Studies have shown that stress is common in the nursing profession.Purpose: The aim was to investigate nurses' experience of stress in the work environment at the University Hospital in Uppsala and how nurses deal with this stress and whether the perceived stress experienced affect patient safety and in what way. Method: The study had a descriptive, qualitative design based on nine interviews. The selection criteria for the study was that participants were nurses and that they had worked at least one year within the profession and that they had experienced stress in their work environment. Data from the interviews was analyzed using the qualitative content analysis method by Graneheim and Lundman. Results: The analysis resulted in three categories: "Stress in the workplace?, "stress management" and "patient safety? and showed that all participants had experienced stress repeatedly in their workplaces.

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt.

Sjukvården har sedan slutet av åttiotalet varit satt under en konstant press för att sänka sina utgifter. Reformer och besparingar har blivit en del av vårdarbetets vardag. I denna uppsats försöker vi skapa oss en bild av hur läkaren, som är vårdens viktigaste aktör, ser på den ?nya? sjukvården.Med stöd i teori har vi sökt svaret hos den enda tillförlitliga källan som finns att tillgå, läkarna själva. Ett antal intervjuer gav oss en bild av hur läkaren ser på sitt arbete och sin roll i sjukvården.

Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..

Kommunikation är en stor del av sjukvården och det utväxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för säkerheten och vikten av att sjuksköterskan och läkaren har en bra kommunikation är tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rätt information överförs på ett bra och effektivt sätt är en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlättar och försvårar kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys.

Den främsta uppgiften som sjukgymnasten har vid rehabilitering av neurologiska skador är att identifiera uppkomna funktionsstörningar som påverkar patientens situation och vilka resurser som finns kvar. Det är också viktigt att sjukgymnasten arbetar motivationshöjande och finns som stöd för patient och anhöriga. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av sin egen roll inom neurorehabilitering. Material och Metod: Totalt inkluderades fem sjukgymnaster i Norrbottens län i studien. Kvalitativa intervjuer utfördes utefter en frågeguide.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

In a web environment the library and the librarian continue to function in their role as information provider even when the physical library is closed. Research question is to describe how and in what extent the public libraries websites are integrated in their daily activity and what the causes are for that. The empirical material consists of a survey of number of public libraries websites and qualitative interviews with responsible librarians. I have delimited the study by only investigating the websites of Gothenburg public libraries. In my survey of the websites I have studied four spheres; Services, Contact, Structure and General viewpoints.

Att få en cancerdiagnos är en omvälvande händelse i människors liv och det är viktigt från ett omvårdnadsperspektiv att sjukvårdpersonal har en förståelse för människornas upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser i samband med cancerdiagnos inom tidsaspekten före, under och efter diagnosen fram till behandling. Sexton publicerade artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Starka känslor i samband med diagnos, behovet av och svårigheten att få professionell information, hopp om livet och accepterandet av cancersjukdom, betydelsen av stöd från familj och vänner och svårigheter att prata med dem. Patienterna ville ha en klar och tydlig information angående sjukdomen och behovet av stöd från familj och vänner var viktigt, detta för att minska oro och ensamhet.

AbstractSince 1990, special needs educators have been working in both primary and junior school. It has not been easy for the special needs educators to take authority when working with broader educational issues due to the varying requirements placed upon them. The object of this study is to examine how certain primary and junior school teachers describe their expectations of special needs educators and their professional role.I have conducted individual interviews with three primary school teachers and three junior school teachers, who have at least five years experience of working within their respective fields. The interviews have been scrutinized, and the results are presented with the help of five different themes. The results were then analysed in accordance with the two perspectives of special needs education described by Persson (2001) those of both the relational and the categorical perspective.Amongst other things the results show that the view of primary and junior school teachers with regards to special needs educators differ one from another.

The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report ?Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvårdens kvalitet och effektivitet?.

AbstractTitle: An industry with a lacking trust ? PR-consultants about their own responsibility and how they can contribute to an increased trust for their profession (En bransch med bristande förtroende ? PR-konsulter om sitt eget ansvar och hur de själva kan bidra till ökat branschförtroende)Number of pages: 68 (79 including enclosures)Author: Ebba GöranzonTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring 2008University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityAim: The aim of this essay is to study the Swedish PR-industry and the distrust that is directed towards it. The starting point is different PR-consultants opinion about their profession and industry. What do they think needs to be done to increase the trust for the industry and what kind of responsibility do they think they have?Method/Material: Together with literature studies, a qualitative method has been used and five in-depth interviews with PR-consultants have been conducted.

The study - Hur skapas en journalist? - examines why so many people choose to turn tothe journalist profession when the conditions for a secure position on the labor market ispoor. The study also highlights how recently graduated journalist perceives their temporary and insecure position on the labor market.The study was performed trough ten biographical interviews with recently graduated journalists. Via the interviews I examined what has formed the individuals to perceive journalism as a rational or pragmatic choice for a career. The study shows that journalists, who come from families with high cultural capital, have been shaped by a particular culture of education, which focuses on education as a step towards selfrealization.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.