VÄrt syfte med denna uppsats Àr att klarlÀgga hur en offshoringprocess förÀndrar en organisation, samt ta reda pÄ huruvida denna process pÄverkar kÀrnkompetensen. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer och dokumnetstudier. De teorier som anvÀnts har varit de fyra Idealteorierna av Van de Ven och Poole samt Prahalad och Hamels teori kring begreppet kÀrnkompetens. Vi har i denna studie kommit fram till att Autoliv som företag har förÀndrats av denna process. Autoliv Àr numera ett mer förÀnderligt företag och upplevs inte lÀngre som en lika trygg arbetsplats av dess medarbetare.

Att förmÄ medarbetare att följa sÀkerhetsföreskrifter och bete sig sÀkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mÀngden olyckor pÄ arbetsplatser. En metod för att arbeta med mÀnniskors beteende pÄ arbetsplatsen Àr beteendebaserad sÀkerhet (BBS), vilken har visat pÄ god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur det gÄr att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad pÄ BBS gjordes pÄ pappersmassfabriken Stora Enso ? Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat sÀkerhetsarbete.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet..

Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ förstÄelse för faktorer som pÄverkar motivationen hos personalen pÄ MSB (Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns pÄverkan och dels ledningens betydelse för de anstÀlldas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger sÄledes till grund för undersökningen och sjÀlva uppsatsen. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

Författarna och skaparna av det balanserade styrkortet, Robert S Kaplan & David P Norton, menar att behovet av ett ekonomistyrningsverktyg som ger en mer fullstÀndig helhetsbild Àn enbart finansiella mÄtt har ökat alltmer. Detta frÀmst dÄ den konstant förÀnderliga vÀrld företagen agerar i har skiftat fokus och ser kunden som allt viktigare, vilket medför att företagen mÄste förstÄ och fÄ grepp om den egna verksamheten för att i förlÀngningen nÄ lÄngsiktiga framgÄngar. AnvÀndningen av enbart finansiella mÄtt gör att företagen kan försumma avgörande faktorer i sin omgivning nÀr framtida strategier tas fram. De perspektiv som Kaplan & Norton har utvecklat genom sitt arbete med det balanserade styrkortet Àr tÀnkta att underlÀtta den övergripande identifieringen av dessa nyckelfaktorer. Det balanserade styrkortet innehÄller dÀrför förutom det tidigare nÀmnda finansiella perspektivet Àven kund-, process- och lÀrandeperspektivet.

Sverige stÄr inför en stor generationsvÀxling nu nÀr 40-talisterna nÀrmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag Àr nÀstintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gÄ i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den vÀxlingen av medarbetare sÄ att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lÀmnar organisationerna och hur arbetar de med att vÀxla in ungdomar in i verksamheterna? Det Àr ett flertal utmaningar som Sveriges företag stÄr inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor Àr den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsvÀxlingen innebÀr sÄ att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgÄngarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se nÀrmare pÄ problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behÄlla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsvÀxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt nÀr det kommer till medarbetare som förvÀntas gÄ i pension men Àven hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

SammanfattningArbete med kemikalier innebÀr risk för att mÀnniskor eller miljö utsÀtts för skadliga Àmnen. Arbetsgivare har ansvar för att arbetstagare inte exponeras för farliga kemikalier i sÄdan nivÄ att hÀlsoproblem uppstÄr. För att uppnÄ detta krÀvs att arbetsplatser arbetar aktivt med förebyggande arbetsmiljöarbete. Denna magisteruppsats syftar till att se vilka hinder och möjligheter som kan finnas vid arbete med kemiska arbetsmiljörisker vid universitetslaboratorium.Analyser gjordes som bygger pÄ material insamlat genom intervjuer och besök bÄde pÄ rutin- och forskningslaboratorier vid tvÄ sektioner inom samma institution vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).Resultaten av intervjuerna och studiebesöken visar att sektionerna har ett kemikaliesÀkerhetsarbete som ger en arbetsplats som Àr förhÄllandevis sÀker att arbeta pÄ. Engagerade medarbetare och chef bidrog till att rutiner fanns för sÀkert arbetet pÄ de flesta av de undersökta laboratorierna.

Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen. Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens ska s?kerst?llas i revisionsteamet.

Det blir allt vanligare att samhĂ€llsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post Ă€r det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst pĂ„ dygnet, var man Ă€n befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriĂ€ren.FörsĂ€kringskassans telefonkundtjĂ€nst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjĂ€nst FrĂ„gelĂ„dan inkommer omkring 2 frĂ„gor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrĂ„gad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frĂ„gor det handlar om.

Studiens syfte Ă€r att studera sambandet mellan rĂ€ttvisa, ansvar, utbrĂ€ndhet och hĂ€lsa bland medarbetare pĂ„ Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen bestĂ„r av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken Ă€r mĂ€n och 86 stycken Ă€r kvinnor, med en medelĂ„lder pĂ„ 41 Ă„r. Samtliga svarade pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som delades ut efter muntlig förfrĂ„gan, dĂ€r de fick skatta sig sjĂ€lva. FrĂ„gebatteriet mĂ€ter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rĂ€ttvisa (socialt stöd), utbrĂ€ndhet samt hĂ€lsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rĂ€ttvisa och ansvar i relation till utbrĂ€ndhet.

Syfte: Syftet med studien Àr att studera och analysera förutsÀttningar för lÀrandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett smÄföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare Àr en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling Àr framtrÀdande utmaningar för lÀrande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning Àr frÀmst inriktad pÄ stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag Àr smÄföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva smÄföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-stÀllda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

PĂ„ mĂ„nga arbetsplatser sker idag olika typer av friskvĂ„rdssatsningar i syfte att fĂ„ friskare medarbetare med hög arbetskapacitet och som Ă€r motiverade i sitt arbete. Studiens primĂ€ra syfte var att undersöka om utnyttjandegraden av friskvĂ„rdsförmĂ„nerna har en positiv effekt pĂ„ den upplevda arbetsmotivationen. Författarna Ă€mnade Ă€ven att sekundĂ€rt kartlĂ€gga inledningarna till varför de anstĂ€llda inte utnyttjar friskvĂ„rdsförmĂ„nerna fullt ut. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ en avdelning hos FörsĂ€kringskassan i Östersund. Totalt deltog 109 respondenter.

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att anvÀnda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först pÄ 1950-talet och Àr idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om Àn i olika stor utstrÀckning. DÄ organisa-tioner engagerar medarbetarna och lÄter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hÄlla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmÄgan.Budgeten betraktas mÄnga gÄnger som kronor och ören sammanstÀllda i ett doku-ment dÀr verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, dÄ den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.