Vårt val av ämne grundar sig på att vi ville undersöka vilka olika arbetssätt inom läs- och skrivinlärning samt lärmiljöer som sexåringarna möter när de börjar i förskoleklass. Då vi tidigare i vår utbildning stött på och intresserat oss för utomhuspedagogiken så ville vi se om arbetssätt med läs- och skrivinlärning eller lärmiljöer skiljer åt mellan traditionell förskoleklass och förskoleklass med I Ur och Skur-inriktning.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer i fyra förskoleklasser, två I Ur och Skur samt två traditionella förskoleklasser.Det som framkommit i vår undersökning är att arbetssätten inte skiljer sig åt beroende på om det är en traditionell eller I Ur och Skur-förskoleklass. De skillnader som vi sett beror snarare på lokala arbetsplaner och läraren/lärarna. Däremot är en slutsats att lärandemiljöerna skiljer åt mellan traditionell och I Ur och Skur-förskoleklass. I de traditionella är det mer skollikt och den pedagogiska verksamheten är förlagd inomhus.

Vårt syfte är att ta reda på hur tre- till sexåriga förskolebarn beskriver rörelse. Frågorna som vi vill ha svar på är vad rörelse är, hur de rör på sig, hur de vill röra sig och var de vill röra sig samt var-för de rör på sig.I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuat 19 stycken barn i åldern tre till sex från två olika förskolor.I intervjuerna framkom det att förskolebarn beskriver rörelse som någonting de utför med hjälp av sin kropp. De har nämnt allt från ben och armar till rumpan och tungan. Deras favoritrörelser var att hoppa, springa och klättra. De rörelselekar som de helst ville leka tillhörde kategorin jaktlekar, lekar som går snabbt och går ut på att barnen jagar varandra.

Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare.

I dagens tekniska samhälle finns en tendens till att barn och ungdomar, men även vuxna, rör sig alldeles för lite och vistas för lite utomhus. Forskning tyder på att det är viktigt av hälsoskäl att vistas ute, få frisk luft och röra sig för att kroppen skall fungera, och att man lär bättre om man mår bra. Med detta som grund ser vi utomhuspedagogiken som ett intressant område ur allmänhetens synpunkt, att studera. Syftet med undersökningen är att se hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i de olika åldrarna i skolan. Vi valde att lämna ut en kvalitativ enkät till utvalda pedagoger inom en och samma kommun.

Examensarbetet undersöker barn och lärares syn på skolformsbytet från ?I Ur och Skur?-förskola/skola till kommunal skola. Resultaten grundar sig på kvalitativa intervjuer med 10 barn i två åldersgrupper, tidigare ?I Ur och Skur?-pedagoger samt nuvarande lärare i den kommunala skolan. Undersökningen består av reflektioner från barn och vuxna vad gäller skillnader mellan tidigare utomhusbarn och barn i den kommunala skolan bland annat i fråga om kunskaper, koncentrationsförmåga och inställningar till utomhusvistelse.

Studiens syfte är att undersöka hur medialiserad populärkultur påverkar barn i deras utelekar och om det finns någon skillnad på pojk-lekar och flick-lekar. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Inspirerar medialiserad populärkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar är det det handlar om? Är det skillnad på vilken typ av populärkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens närmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i åldern ett- till sex år. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

In this essay, I have interviewed four pedagogues from three preschools whit different pedagogical purposes. The purpose was to find out how they work with mathematics outdoor. In addition to interviews, I have conducted observations at each preschool. The different preschools are one traditional, one Reggio Emilia and one ?all weather? (Friluftsfrämjandet) preschool.

Lek är en viktig del för barns utveckling. I leken lär sig barn att kommunicera. Därför är studien baserad på: Syftet är att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön på förskolan. Frågeställning är: Hur kommunicerar barn både yngre och äldre med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus på förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrån en kvalitativ ansats, där pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

The aim of this study is to understand which strategies helped women escape honourbased violence, by reading the autobiographies of seven women. Honourbased violence is a relatively new problem in Sweden, but it has existed for a long time. According to FN (2012) 5000 women are murdered every year in the name of honour. Honourbased violence is about maintaining the honour of the family. Womens sexuality is connected to men´s honour, and because of that they are not allowed to express it.

Noggrannheten hos mätningar gjorda med en terrester laserskanner påverkas av många faktorer. En viktig faktor som bör undersökas är laserstrålens infallsvinkel. Vårt syfte med den här undersökningen var att kontrollera laserskanner Leica ScanStation 2 vad gäller infallsvinkelns påverkan på punktmolnets noggrannhet. Undersökningen bestod av skanningar från 10-100 m avstånd mot en specialbyggd kub på 1x1x1 m, med infallsvinklar 0-85°, både inomhus och utomhus. Efterarbetet gjordes i programvaran Leica Cyclone där vi registrerade och modellerade våra punktmoln till olika plan.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie på sex förskolor där vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes på respektive pedagogs förskola, vi använder oss av öppna frågor som är kopplade till studiens syfte.För att svara på syftet formulerade vi följande frågeställningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lärande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lärandet eftersom i naturen får barnen öva grovmotorik naturligt, när de till exempel klättrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen är viktig och är en daglig aktivitet för barnen i förskolan berättar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar också att det lärandet barnen kan få inomhus i matematik går bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. .

Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat djur hade kunnat ersätta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkdjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland.

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrån ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar från utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer från samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet från klassrummet och ut på skolgården. Eleverna nämner även den fysiska aktiviteten samt ett fint väder som något positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssättet är vädrets påverkan av koncentrationen samt en tävlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sämre samarbete.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet ser på platsens betydelse för inlärning, men även hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har även varit att se vad forskning och läroplan säger om platsbaserat lärande som undervisningsmetod. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där fem lärare i årskurserna 1-3 på tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna vi intervjuat ser fördelar med att använda platsbaserat lärande i undervisningen. De menar att det är en undervisningsmetod som gynnar många och genom att gå utanför klassrummet får eleverna använda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlärning.