Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Den europeiska tekniska specifikationen CEN/TS 15912 beskriver brandskyddets bestÀndighet för brandskyddsbehandlade trÀpaneler som inkluderande bruksklasser för anvÀndning inomhus och utomhus. Produkter avsedda för utomhusbruk exponeras för accelererade Äldrings metoder motsvarande vÀderexponering utomhus. Brandteknisk utvÀrdering i CEN/TS 15912 utförs i konkalorimeter genom att prova den brandskyddade produkten före och efter Äldring. Kriterier vid provning i konkalorimeter med strÄlningsnivÄn 50 kW/m2 finns idag för brandskyddsbehandlade trÀpaneler. I detta examensarbete har trÀgolv provats i konkalorimeter för att ta fram kravkriterier i CEN/TS 15912.Studien inkluderade 20 olika trÀgolv av trÀslagen gran, ek, lÀrk, lönn, bok och furu.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Island har perfekta förutsÀttningar för att utvinna geotermisk energi. Det Àr belÀget pÄ den mittatlantiskaryggen mellan tvÄ aktiva plattor som interagerar med den hotspot som ligger under Island. Formandet av jordskorpan i omrÄdet Àr komplex, hotspoten och manteln produce- rar tillsammans stora mÀngder magma som har gjort att jordskorpan har blivit mer mÀktig oceanskorpan. Dessa parametrar gör Island till ett land med unika dynamiska system som ger de bÀsta förutsÀttning- arna för att kunna utvinna samt förse sin befolkning med geotermisk energi.  I denna studie Àr det frÀmst tvÄ vulkaner som undersöks, Krafla och Hengill som ligger pÄ norra respektive sydvÀstra Island.

Robotic milking in Automatic Milking systems (AMS) is proposed to reduce manual labour and at the same time increase milk yield by increasing milking frequency. In order to increase milking frequency, it is essential to have well-functioning cow traffic. Investing in an AMS is a great capital investment for the farmer, thus it is of major importance to ensure maximal AMS capacity. This study investigated the effect of the traffic systems Feed First? and Free cow traffic with and without waiting area (WA) on cow performance and AMS capacity.

LÀnsstyrelsen och NaturvÄrdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade omrÄden. För att kunna ta reda pÄ vilka risker ett förorenat omrÄde har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benÀmns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade omrÄdet. Den kan sedan om det anses nödvÀndigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, dÀr större hÀnsyn tas till platsspecifika förhÄllanden. NaturvÄrdsverket har arbetat fram en riktvÀrdesmodell för framtagning av generella riktvÀrden.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Att ta fram ett konstruktionsunderlag för ett smÄskaligt vindkraftverk som vanlig anvÀndare Àr en tidskrÀvande process och professionell hjÀlp kan behövas. Ett verktyg som automatiskt genererar ett sÄdant underlag skulle medföra stora tidsbesparingar samtidigt som det gÄr att anvÀnda pÄ egen hand. Ett internetbaserat verktyg gör det dessutom möjligt för vilken anvÀndare som helst att undersöka potentialen att bygga ett smÄskaligt vindkraftverk pÄ sin egen plats, allt som behövs Àr en internetuppkoppling.Det verktyg som utvecklats i detta projekt lÄter anvÀndaren mata in omgivningsparametrar och energibehov pÄ en hemsida för att sedan automatiskt fÄ ut ett konstruktionsunderlag. Underlaget innehÄller vindkraftverkets dimensionering och information om hur bladen kan konstrueras. Bladen som anvÀnds i modellen Àr skurna ur rör och frÄn forskning vid Linköpings universitet har det visat sig ge goda resultat.

Under senaste Ären har den nya sjukförsÀkringen debatterats flitigt i svensk media. Införandetav en rehabiliteringskedja och tidsbegrÀnsningar i försÀkringen som innebÀr ett nytt sÀtt atttÀnka och förhÄlla sig till grundstenarna till vÄrt vÀlfÀrdssystem har bidragit till oro ochosÀkerhet bland de försÀkrade, FörsÀkringskassans kunder.Regeringens mÄl med förÀndringen Àr att minska ohÀlsan i Sverige och man vill nÄ en merförutsÀgbar och rÀttssÀker försÀkring genom tidsbestÀmd rehabiliteringskedja ochtidsbegrÀnsningar för sjukpenning och sjukersÀttning. Uppsatsen utreder vad som hÀnt med depersoner som fÄtt maximal ersÀttning frÄn FörsÀkringskassan samt utreder hur ohÀlsotalet harutvecklats under perioden 2002-2010. Har FörsÀkringskassan nÄtt de mÄl som regeringenavsett och beror utvecklingen pÄ rehabiliteringskedjan och tidsbegrÀnsningarna i försÀkringen.Resultaten visar att FörsÀkringskassan i princip har nÄtt mÄlet för ohÀlsotalet som stadigtminskat sedan 2003. Minskningen av ohÀlsotalet Àr Àven större frÄn och med 2008 till 2010,jÀmfört med tidigare Är.

De flesta av dagens tillverkningsföretag anvÀnder nÄgon typ av kylsystem i sin anlÀggning. Kostanden att producera kyla varierar beroende pÄ vilken utrustning som anvÀnds och vilken temperatur som efterfrÄgas. NÀr kylproblem uppstÄr kan orsaken vara bristande kylkapacitet, men det Àven bero pÄ att anlÀggningen Àr felaktigt injusterad. Genom att justera in anlÀggningen korrekt kan förutom en bÀttre fungerande anlÀggning Àven minskade driftkostnader uppnÄs. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga och beskriva ett kylsystem och dess stödprocesser.

Effektiv logistik Àr ofta nyckeln bakom framgÄngsrika företag. DÄ logistik Àr ett vÀldigt komplext problemomrÄde har det blivit nödvÀndigt att utveckla intelligenta system som hjÀlpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar Àr ett sÄdant system, vilket ska underlÀtta att flytta fokus frÄn den enskilda artikeln till artiklar som krÀver extra mycket uppmÀrksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsomrÄdet de senaste Ären. Denna har dock varit av ren matematisk karaktÀr dÀr olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrÄn en samling parametrar. Hur parametrarna vÀljs och vilka implikationer valet av matematisk modell fÄr Àr Ànnu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Under hösten har ett examensarbete i maskinkonstruktion genomförts pĂ„ ABBRobotics i VĂ€sterĂ„s dĂ€r syftet har varit att konstruera en överarm till en industrirobot.ABB:s industrirobotar har en maximal hanteringsvikt pĂ„ 500 kg vilket inte alltid Ă€rtillrĂ€ckligt. DĂ„ efterfrĂ„gan för en starkare robot ökar sĂ„ ska detta examensarbeteutreda och ta fram ett konceptförslag pĂ„ en överarm för 700 kg hanteringsvikt. Enkravspecifikation sattes upp tillsammans med företaget dĂ€r de viktigaste kravenlistades. Överarmen kan delas in i tre delar med varsin axel, armhuset med axel 4,handleden med axel 5 och tilthuset med axel 6. En avgörande del av examensarbetetĂ€r kraftöverföringen med kompaktvĂ€xlar till de tre axlarna, dĂ„ dessa avgör hur restenav överarmen blir.

In a business environment where the stakeholder perspective is evolving and sustainable development is receiving increased attention, it is of importance for companies to adjust. The demand and pressure is exerted from several stakeholders who force companies to take action and live up to the expectations because if failing to do so, negative consequences will most likely be the case. The attention of this study is on ABB Power Products (ABB PP) and their environment and working environment risk management. The aim of this thesis is to identify and describe how perceived environmental risks are managed and what the incentives are to work proactively to minimize the risks. The incentives for a proactive risk management strategy are researched through both a strategic and operational perspective.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lÀrare i idrott och hÀlsa har med olika typer av feedback. Studien Àmnar Àven undersöka hur elever uppfattar att de pÄverkas av lÀrargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende pÄ om eleven Àr kille eller tjej.Vilka intentioner har lÀrare med sin verbala feedback till elever?Vilka kÀnslor uppkommer hos elever vid olika typer av lÀrargiven feedback?Hur pÄverkas elevers engagemang vid olika typer av lÀrargiven feedback?Tas den lÀrargivna feedbacken emot olika beroende pÄ om eleven Àr tjej eller kille?MetodI studien anva?nds tvÄ metoder. Intervju anvÀnds för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

MÄnga konstruktioner, hÀr i Sverige och utomlands, har under en lÀngre tid stÄtt och presterat efter de givna föresÀttningar som gÀllde dÄ de uppfördes. Med tiden har konstruktionens kapacitet eventuellt minskat, samtidigt som dimensioneringsvillkor och ökad last har höjt ribban för vad som anses vara sÀkert och funktionellt. Detta fenomen, med minskad kapacitet och högre krav, har banat vÀg för ett helt ÀmnesomrÄde gÀllande förstÀrkning av befintliga konstruktioner. Ramen för det hÀr examensarbetet Àr att bestÀmma förankringslÀngd mellan stÄl och kolfiber. I ett större perspektiv blir resultatet ett bidrag till att kunna förstÀrka tryckta stag med kolfiberkomposit mot knÀckning.