Syfte: Att undersöka lärarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsättningar, genomförande samt påverkan på undervisningen och elevers lärande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjälp av två fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehållsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, där två representeras av arbetslag för ÅR F-3 och två av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsättningar och utmaningar, men också gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förväntningarna. Faktorer som framhålls haft negativ inverkan på implementeringen handlar främst om dess förutsättningar.

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upp-täckarlust och inspiration. Detta tar de olika läroplanerna fasta på. Förespråkare för utomhuspedagogik har under århundrade sett att barn behöver både teori och praktik för att tillägna sig ett lärande. Barn lär sig matematik lättast om de får lära sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lättare ska kunna tillgodogöra sig ett lärande bör de få använda sina sinnen och sin kropp.

Denna rapport avhandlar möjligheterna att återvinna en del av den värme som används till att värma upp ballast i ballastfickor i samband med betongtillverkning då temperaturen utomhus är lägre än fem grader Celsius. Tre olika beräkningsfall med skiljda typer av uppvärmning redovisas. Alla beräkningar har gjorts vid en utomhustemperatur av 0 °C, för varierande utomhustemperaturer presenteras grafer i slutet av resultatkapitlet.Fall 1, där ballasten värms med befuktade rökgaser har en ingående beräknad effekt av 506 kW, där 67,5 kW går att återvinna vilket gör att den procentuella andelen återvinningsbar effekt är 13,4 %. Vidare visar beräkningarna att den ingående temperaturen sjunker från 300 °C till 162 °C just ovanför ballasten. Tiden för uppvärmning av materialet blir i detta fall 5 minuter.Fall 2, där ballasten värms med varm luft har en ingående beräknad effekt av 10 kW, där 7,6 kW går att återvinna, vilket gör att den procentuella andelen återvinningsbar effekt är 76,3 %.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv när det gäller utomhusvistelse på förskolan. Vi har utgått från fyra fråge-ställningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för när det gäller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar ställs pedagoger inför när det handlar om utomhusvistelse på förskolan och hur påverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans läroplan påverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhållningssätt? Vi har diskuterat utifrån begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, värdegrund, sinnen och läroplan för förskolan, där vi förhållit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lärande och reformpedagogik.

Bakgrund:I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en självklar del av verksamheten. Vi har under de år vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen på förskolans gård ofta blir en plats för att barnen ska få springa av sig och få frisk luft. Genom vår utbildning har intresset och nyfikenheten väckts för hur pedagoger använder utevistelsen på förskolegården. Vi vill undersöka hur pedagogerna använder utevistelsen för att utmana barnens lek och lärande och om läroplanen hålls levande även ute.Syfte:Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande vid utevistelsen i förskolan.Metod:Vi har använt oss av delvis deltagande observationer och även fört fältanteckningar på två förskolor. Därigenom fick vi en bild av pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande.Resultat:I vårt resultat kan vi konstatera att pedagogerna på de två förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan använda sin utemiljö.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt.Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet.Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande.

Hälsofrämjande arbete i förskolan och dess inverkan på barns hälsa ser vi som viktigt för vår yrkesroll att studera. Det är viktigt att barn får en hälsosam grund att stå på tidigt i livet, och främst i förskolan där de befinner sig långa stunder i sina tidiga år. Syftet med studien var att undersöka om, och i så fall vilka uppfattningar förskollärare har i det hälsofrämjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssätt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollärare på tre olika förskolor och det var även där vi gjorde våra observationer.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Värmesystemet i kvarteret "Skruven" i Danderyd betjänas av en fjärrvärmeväxlare kompletterad med kondensorvärmen ur en kylmaskin. Målet med analysen är att bedöma hur systemet kan optimeras för att utnyttja kondensorvärmen så mycket som möjligt. Kondensorvärmen är i princip gratis då kylan maskinen producerar är nödvändig för verksamheten i fastigheten.En beräkningsmodell skapades i Microsoft Excel där anläggningens karakteristiska temperaturer och massflöden kan beräknas utifrån given utomhustemperatur och avgiven effekt ur kondensorn på kylmaskinen. Till modellen läggs energiberäkningar utifrån utomhus-temperaturer uppmätta i SMHIs mätstation i Bromma var tredje timme år 2009.En kostnadsanalys av hur förändringar i driftsättet påverkar hur stor del av den avgivna kondensorvärmen som kan tillföras värmesystemet har utförts. I analysen används Norrenergis kostnadsstruktur för fjärrvärmedebitering samt den beräknade kostnaden för den el kylmaskinen förbrukar.Fjärrvärmekostnaden i modellen uppgår till 219 000 kr/år, utan förvärmning kostar den 630 000 kr/år.

Värmeförbrukningen för småhus minskar varje år genom att hus med allt tätare och bättre klimatskal byggs. Vid en lägre värmeförbrukning är frågan om de traditionella metoderna för värme och ventilation är ett bra alternativ för att upprätthålla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhålla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader.Detta examensarbete är en förstudie där inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att på ett enkelt sätt använda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhålla stabila resultat av ett lågenergihus framtaget av Glommershus med avseende på konvergens krav och turbulensmodell.Studier på olika lösningar för distribution av värme har undersökts genom att resultat från modeller med radiatorer, golvvärme samt en luftvärmepump för tre olika fall på utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hänsyn till boverkets regler för nybyggnationer av småhus.I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg är att föredra vid CFD-simuleringar för ett lågenergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Även att CFD som simulerings verktyg kan användas för att utvärdera olika lösningar för värme och ventilation på ett smidigt sätt.Vid radiatorer och golvvärme visar resultatet på att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite.

Syftet med den här studien är att undersöka huruvida en stor andel av intensiva grenspecifika pass utvecklade den aeroba kapaciteten hos motionärer som tränar inför Vasaloppet. Två testmetoder användes; ett maximalt laktattest på rullskidor utomhus och ett maximalt cykeltest på en cykelergometer inomhus. En utav fp genomförde ett tidstest på rullskidor på en given sträcka istället för laktattestet. Båda testerna genomfördes före och efter en 11-veckors träningsperiod som bestod av 41 procent medel- och högintensiva pass som genomfördes grenspecifikt. Det betyder intervaller på rullskidor eller i skidgång samt snabbdistanspass på rullskidor.

I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål än svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunisera både på svenska och på sitt modersmål. Vilket gör detta till något man på förskolorna inte kan ignorera utan är skyldig att arbeta med. Därför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den här rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angående modersmålets roll vid andraspråksinlärning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv på min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmålet vid inlärning av ett andra språk? Undersökningen är gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att tillämpa aktionsforskningsteorin och metoden appreciative inquiry vid design av en måltidsupplevelse med målsättning att öka medarbetarnas medvetenhet kring stolthet över arbetsplatsen, inspiration till matlagning samt mod och vad som får människor att våga testa nya produkter och arbetssätt. Ett ytterligare syfte var att utveckla ett mätverktyg som utvärderade insatsen och fångade upp medarbetarnas tankar och känslor. Till sist är det även uppsatsens syfte att utvärdera inbjudan till den designade måltidsupplevelsen för att kartlägga vad som väcker intresse och nyfikenhet samt vad som får medarbetare att anmäla sig för att delta på evenemanget.Design/metod: Arbetet är en fallstudie och har utgått från aktionsforskningsteori och -metodik med specifikt fokus på appreciative inquiry. Eftersom arbetet har varit tätt kopplat till utveckling av en målitdsupplevelse har även inspiration och kunskap hämtats från mat- och måltidsbranschen.Resultat: Ett nytt måltidskoncept har utvecklats och presenterats. Eftersom den designade målitdsupplevelsen fusionerar appreciative inquiry och måltidskunskap har det givits namnet appreciative dining.

Denna rapport syftar att undersöka de risker och konsekvenser som uppstår för samhället och närområdet vid en brand i yttre bränslehantering hos Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. Yttre bränsle i denna rapport syftar på biobränsle, bark, flis, returpapper och massaved. Vid en brand bildas en mängd olika ämnen och partiklar, styrt av temperatur och vilket material som brinner. Om dessa brandgaser sprids över bebodda områden är det av stor vikt att veta omfattningen av de risker och eventuella skador som lokalbefolkningen utsätts för. De rådande väderförhållanden är en stor faktor för spridningens omfattning.Ett företag i Sverige är enligt lag skyldigt att ha ett adekvat säkerhetsarbete och själva kunna hantera de risker som de själva medför.