Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

Focus of this study was on the underlying values behind consumers buying motives at the point of purchase of meat products in Sweden. Meat consumption in Sweden has increased and in 2012, almost 50% of all meat consumed was imported (SJV, 2013). This is the case despite of the fact that consumers frequently state the importance of Swedish country of origin on the meat products they purchase (www, LRF, 2, 2006). A rising public awareness about health, environmental issues, animal welfare and food safety coupled to meat consumption and meat production is scrutinized both from media and consumers. Due to rising concerns of production-methods of meat, consumers wants to make informed purchasing decisions of the meat they purchase (BEUC, 2013).

??He who makes a beast of himself gets rid of the pain of being a man.? ? Dr. Johnson? . Så inleder den amerikanske journalisten Hunter S Thompson sin mycket speciella roman Fear and Loathing in Las Vegas ? a Savage Journey to the Heart of the American Dream (1972).

Hydropower is an important source of energy in Sweden and accounts for about 46 % of the total energy production. Sweden has about 1 200 hydropower plants and with the intention of raising the pressure head of the water and to store water, dams are built by the power plants. The storage reservoirs make it possible to adjust the energy production by demand and season. Dams in connection to the reservoirs are subjected to additional loading during periods of high floods or when an icecap in the winter is formed on the reservoirs. In order to maintain the dam safety, the power companies in Sweden are working with guidelines for dam safety from RIDAS.

Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring.Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare. I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras..

Denna studie syftar till att ta reda på vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. Utifrån dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen är att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har använts.

Denna studie syftar till att ta reda på vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. Utifrån dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen är att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har använts.

Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa huruvida svenska elitfotbollsspelares bild av sina matchprestationer är rimliga och därmed utgör en god grund för ett självreglerat lärande.Teori: Uppsatsen grundar sig på socialkognitiv teori om självreglerat lärande. Här tas främst Banduras begrepp upplevelse av den egna förmågan och Zimmermans socialkognitiva modell för självreglering upp. Dessutom presenteras teori om inre feedback och självinstruktion. Slutligen tas begreppen självbedömning och självutvärdering, och deras förhållande till det självreglerade lärandet, upp.Metod: 22 svenska elitfotbollsspelare bedömde sina prestationer i 1-5 matcher per spelare. Spelarens tränare bedömde spelarens prestation i samma matcher.

ABSTRACTDelic, Admira. 2007. Forensisk arkeologi: Har forensisk arkeologi en framtid i Sverige?(Forensic archaeology: Is there a future for forensic archaeology in Sweden? C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007)This paper is about what forensic archaeology means, how the work is done, what methods are used in a forensic investigation.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden.

I denna c-uppsats studeras svensk minoritetspolitik i förhållande till samer, kväner och till viss del tornedalingar. Studien syftar till att granska den svenska minoritetspolitiken, samt undersöka i vilken utsträckning Will Kymlickas teori om gruppdifferentierade rättigheter kan tillämpas på en landsöverskridande folkgrupp som kvänerna. De frågeställningar som uppsatsen behandlar studerar hur kvänerna legitimerar sitt anspråk, konflikten mellan samer och kväner, samt vad en ratificering av ILO169 skulle innebära för de svenska samerna. Detta resulterar i ett konstaterande av att kvänerna i dagsläget inte kan kvalificeras som ett ursprungsfolk i Sverige, att gruppdifferentierade rättigheter skulle kunna nyttjas av det landsöverskridande Kveenlandsförbundet i både positiv och negativ mening. Samt att en ratificering av ILO169 skulle innebära nya bestämmelser och åtaganden för den svenska staten i syfte att skydda samerna, detta genom bland annat grundlagsskydd..

Denna uppsats har haft examensarbetet ?MPLS kontra traditionell IP-routing - enjämförelse av resursåtgång? av Sebastian Viking och Anton Öhlin som stöd. Derasarbete jämförde processoranvändning vid routing med, respektive utan, MPLS.Resultatet påvisade att MPLS gav högre processorbelastning gentemot traditionell IProuting,tvärtemot vad teorin för MPLS säger. På grund av uppenbara motsägelsermellan teori och praktik ämnade detta arbete skapa en hypotes som undersöks deduktivtmed målet att bekräfta dess utsaga: På grund av MPLS, respektive IP:s implementation iunderliggande hårdvaruarkitektur, kommer ingen märkbar skillnad iprocessorbelastning att uppvisas vid tester där en routers uppgift är att förmedla paket.Vi har därför återskapat deras tester för att verifiera äktheten i deras resultat. Resultetfrån våra egna tester visade ingen uppenbar olikhet mellan routingteknikerna IP medCEF, respektive MPLS.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden..

Problembakgrund:Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen.Frågeställning: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?Syfte: Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn.Metod: Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori.Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer.

Inskolning av flerspråkiga barn på förskolans småbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte är att beskriva pedagogernas syn på inskolning och vad som är viktigt att tänka på när man skolar in flerspråkiga barn. Det ingår även i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska. Frågeställningarna som var grunden för min undersökning är: Hur ser ut inskolning på en småbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger är viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.