Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Många av de drabbade reagerar med starka känslor på diagnosen och behandlingen är tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd från anhöriga, vårdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största källan till stöd, men stödet från vårdpersonalen är också av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd.Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd från vårdpersonal.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes.

Kommunernas behörighet att företa åtgärder i sin verksamhet begränsas av ett antal kommunalrättsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som får företas och hur kommunerna skall agera när de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i två olika typer. Det finns dels sådana principer som sätter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begränsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det är framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

Bakgrund: En av tre drabbas någon gång under livet av cancer. Cytostatikabehandlingenär en av de vanligaste behandlingsformerna, dessvärre medför den alltidbiverkningar. Håravfall beskrivs som en av de värsta biverkningarna undercytostatikabehandling. Syfte: Att belysa forskning kring cytostatikarelaterat håravfallhos kvinnor med cancer. Metod: Genom systematisk sökning via databaser valdes 7kvalitativa och 3 kvantitativa studier ut som grund för en litteraturstudie.

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att underso?ka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen.

Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen.

Syftet med den här studien är att belysa erfarenheter och upp-levelser från personal som arbetar med ungdomar på anstalter, och ansvarar för att motivera dem till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Vidareundersöks vilkainsatser som erbjudsoch vilka hinder och möjligheter det finns i motivationsarbetet. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk utgångspunkt. Undersökningenär genomförd med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att unga lagöverträdare är en svår grupp att motivera till förändring då de fortfarande ser vinster med kriminalitet.

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

Tyngdpunkten i mitt pågående arbete ligger i det vi kallar ?nutid?.Det är inte nutid som samtid, utan det är nuet som fenomen jag intresserar mig för, gestaltar och undersöker.Jag är nyfiken på om det ens är möjligt att fysiskt eller materiellt synligöra ett pågående nu. Hur kan förflyttningar, förändringar och rörelser i ett ?nu? gestaltas? Är det möjligt att fånga, greppa och begripa nuet? Dessa frågor har blivit mer och mer betydelsefulla och centrala under det pågående arbetet.Ett flertal olika spår och ingångar till ämnet har fallit undan och sållats bort under arbetsprocessen. Det återstående, aktuella arbetet har vuxit och breddats och hittat nya riktningar.Mitt tillvägagångssätt i det praktiska har främst varit att teckna och filma i stop-motion-teknik.

Jane Austen är en av 1800-talets mest lästa författare och har vunnit stor popularitet tack vare sina ingående och humoristiska porträtt av det engelska samhället. Just hennes livliga beskrivningar av livet på den engelska landsbygden runt år 1800 kryddade med en satirisk underton gör Austens romaner intressanta objekt för litteraturanalys. Trots att hennes texter är fast rotade i sin tid tycks de aldrig bli omoderna, vilket beror på att människor nu som då brottas med liknande problem och ställningstaganden. 200 år senare tvingas vi fortfarande fatta livsavgörande beslut som rör kärlek, pengar och status. En av hennes mest kända verk - Sense and Sensibility - publicerades 1811 och är en klassisk Austenroman som tar upp just problematiken kring dessa teman.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.