Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att Àr att skapa förstÄelse för i vad mÄn elevers filmskapande kan ses som en tillgÄng i deras lÀs- och skrivutveckling. Vidare sÄ uppmÀrksammas ocksÄ lÀrares syn pÄ hur filmskapande kan bidra till lÀs- och skrivutveckling samt deras syn pÄ text, berÀttande och lÀrande. Studien tar ocksÄ upp vilka möjligheter och vilka hinder som lÀrarna anser finns i arbetet med filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lÀrare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar pÄ att lÀrarna ser lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text.

Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stÄtt bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit nÄgot i idéarbetet och idén bakom filmen, dÀremot har vi pÄverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. PÄ sÄ sÀtt har vÄra idéer och vÄr konst fÄtt en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla vÄra kunskaper frÀmst i programmet AliasWavefront Maya, men Àven rent estetiskt. MÄlet med arbetet var inte att bli klara med filmen, utan att lÀra oss av produktionsprocessen. Vi har varit tvungna att anpassa oss i vÄrt arbete till det speciella utseendet som filmen har.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgÄngspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras sÄledes pÄ en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och pÄ vad sÀtt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har Àven varit att framhÄlla pÄ vilket sÀtt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannÀmnda historiedidaktiska begreppen dÄ historiebruk, vilket kan förstÄs som hur man anvÀnder sig av historia, pÄverkar ett historiemedvetande beroende pÄ vad och hur den vÀljer att framstÀlla det förflutna.

This paper examines the film distribution and exhibition sector in Europe. The general analysis of these sectors? situation was made. Moreover, the comparative and more in depth analysis of three countries by the Porter?s five forces model was made; These were United Kingdom, France and Denmark.

Title: ?Du kommer vĂ€l ihĂ„g hur det var att gĂ„ i skolan?? ? En visuell retorikanalys av fem av Friends antimobbningsfilmerNumber of pages: 75Authors: Radhika Bhasin and Christoffer OrreTutor: Marinette Fogde and Gudrun WeinerCourse: Communication, Advanced CoursePeriod: Spring 2007University: Division of Media and Communication, Department of Humanistic Science, Örebro UniversityPurpose/Aim: The purpose with this essay is to examine in what ways the Swedish organisation Friends advertising films against bullying rhetorically and visual rhetorically intend to convince their audience of their message.Material/Method: We have been studying five of Friends advertising films against bullying. The five films were chosen because they all originated from the same campaign against bullying amongst schoolchildren. The methods used were partly rhetoric analysis and partly visual rhetoric analysis.Main results: The conclusion we can draw from this study is that Friends anti-bullying films uses several rhetoric methods, both classic and visual, to convince their audience. Occurrence of pathos (emotions) arguments as convincing method was most commonly used, followed by ethos (sender trust) and only a few logos (fact) arguments.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i Ärskurs Ätta hanterar tal i brÄkform vid problemlös-ning, med inriktning pÄ del av en helhet och del av antal, nÀr datorn anvÀnds som verktyg. Fokus Àr pÄ de elever som visar svÄrigheter inom detta matematikomrÄde.Teori: Vi utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innefattar bÄde socialt samspel och redskap som utvecklar vÄrt tÀnkande för att ge oss stöd i lÀrandet. VÄrt specialpedagogiska synsÀtt innebÀr att elevers svÄrigheter uppstÄr i mötet med omgivningen och detta benÀmns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att pÄ djupet kunna studera de forskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn anvÀnds fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, anvÀnder ett skÀrminspelningsprogram Screencast-O-Matic sÄ att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker pÄ deras datorskÀrmar.

Uppsatsens syfte Àr att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjÀlp av en normalitetsmodell. Det gÄr ut pÄ att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förÀndrar ett normalitetslÀge. Detta leder till fokus pÄ tre huvudpunkter för att förstÄ helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion nÀr fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spÀnning genom att utsÀtta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur anvÀnder realistiskt animerade scener för att uppmÀrksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetsstrÀvanden och den emotionella risk den medför.

Dagens film och spelkoncept inom genrerna science fiction och fantasy börjar likna varandra mer och mer och för oss kÀnns inget lÀngre annorlunda. Genom att basera dem pÄ historiska samhÀllen och kulturer hoppas vi pÄ att bryta normen. Vi hoppas att med detta som grund kunna skapa realistiska och trovÀrdiga folkslag som skiljer sig frÄn det som funnits tidigare. Detta examensarbete handlar om konceptutveckling av en fiktiv vÀrld och tre fiktiva folkslag. Konceptet skall kunna appliceras pÄ bÄde film och spel men Àven litteratur eller andra medietekniska omrÄden.

Varje gÄng som man tittar pÄ en film pÄverkas man av olika intryck. Dessa intryck pÄverkar sedan vÄra uppfattningar och kÀnslor rörande olika situationer och begrepp. Framförallt kan man sÀga att film gör vÀrderingar synliga genom de grundlÀggande bilder de presenterar av olika fenomen. Med utgÄngspunkt i detta har denna uppsats som sitt syfte att undersöka följande: ?Vilken bild förmedlar film av nutida svensk landsbygd??.

Idag finns som alltid behovet att distribuera media. Allt eftersom prestandan för överföring av information i dator-nÀtverk har ökat har detta blivit möjligt genom streaming, strömmande media. Detta innebÀr att klienten inte behöver ladda ner hela materialet för att kunna se eller lyssna pÄ det. Allt eftersom kravet pÄ kvalitén av materialet ökar blir kraven pÄ nÀtverket högre. Precisallt Media AB Àr ett företagsom sysslar med digital skyltning.

This essay notice film and TV-series as a resource, which can be utililized by the tourism industry. To be more concrete, the aim of this essay is to examine if and how the Television series ?Midsomer murders? can be utilized as a tourism product. To fulfill the purpose of this essay, two different methods have been used: the study off literature and a content analyses, the later in form of a picture & film analyses. The results of this study showed that ?Midsomer murders? have qualifications enough to be a successful tourism product.

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..

The purpose of this study was to analyze the reconstruction in two short-documentaries by Arne Sucksdorff. The films are analyzed both in a stylistic and symbolical way..

I den hĂ€r uppsatsen behandlas postmodernismens förhĂ„llande till filmestetiska och filmĂ„skĂ„derliga företeelser i vĂ„r samtid.Vad innebĂ€r postmodern film och vilken typ av filmisk estetik Ă€r att betrakta som typiskt postmodern och Ă€r det rimligt att benĂ€mna vĂ„r samtida film och dess kultur som tillhörande en postmodern epok?Centrala begrepp och teorier som stĂ€lls mot varandra och komparativt studeras Ă€r 3D-filmsestetiken och ansamlingsestetiken samt hur de perspektiv som presenteras i den Ă€ldre filmteorin, hos AndrĂ© Bazin och Roland Barthes, förhĂ„ller sig till vĂ„r samtids syn pĂ„ film, bĂ„de pĂ„ ett estetiskt plan och ur ett Ă„skĂ„darperspektiv. Andra frĂ„gor som behandlas Ă€r huruvida 3D-filmen Ă€r att betrakta som immersiv i en postmodern epok och hur den postmoderna filmestetiken förhĂ„ller sig till Ă„skĂ„daren.De teoretiska resonemang vilka komparativt studeras under uppsatsens gĂ„ng exemplifieras med bland annat Avatar (2009) och Jackass 3D (2010).Övriga forskare vars perspektiv tas i sĂ€rskilt beaktande under uppsatsen inkluderar Jan Holmberg, Fredric Jameson, Deborah Tudor, Philip Sandifer och Pierre Gander bland andra.Vid uppsatsens slut förefaller en absolut formulering av en typisk postmodern filmestetik Ă„ ena sidan vara besvĂ€rlig att göra, men Ă„ andra sidan antyds att ansamlingsestetiken troligen Ă€r att betrakta som postmodern. 3D-filmens immersiva potential förvĂ€ntas vidare hĂ€nga pĂ„ filmskapares förmĂ„ga att sömlöst vĂ€va in 3D-effekten i sitt narrativ och dĂ€rmed undvika att presentera den som ett isolerat spektakel, samtidigt medgives det spekulativa i att dra en sĂ„dan slutsats. Slutligen pekas sketchformatet, exemplifierat av filmen Jackass 3D, ut som ett sĂ€rskilt sĂ€tt att hĂ„lla den postmoderne Ă„skĂ„darens uppmĂ€rksamhet fĂ„ngen i en epok kĂ€nnetecknad av mĂ„ngfaldiga distraktioner..

Uppsatsens syfte Àr att studera hur estetiska lÀrprocesser anvÀnds för att stimulera lÀrandet och utveckla eleverna pÄ gymnasial nivÄ i Àmnet religionskunskap. För att fÄ svar har under-sökningen fokuserat pÄ hur estetiska lÀrprocesser iscensÀtts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lÀrprocesser kan pÄverka och stimulera elevens utveckling och lÀrande. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer gjorda pÄ tvÄ olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielÀrare i Àmnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan Àven belysa den tolkade texten som pÄ sÄ sÀtt Àven den kan ses som ett samtal mellan tolkare, lÀsare och text. Studien har anvÀnt ett teoretiskt ramverk dÀr tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lÀrprocesser samt kringliggande problematik i Àmnet.