Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.

BAKGRUND: Vi är speciellt intresserade av utomhuspedagogik och dess möjligheter tillaktiv inlärning. Vår studie handlar om att se barns lek på utegården utifrån barnensperspektiv. Bakgrunden handlar om barnens motivation till rörelse utomhus. Den belyser attdet finns många olika ?uterum? på förskolegården.

Arbetet undersöker hur förhållningssättet till vinterklimatet i stadsbyggande har utvecklats samt hur vintern och dess relation till stadsbyggande påverkar användningen och den fysiska utformningen av staden. En bredare litteraturstudie har genomförts och sedan kompletterats och exemplifierats i en fallstudie av Luleå.Resultatet visar att det finns en grundhänsyn till en plats specifika klimat i det traditionella byggandet, men den blev överkörd av den stora urbaniseringen som startade efter andra världskriget. Utformning och design av våra städer har istället styrts av ekonomi och industriell tillväxt. Idag har ökande klimatförändringar och miljöproblem lett till ett växande fokus och medvetenhet kring klimatfrågor där även vinterns förutsättningar fått en tydligare ställning inom stadsbyggande, framför allt i norra Sverige.Användningen av staden ändras under vintern då både intensiteten och typen av aktiviteter förändras. Klimatet gör att man inte tillbringar mer tid än nödvändigt utomhus.

Studiens syfte är att undersöka vad 12 yrkesverksamma lärare anser om möjligheterna att arbeta med elevers motorik i olika utomhusmiljöer i närheten av skolan. Samt belysa eventuella skillnader mellan idrottslärare och klasslärares tankar. Detta undersöktes utifrån de tre olika frågställningarna: Hur ser lärarna generellt på utomhusundervisning? Vad anser lärarna om möjligheterna till motorikarbete på skolgården? samt Vad anser lärarna om möjligheterna till motorikarbete i skogen? Området har undersökts genom kvalitativa intervjuer med 12 lärare från fyra olika skolor. Tidigare forskning visar på många fördelar med utomhusundervisning ur ett motorikperspektiv. För att elever ska kunna utveckla motoriken på bästa sätt bör de vara fysiskt aktiva varje dag.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka verksamheter som ingår i utomhusundervisningen i åk 1-6 i skolorna i Pargas, vilka möjligheter och vilka hinder lärarna upplever samt hur eleverna upplever utomhusundervisningen. Undersökningen riktar sig till samtliga klasslärare i Pargas stad. Utgående från att allt fler rapporter visar på barns och ungdomars stillasittande, försämrade hälsa och stressymptom behöver vi medvetet fundera på hur vi kan förändra skolans arbetsmetoder för att befrämja välmående och hälsa. Uppsatsen strävar till att ringa in vad utomhuspedagogik innebär, att ge en liten bakgrund samt redogöra för några, främst nordiska forskares syn på utomhusundervisning. Studien innefattar en lärarenkät, några lärarintervjuer samt belyser elevernas åsikter med hjälp av en elevenkät.

Jag skall i mitt projekt först och främst få erfarenhet av hur det är att samarbeta som designer med ett företag och även få ut en produkt som är klar att använda och som skall kunna säljas i butiker runt om i landet. Den skall följa företagets riktlinjer, vara energisnål och vara funktionell men samtidigt tilltalande..

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet.

Syftet med mitt examensarbete var att skapa ökad förståelse för de organisatoriska förutsättningarna för lärare att göra didaktiska prioriteringar vid arbete med utomhuspedagogik vid två olika skolformer. Avsikten var även att undersöka hur lärare på ett medvetet sätt inom ramen för den lokala skolplanen kan undervisa elever utomhus. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra grundskolelärare från två grundskolor, varav en Montessoriskola och en kommunal skola. Mina två frågeställningar var: Hur kan man som lärare arbeta med utomhuspedagogik på ett medvetet sätt för att elever ska lära sig ett bestämt innehåll i olika ämnen? Hur kan man som lärare arbeta med utomhuspedagogik på ett medvetet sätt för att elever ska lära sig en metod om hållbar utveckling med fokus på miljö och natur? Viktiga resultat och slutsatser utifrån intervjuerna är att intervjupersonerna framhöll utomhuspedagogik som något positivt i grundskolan eftersom eleverna får möjligheten att använda alla sina sinnen och se saker i sina rätta sammanhang.

Studien undersöker hur elevernas lärande i matematik påverkas av att undervisningen sker i utemiljön och riktar in sig på arbetssätt, innehåll och elevernas lärande. Litteraturen berör utomhuspedagogik, laborativ matematik och utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer gjordes med sex lärare som hade erfarenheter av att arbeta med utomhusmatematik och avgränsades till att beröra skolår ett till och med fem. Huvuddragen i resultatet visar att lärarna använder andra arbetssätt vid utomhusmatematiken än vad de gör i klassrummet. Inomhus arbetar de med matematikböcker och laborativt, utomhus arbetar de endast med laborativa arbetssätt.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till att lärande sker i utemiljö. Det är också ett växelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vår studie var att ta reda på sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de såg på ämnet som ett verktyg för barns lärande.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar utomhuspedagogik, hur de använde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lärare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du på utomhuspedagogik i förhållande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utsträckning använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang..

Leken har ett väsentligt utrymme när det gäller barnens tid i förskoleverksamheten. Det är viktigt att utrymme för lek ges då den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan är det intressant att undersöka de förutsättningarna som det fysiska rummet erbjuder när det gäller barns möjlighet till lärande genom lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lärande genom lek. Med det fysiska rummet avses såväl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Kreativitet är ett begrepp som har fått stor slagkraft inom restaurangbranschen. Många kockar anses idag jobba kreativt med matlagning och använder denna egenskap som ett sätt att konkurrera på en hård marknad.Syftet i studien avsåg att undersöka vilka faktorer som påverkar en kocks kreativa arbete.Metoden som användes var en granskning av fem vetenskapligt godkända artiklar. Materialet analyserades och ställdes samman i resultatdelen. Vidare skrevs artikelmatriser för att lättare kunna ta del av den väsentliga informationen artiklarna innehöll.Resultatet visade på att bakgrund, personliga egenskaper, studie- och arbetsmiljö är viktiga inre och yttre faktorer som påverkar en kocks kreativa arbete. Det kreativa arbetet är under ständig utveckling och måste anpassas efter marknadens krav och de gäster som ska tillfredställas.

Jag vill med denna uppsats visa hur man kan använda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssätt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill även i korta ordalag beskriva varifrån utomhuspedagogiken härstammar och vilka positiva effekter den tidigare påvisats ha på lärandet och eleverna. För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie där jag har arbetat med samt studerat en grupp elever både inomhus och utomhus. Därefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel där jag har tagit upp mina observationer från lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer.