaren upplever processen av Medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt Medarbetarskap på Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar på att arbetsplatsträffarna behöver utvecklas vad gäller effektivitet och kvalitet då det är då samtalet om Medarbetarskap sker. Analysen tyder också på att Medarbetarskapet skapar värde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter såsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsättning för ett fungerande Medarbetarskap har visat sig vara tydlighet från chef och ledning, närmaste chefens närvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur chefer, medarbetare och samordnare ser på ledarskap och Medarbetarskap. Syftet är att undersöka chefers, medarbetares och samordnares syn på ledarskap och Medarbetarskap på ett äldreboende samt att ge en förståelse för hur ledarskap kan se ut i praktiken. Studien svarar på tre frågeställningar vilka är: Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn på ledarskap? Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn på Medarbetarskap? Påverkas ledarskapet av yttre omständigheter och i så fall på vilket sätt?. Frågeställningarna besvarades genom att vi genomförde individuella semistrukturerade intervjuer.

I dag har de flesta arbetstagare förvandlats till medarbetare, åtminstone i teorin. Arbetsgivare söker numera "medarbetare" och kallar sina anställda så. Det låter trevligare - att "arbeta med", istället för det mera passiva "att ta arbete".Allt fler företag och organisationer har uppmärksammat vikten av Medarbetarskap, i syfte att utveckla ansvarstagande och förändringsförmåga på arbetsplatserna.Den här uppsatsen är kvalitativ intervjustudie om hur anställda i en matbutik uppfattar Medarbetarskap. Syftet med studien är, att få en djupare förståelse för hur de anställda i den organisation vi har valt att studera, upplever Medarbetarskap och hur detta påverkar deras personliga utveckling. Som en del i Medarbetarskapskonceptet påvisas också vikten av ledarskap, samt hur ett komplext begrepp som Medarbetarskap upplevs av anställda i en platt organisation där alla strävar efter samma mål.Komplexitet av Medarbetarskapet resulterar i att vi, i vår strävan att få en djupare förståelse i den här studien, tar upp olika aspekter som ledarskap, lärande och reflektion, som alla, enligt oss, spelar en viktigt roll i Medarbetarskapet..

Det finns många faktorer som påverkar medarbetarens arbetstillfredsställelse inom banksektorn, denna uppsats erbjuder en ny syn där faktorer som undersöks finns inom det nyutforskade ämnet Medarbetarskap. Syftet är att undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till två faktorer inom Medarbetarskap; ledarskapsbeteende och det myndiga Medarbetarskapet. Utifrån mellanchefens perspektiv kommer vi att beskriva och jämföra om och hur ledarskapsbeteenden och de fyra begreppsdelarna påverkar arbetstillfredsställelsen inom banksektorn. Genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats utfördes studien på tre banker; Handelsbanken, Swedbank och SEB, där sju mellanchefer intervjuades. Den teoretiska grunden omfattar teorier och modeller om Medarbetarskap.

Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring Medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt Medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang.

Titel: På andra sidan av Medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, Samhälle & Teknik | Mälardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap Frågeställning:-          Hur uppfattas implementeringen av Medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sättet att arbeta med Medarbetarskap fått för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva Medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med Medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, åsikter, erfarenheter och upplevelser om ämnet Medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förståelse för hur medarbetaren upplever processen av Medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt Medarbetarskap på Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar på att arbetsplatsträffarna behöver utvecklas vad gäller effektivitet och kvalitet då det är då samtalet om Medarbetarskap sker. Analysen tyder också på att Medarbetarskapet skapar värde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter såsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsättning för ett fungerande Medarbetarskap har visat sig vara tydlighet från chef och ledning, närmaste chefens närvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst Medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket är en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst Medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget.

I dagens informationssamhälle fattas snabba och åtskilliga beslut. Ständiga förändringar äger rum och de företag som har en snabb reaktionsförmåga med medarbetare som tillåts fatta självständiga beslut lyckas konkurrera på marknaden. Uppsatsens syfte är att beskriva utvecklingen av Medarbetarskap och urskilja vilka effekter som uppkommer för medarbetaren. Med hjälp av teorier från främst Hällsten, Tengblad, Ackerman, Kinlaw och Altén har empirin analyserats och medarbetarkspsutveckling har beskrivits och effekterna har urskiljts. Resultatet blev att Medarbetarskapsutveckling inte är generell inom organisationen där medarbetarna arbetar utan skiftar från en avdelning till en annan. Det är således svårt att få några allmängiltiga svar på om hur Medarbetarskapsutveckling bör se ut för hela organisationen.

Begreppet Medarbetarskap är långt ifrån ett välkänt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhållningssätt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats är för det första att få mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra är syftet att få kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar Medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje är syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsättningsvis kan bidra till att uppnå ett gott Medarbetarskap.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande Medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Tiderna förändras, så även inom jordbrukssektorn. Effektiviseringen av jordbruket har medfört att det på senare tid bildats allt större enheter för att bibehålla god lönsamhet, vilket innebär växande enheter med fler medarbetare. Det innebär att den enskilde jordbrukarens uppgift förändras, från att ha ansvarat och arbetat med allt från ekonomi och djurskötsel till maskinkörning, till att bli chef och ledare med personalansvar. Behovet av Medarbetarskap är tydligt då jordbrukaren inte klarar av att ensam ha full koll och kontroll över verksamheten när den växer och personalstyrkan likaså. Det medför även ett behov av att kunna etablera en god relation mellan chef och medarbetare, samt förmågan att som chef våga delegera ansvar och arbetsuppgifter. Vi har i detta arbete genomfört en kvalitativ studie som syftar till att se hur arbetsgivarna inom jordbrukssektorn ser på Medarbetarskap samt hur det används i verksamheten.

Syftet är att pröva genomförbarheten av postmoderna ideèr som Medarbetarskapstankarna i en maskinbyråkrati utifrån Medarbetarskapsteorier. Jag syftar även bedöma möjligheterna att införa Medarbetarskap med hänsyn till kontexten och ställa denna bedömning mot att istället införa ett traditionellt belöningssystem enligt teorier för empowerment vilket förväntas vara tillrättalagt i maskinbyråkratin.Undersökningen utgår från Medarbetarskapsteorier som ett normativt begrepp om vad ett önskvärt och gott Medarbetarskap är samt från begreppet empowerment. Tidigare forskning berör förutsättningar för Medarbetarskap i postmoderna organisationer, utifrån Medarbetarskapsteori.En kvalitativ forskningsansats har använts i form av semi-strukturerade intervjuer med nio medarbetare och tre chefer. Resultatet har sedan analysertas med hjälp av analytiska verktyg hämtade från Medarbetarskapsteori, samt utifrån teorier som berör empowerment och belöningssystem.Empirin påvisade fyra utmärkande särdrag för maskinbyråkratin som bromsar upp Medarbetarskap i den studerade kontexten. Dessa är uttalad avhållsamhet att delge medarbetarna ekonomisk information, vältrimmad arbetsspecialisering, styrda arbetsuppgifter och kontroll av hur det operativa arbetet utförs.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande Medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..