I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument.

I vårt examensarbete presenteras inledningsvis en omfattande litteraturstudie. Syftet med den var att hämta inspiration, tillägna oss erfarenheter som andra redan gjort samt att undersöka om vi i litteraturen kunde finna något som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssätt - allmänt respektive specifikt i matematiken. Efter det att vi skrivit vår litteraturstudie genomförde vi ett sex veckor långt matematikprojekt i år 8, där vissa moment var förlagda utomhus. Meningen med det här projektet var att undersöka huruvida vi efter genomfört projekt kunde se någon attitydförändring från elevernas sida gentemot matematikämnet. Vi ville dessutom undersöka vilka upplevelser elever i år 8 får när utomhusmiljön används som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan. Syftet med studien är att undersöka förekomst av fysisk aktivitet på förskolan utifrån tre aspekter: miljö, pedagoger och barnen själva. Jag har valt två metoder för att undersöka dessa saker: intervju och observation. Jag har intervjuat tre verksamma pedagoger och en biträdande förskolechef för att ta reda på hur de tänker kring fysisk aktivitet. Jag har observerat barnen i olika situationer som utomhusvistelse, planerade aktiviteter inomhus och planerade aktiviteter utomhus.För att få bredare kunskap i ämnet har jag tagit hjälp av aktuell forskning genom att läsa avhandlingar, böcker och styrdokument.

 Syftet med studien är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver betydelsen av förskolegårdens miljö för barns lärande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet där.  Våra frågeställningar är:Vilken betydelse anser förskollärarna att förskolegårdens miljö har för barns lärande?På vilket/vilka sätt uttrycker förskollärarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet på gården?Hur beskriver förskollärarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten på förskolegården?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie i form av åtta enskilda intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollärarna ser att det sker lärande på alla förskolegårdar men att de går att utveckla så att det sker ännu mera lärande där. Förskollärarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten på gården mestadels är spontan och att det är barnens lek som är i fokus.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelselekar utomhus och utifrån arbetsmaterialet Rörelselekar ? Motorik och samarbetsövningar undersöka hur det fungerar att använda rörelselekar i olika utomhusmiljöer. Två metoder har använts för att undersöka detta. En enkät skickades ut till pedagoger på förskolor för att ta reda på hur de arbetar med rörelselekar och observation av en barngrupp utfördes på förskolegården och i skogen, där barnen fick prova lekarna i arbetsmaterialet.Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om rörelselekar och dess möjligheter för barnens utveckling, dock använder inte alla pedagoger rörelselekar då de anser att barnens egen lek är viktig och att barnen automatiskt får motorisk träning i leken utomhus. Arbetsmaterialet fungerar bra i de båda miljöerna, det uppstod vissa skillnader i lekarna men inte så stora.

Syftet med denna studie att ge en bild av hur pedagoger på två I Ur och Skur förskolor ser på samt uppmärksammar olika språk- och samtalssituationer på förskolan utomhus och inomhus. Frågeställningarna innefattar pedagogernas syn på förutsättningar för språk och samtal utomhus och inomhus på förskolan samt vilka faktorer som påverkar användandet av inne- och utemiljön. Fem intervjuer på två I Ur och Skur förskolor har genomförts. Vidare genomfördes en observation i skogen av olika samtal, mellan barnen och mellan pedagogerna och barnen på en I Ur och Skur förskola. I analysen har Vygotskijs teori om det sociala lärandets betydelse för språket samt Deweys teori om erfarenhetens betydelse använts.I studien framkommer att pedagogerna är medvetna om rummets betydelse och att de använder sig av denna vetskap i arbetet med barnen.

Uppsatsen behandlar vilka konflikter som kan förekomma mellan elever i tio- tolvårsåldern under lektioner och raster, utomhus respektive inomhus samt hur dessa hanteras av eleverna själva och lärarna. För att få en bakgrund till ämnet har jag fördjupat mig i litteratur på området och för att undersöka hur det ser ut i praktiken har elever och lärare intervjuats. Undersökningen visar att de flesta konflikter uppstår under raster och större delen av de konflikter som existerar i klassrummet är de som medtas från rasterna. Den typ av konflikt som är vanligast både under lektioner och raster, inomhus respektive utomhus, är relationskonflikter. De som är involverade i konflikten ogillar något hos motparten.

Varje höst börjar en ny kull av barn i skolan och möts av skolgården på den allra första skoldagen. Skolgården är skolans visitkort och ansikte utåt och berättar något om hur skolan ser på barns utomhusvistelse. Det föräldrar och barn idag möts av är vanligen en mycket steril yta som inte signalerar till någon kreativ verksamhet. Skolgården har även visat sig vara en av de mest eftersatta utomhusmiljöerna i Sverige idag och är samtidigt en av de platserna barn spenderar större delen av sin vakna tid på. Utomhuspedagogik är ett omdiskuterat begrepp som idag blivit ett allt mer vanligt forskningsämne. Forskning visar på att det är bra för barn att vistas utomhus och att det medför många positiva effekter som god hälsa, ökad koncentrationsförmåga och motoriska färdigheter.

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad lärare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts är samtalsintervjuer som genomförts med sju lärare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lärarna benämner sin utomhusverksamhet på olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebär. Den stora skillnaden är att lärarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lärarna på I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhåller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det är viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lära barnen om växter och djur, även lärande skapas ute till förmån för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på undersökningen. Vi valde intervju som metod för att få svar på våra frågeställningar. För att få en helhetssyn på hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter från en småbarnsavdelning respektive en syskonavdelning från varje förskola.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Ny teknik och beteendeförändringar kan vara nyckeln till att spara stora mängder fjärrvärme och el, med små investeringar kan 56 MWh/år el sparas och genom ändrade speltider på fotbollsplanen utomhus går det att minska fjärrvärmeanvändningen med 400 MWh/år (40% av totala fjärrvärmen)..

Titel: Utomhuspedagogik i förskolan ? möjligheter och hinder Författare: Annika Ivarsson och Ida Holmbro Syftet med detta arbete var att se hur pedagogerna förhåller sig till utomhuspedagogik. Vad har de för uppfattning om utomhuspedagogik? Vad ser de för möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik? Vi ville även få en bild av hur de upplevde sin miljö på gården och utemiljön i närområdet. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 98 reviderad 2010) kan vi läsa att barnen bör ha möjlighet till att leka både inomhus och utomhus.

BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även fritidspedagogerna anser detta. SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet. METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.