Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring varför familjer verkar mer villiga att förlora pengar till förmån för kvinnans föräldraledighet men inte mannens, i familjer där kvinnan tjänar en majoritet av hushållets inkomst. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka förväntningar, normer och värderingar upplever intervjupersonerna kring uppdelningen av föräldrapenningen- och ledigheten? Vilka faktorer lyfter de som viktiga för beslutsprocessen, och hur värderas dessa? Vilken roll tilldelas ekonomin, och varför?Tidigare forskning visar att föräldraförsäkringen inte ter sig likadant för båda föräldrar, då kvinnor förväntas ta mer ansvar för föräldraskapet medan mäns ledighet är mer flexibel. Utöver denna forskning används i analysen även teorier från Emile Durkheim och Viviana A. Zelizer, där familjen ses som en institution av ekonomiska transaktioner där pengar får olika värde beroende på vem de tillhör.

Titel: Klass och hälsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frågeställning:Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur klassbegreppet används för att förklara hälsa och ohälsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hälsa är känt men hur sambandet framställs i dagstidningar har inte tidigare undersökts, därför vill vi explorera området och bana väg för vidare forskning. Vår frågeställning är: Hur används och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hälsa och ohälsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och vår ansats var av explorerande art.

Socialförvaltningens enhet för vård och omsorgsboenden i Luleå står inför omfattande utmaningar. Under våren år 2015 förväntas Socialstyrelsens nya riktlinjer för bemanning och hemtjänstinsatser mot kund vid särskilt boende för äldre och dementa träda i kraft. Samtidigt som den allmänna utvecklingen av verksamheten har lett de ansvariga fram till ett vägskäl. Verksamhetens bemanningssystem som idag utgår från en vårdtyngdsmätning har enligt många inom verksamhetens ledning börjat tjäna ut sin rätt då den lokala ?äldre strategin? och den allmänna utvecklingen av en allt äldre befolkning medfört att den spridning av vårdtyngd som existerade när systemet infördes nu mera förvandlats till en enhetlig massa.