Titel: Lönemodellens påverkan på fastighetsmäklares balans mellan familje- och arbetsliv.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi, 15 hp.Författare: Desiree Apell och Liza MalmqvistHandledare: Maria Fregidou-Malama, Ernst Hollander och Pär VilhelmsonDatum: 2014 ? maj Syfte: Denna studie avsåg att förklara hur fastighetsmäklare upplevde att deras lönemodell påverkade deras balans mellan familje- och arbetsliv och i vilken utsträckning de ansåg att lönemodellen var stressande eller motiverande.Vidare avsåg den här studien att till viss del validera en framväxande teori, genom att besvara huruvida tre faktorer, kön, karriärambitioner och föräldraskap påverkade fastighetsmäklares upplevda balans mellan familje- och arbetsliv.Metod: Tillvägagångssättet för arbetet var kvantitativa studier i form av mailenkäter.Resultat & slutsats: Om respondenten kände sig motiverad av sin lönemodell upplevde de inte att lönemodellen påverkade deras balans mellan familje- och arbetsliv, dock ansåg de att de hade balans i livet. Flexibla arbetstider kan vara en faktor som bidrog till att respondenterna upplevde balans i livet. Individer som upplevde stress ansåg dock att lönemodellen påverkade deras upplevda balans i livet och ansåg även att de inte hade balans mellan familje- och arbetsliv.Förslag till fortsatt forskning: Studiens syfte samt forskningsfrågor behöver vidare forskning för att fastlås eller avslås. Även faktorn flexibla arbetstider bör studeras vidare för att fastställa om den bidrar till balans mellan familje- och arbetsliv hos fastighetsmäklare.Uppsatsens bidrag: Studien kan inspirera franchisetagare eller chefer inom branschen att utforma stabilare och bättre villkor för sina anställda utifrån vår studies resultat..

Background: According to us, obtaining reimbursement of expenses in connection with a representation is a ?forgotten? process, and we therefore find it interesting to look further into. In some cases we have not claimed for compensation since we consider the process as too complicated or that we lost the original receipt. Ernst & Young (2009) say in their research that within the financial management area, Swedish operations loses billions of Swedish crowns due to bad routines. Okada and Hoch (2004) mention that if time were not considered as a resource, time would not be a hinder.

SAMMANFATTNINGTitel: Förtroende och efterlevnad ? om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen.Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Joel Degerth, Adam Hultman.Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Ernst Hollander.Datum: 2014 ? maj Syfte: Denna studies syfte är att ur franchisetagarens perspektiv skapa en förståelse för hur denne upplever förtroende för franchisegivarenMetod: Då syftet har varit att skapa förståelse kring ett ämne, så har studien gjorts på ett kvalitativt vis. För att få in den data som eftersträvats har semistrukturerade intervjuer genomförts där tio stycken franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen intervjuats. Fem av dessa i Gävle och resterande i Stockholm. Materialet har därefter analyserats genom tematisering och presenteras slutligen tillsammans med resultaten.Resultat & slutsats: Studien visar att den modell som har använts för att tyda förtroendenivån är valid och väl applicerbar inom den svenska fastighetsmäklarbranschen.

Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar.Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet.Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas.

Förra årets rapport från Ekobrottsmyndigheten visar att ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmäls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet ställer allmänt höga krav på olika myndigheter som arbetar medbrottsbekämpning, men i en sådan situation som vi befinner oss idag ställs ännu högrekrav på dessa myndigheter och inte minst på revisorer. Revisorer som redan har högakrav på sig i samband med revisionspliktens avskaffande måste nu vara ännu meruppmärksamma på företags redovisningar. Med utgångspunkt från dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om ekonomisk brottslighet ökar ilågkonjunktur eller om det är så att kontrollerna förändrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bättre på att förebygga ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer.

Background: According to us, obtaining reimbursement of expenses in connection with a representation is a ?forgotten? process, and we therefore find it interesting to look further into. In some cases we have not claimed for compensation since we consider the process as too complicated or that we lost the original receipt. Ernst & Young (2009) say in their research that within the financial management area, Swedish operations loses billions of Swedish crowns due to bad routines. Okada and Hoch (2004) mention that if time were not considered as a resource, time would not be a hinder.

Från och med årsskiftet 2004/2005 ska alla noterade koncerner inom EU redovisa enligt IAS/IFRS 2005. Regeringen gjorde i IAS-förordningen bedömningen att övergången till IAS/IFRS underlättar jämförbarheten mellan svenska och utländska företag och innebär att det blir lättare för svenska företag att etablera sig utomlands. Under vårterminen 2004 författades en kandidatuppsats vid Stockholms Universitet ?IAS/IFRS 2005-Ur de fyra stora revisionsbyråernas perspektiv? med syftet att förklara, belysa och reflektera kring förberedelse- och genomförandefasen av IFRS i revisionsbyråerna. Uppsatsen författades innan övergången och lämnades öppen för en ny studie efter övergången där det skulle vara möjligt att även den tredje fasen, resultatfasen, fanns med.

Bakgrund och problem: De nya byråjävsbestämmelserna innebär att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag där samma revisionsbyrå deltar i upprättandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, även kallat kombiuppdrag. Byråjävsbestämmelserna träder i kraft 2007-01-01 och det råder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyråerna. Innebär det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyråerna? Kommer de nya byråjävsbestämmelserna innebära fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyråerna? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda på vilka sätt de nya byråjävsbestämmelserna påverkar revisionsbyråerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna lagändring, revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen, har anammats och genomförts av aktiebolag som startats efter 1 november 2010 samt vilken påverkan reformen har haft på revisionsbyråernas arbete och deras attityd till lagändringen. Studien avser också att undersöka hur stor del av de nystartade aktiebolagen som valt bort revision.  Studien har varit av kvalitativ karaktär, med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för primärdata. Fyra intervjuer genomfördes med tre av Sveriges största revisionsbyråer, PwC, Ernst & Young och KPMG, samt med en representant från NyföretagarCentrum. Sekundärdata har samlats in från artiklar, lagtext samt tidigare forskning inom det aktuella området. Referensramen behandlar följande områden; Aktiebolag som bolagsform, ÅRL huvudprinciper, statistik om företagandet, revisionens framväxt, SOU 2008:32, revisorns roll och arbete, utbud och efterfrågan, legitimitets- och intressentteori samt etikteorier.

Bakgrund och problem: De nya byråjävsbestämmelserna innebär att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag där samma revisionsbyrå deltar i upprättandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, även kallat kombiuppdrag. Byråjävsbestämmelserna träder i kraft 2007-01-01 och det råder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyråerna. Innebär det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyråerna? Kommer de nya byråjävsbestämmelserna innebära fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyråerna? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda på vilka sätt de nya byråjävsbestämmelserna påverkar revisionsbyråerna.

Värdet på ett företag kan variera beroende på vilken nytta det kan anses ha för olika individer.Att finna ett värde på ett företag som är fullkomligt sant, objektivt eller obestridligt är därför iprincip en omöjlighet. Resultatet av en företagsvärdering bygger i stor utsträckning påantaganden och subjektiva uppskattningar vilket påverkar bedömningen, men även syftet ochvilken typ av företag det gäller har betydelse för värderingen.Värdering av såväl onoterade som noterade företag bygger på samma modeller och principer,men det är förknippat med större osäkerhet och svårighet att bedöma ett onoterat företag.Problematiken ligger bland annat i att det för onoterade företag saknas löpandemarknadsvärde från börsen. Dessutom är det förknippat med större svårighet att fastställadiskonteringsräntan vid användandet av en diskonteringsmodell och finna ett sannolikt måttpå risk. Problem kan även uppstå på grund av att onoterade företags värde i många fall har enstark koppling till dess ägare.Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka delar som påverkar en värdering av ett onoterattjänsteföretag, för att därefter förklara hur ett teoretiskt förankrat värde kan fastställas. Studienomfattar bemanningsföretaget Speed Management AB och uppsatsen grundar sig på följandefrågeställningar:? Vilka delar bör beaktas vid en värdering av det onoterade företaget Speed?? Vilket värde på Speed kan slutligen uppskattas när teori förankras i empiri?Studien utgår från olika teoretiska värderingsmodeller för att påvisa arbetsgången när ettonoterat företag skall värderas.

Ola Ljunggren: Outslitliga refränger. Om recensenters syn på musiken i 1920-talets svenska revyer, med särskilt fokus på jazzinslag. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap vt 2004. C-uppsats.Musiken i de svenska 1920-talsrevyerna utgör en viktig del av Sveriges populärmusikhistoria, men har tidigare behandlats vetenskapligt i mycket liten utsträckning. Syftet med detta arbete är att undersöka de samtida recensenternas syn på revymusiken, det vill säga revykupletter och -visor, särskilt beträffande eventuella jazzinslag.

?Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation.

?Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation.

Titel:Belöning som motivationsfaktor - Belöningssystemets påverkan på motivationNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomi, 15hpFörfattare:Anna Ohlsson & Karin MellinHandledare:Maria Fregidou-Malama, Ernst Hollander och Pär VilhelmsonDatum:2014 majSyfte:Idag är de anställda en av företagens viktigaste resurser. Många företag tillämpar någon form av belöning för att motivera sina anställda. Syftet är därför att skapa en förståelse för hur ledare påverkar säljares motivation med belöningssystem.Frågeställningarna som vi kommit fram till efter en genomgång av befintlig teori är;1. Hur kan chefer motivera sina anställda att nå andra mål än sina personliga mål?2.