Sökresultat:
3 Uppsatser om Maxhastighet - Sida 1 av 1
Kan sex veckors plyometrisk träning förbättra maxhastighet, hopphöjd i vertikalhopp samt maxstyrka i knäböj hos unga män?
Bakgrund: Maxhastighet är en viktig faktor inom många idrotter. Olika faktorer som påverkar Maxhastighet är anaerob kapacitet, anaeroba energikällor, muskelstyrka samt förmåga att utveckla power. Plyometrisk träning, där explosiva hopp utförs, har som mål att förbättra stretch-shortening cycle (SSC) och power, vilka är viktiga faktorer vid sprint.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sex veckors plyometrisk träning påverkade Maxhastighet, hopphöjd i vertikalhopp samt maxstyrka i knäböj. Studien undersökte även sambandet mellan Maxhastighet och hopphöjd samt Maxhastighet och maxstyrka. Den här studien är viktig då ingen tidigare studie till vår vetskap har undersökt hur plyometrisk träning påverkar Maxhastighet, hopphöjd och maxstyrka.Metod: Tre test användes för att mäta Maxhastighet, hopphöjd samt maxstyrka.
Elitbandyspelares rörelseprofiler i förhållande till olika spelarpositioner
Inledning: Bandy är en vinterlagsport som innehåller både fysiska och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns begränsat med vetenskaplig forskning om bandyspelares fysiska krav under match. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva manliga elitbandyspelares rörelseprofiler utifrån total distans, maximal hastighet, medelhastighet, speltid, hastighetszoner och acceleration under matchsituation mellan olika spelarpositioner. Metod: Datainsamlingen utfördes med tio hertz GPS-enheter på ett elitserielag i bandy från mellersta Sverige under säsongen 2014/15. Sex till åtta manliga elitbandyspelare studerades under elva matchtillfällen.
Bestämning av tryckfallet vid pneumatisk transport av sågspån : Genom simulering och praktiska försök
Minskad tillgång på fossila material och ökade energibehov i värden skapar ett behov av att utveckla alternativa och miljömässigt hållbara lösningar. Biobränsle har därför växt till en av de viktigaste förnyelsebara energikällorna i målet mot ett koldioxidneutralt samhälle. Dock skapar det obearbetade biobränslet problem, på grund av den höga fuktkvoten, mellan 50-150 %. Som en följd finns ett torkbehov som måste lösas på ett miljö- och energieffektivt sätt. Idag står torkningen av biomaterial innan pelletering för 25 % av den totala kostnaden vid pelletstillverkning.Kostnaden för att torka biomaterialet gör det viktigt att effektivisera torkningen, samtidigt bidrar torkningen till utsläpp av miljöfarliga ämnen såsom terpener.