Most of my 16 students show a negative attitude towards mathematics and have difficulty understanding why they need mathematics to work as cooks. Their lack of knowledge has a negative effect on their work in the kitchen because they cannot master relatively simple mathematical solutions. The purpose of this study is to examine if an integrated working method of the subjects mathematics and cooking can change students? attitude towards mathematics and increase their understanding of the value of it in restaurant work. An integrated working method means to integrate the core subjects with programme specific subjects and that teaching is directed towards the main features of the vocational programme in order to create a holistic view.A theory of action research has been applied in this study, aiming to change something perceived as problematic through combining theory and practice in the cooking subject.

AbstractMy study is about working memory and working memory abilities for children with concentration difficulties. I have looked at literature and current research. I have also done an interview study on three pedagogues who have experience of the problem area.The conclusion I can draw from my investigation is, when it comes to working memory and what children with concentration difficulties can have problem with, is often shown when instruction is given in several stages and when the child come to the last instruction they sometimes have forgotten what the first instruction was. Special questions, image, image schedules and written instruction can help the child to remember. I also found that the pedagogues not only looked at working memory, but they also examined how the child hear and see, therefore they look at the ability of how the child notice what they hear and see and how they use it in their every day living.

Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om vuxnas lärande av matematik och att förstå vikten av vändpunkter i lärande av matematik. I detta arbete har berättelser från 29 studerande på två folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett sociokulturellt perspektiv. Många av de 29 som studerar på allmän linje på två folkhögskolor har ett problematiskt förhållande till lärande av matematik. Många beskriver att de hade bekymmer med matematiklärande redan under grundskolans första år, för vissa leder dessa bekymmer till ohälsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vändpunkter när det gäller lärande av matematik, då ett gammalt mönster kan brytas. Några orsaker till vändpunkter som nämns i berättelserna är: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning från behandlingshem och klok lärare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlärningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm.

The aim of the study was to improve understanding of how upper secondary school acknowledge and adjust support and guidance for gifted students regarding their future academic and professional career. The study examined school pricipals and career counselors approach to guidance work with gifted students and how the above mentioned professionals received information about gifted students. It was further examined what measures were applied to adjust the upper secondary school to the needs of gifted students. Qualitative interviews were conducted and the results showed that in cases where the informants were told it took place in conjunctions with seminars about the class, through grades or through a teacher or the students themselves who contacted the career counselor or principal at the upper secondary school.The giftedness was connected to the school curriculum and various course topics in the secondary programs. School principals viewed the career counselor as an important resource to provide motivational support, individualize and survey future plans.

The aim of this paper is to find out to what extent outdoor mathematics is used in preschool and elementary school. I have chosen to use interviews to find it out. I made my interviews in five different schools in Karlskoga, with teachers in preschool and in first and second class. Focus has been on the positive effects in outdoor activities. The paper also deals with some of the prerequisites necessary to organize such activities.

Syftet med denna studie är att få kunskap om lärares syn på matematikläxor i grundskolans tidigare år. Förhoppningen var att få förståelse för lärares syfte med matematikläxor och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla med matematikläxors hjälp samt att jämföra vilka för- och nackdelar matematikläxan har. För att undersöka detta har sju intervjuer gjorts med lärare från olika skolor och olika årskurser från 1-6. Samtliga lärare som intervjuats undervisar i matematik. Lärares erfarenheter av läxornas betydelse för matematikundervisningen är ett viktigt område att få kunskap om.

The aim of this essay has been to surrey the perspective of view the special education teachers have on the tree concepts of special education, compensatory-, critical and dilemma perspectiveThe questions that have been covered in this study areWhat does the concept of special education means for the special teachers? What does the concept of mathematic difficulties means for the special teachers?What does the concept of the diagnostics of dyscalculia means for the special teachers?A qualitative research method has been used to answer the questions in this essay. In the purpose to get the most out of the study..

The purpose of this report is to find out how we can work with learners on the basis of their opportunities in mathematics. I also want to look into, how one views this question in other cultures that are different from our own. I have, in order to reach my purpose, looked on what literature there is on this matter. I have also made three interviews in a township in South Africa. The result I got from my survey was that the teachers I interviewed had a similar point of view on the teaching of mathematic as we have in Sweden.

In this paper you can read about students? opinion of teaching in mathematics. The study is done with eight students that were interviewed. The study is based on 16 questions about mathematic teaching. The questions covered student participation, how teachers should be, if they think mathematics is important, which approach to take in lessons and how student best learn.

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

The purpose of the study is, through some aspects, to make it visible and compare the education in mathematics in classes 1-3 in Sweden and Turkey. I have also studied the mathematic lessons, textbook and teaching aids, examinations and the use of calculator, on the basis of steering documents in curriculum and syllabi. The method used in this study contains of qualitative interviews and have an unstructured character but also observations noted continuously. The result is a comparison between my own experiences and the observations connected to relevant theories and the questions..

Denna studie handlar om de barn som tycker att skolan är väldigt lätt och om deras rätt att få stimuleras och utvecklas utifrån deras behov. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur pedagoger uppfattar dessa begåvade elever och hur de arbetar för att stötta dem på ett pedagogiskt utvecklande sätt. Efter att ha gått igenom relevant litteratur inom mitt område så använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och genomförde intervjuer med tre verksamma pedagoger.Mina slutsatser blev att begåvade barn inte är något som det pratas mycket om och att det kanske är lätt att det fokuseras för lite på denna elevgrupp. Mina respondenter hade svårt att skilja på begåvade och högpresterande barn men menade att ett begåvat barn är ett barn som lär sig väldigt snabbt utan några hinder. Alla mina intervjupersoner visade dock en medvetenhet kring vikten av att möta varje individ där hen befinner sig och de menade att man tillsammans med eleven måste finna vad just den eleven behöver arbeta med för att fortsätta utvecklas.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan påverka elevernas intresse eller ointresse för ämnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i årskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan påverka elevernas intresse för matematik är bland annat matematikuppgifternas svårighetsgrad, kännedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmåga, lust att lära, klassrumsklimat samt undervisningsinnehåll. Som lärare behöver man forma ett undervisningsinnehåll som stimulerar och motiverar eleverna. Det är bra att lära känna sina elever och försöka utgå från elevernas individuella förutsättningar..

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure.