Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

Kostnader förenade med återställande av förorenad natur är ofta stora och frågan är vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad från staten till enskilda förorenare. Detta synsätt överensstämmer också med den allmänna skadeståndsrättsliga principen att den som orsakar en skada är skyldig att reparera eller ersätta densamma. Finansieringssättet baserat på individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser.

Uppsatsens syfte är att klargöra vad principen novus actus interveniens innebär. Principen kan möjliggöra att det skadeståndsrättsliga ansvaret begränsas och upphävs för den initiala skadevållaren, om en utomstående tredje man medverkar eller orsakar en skadas inträffande. Med hjälp av principen novus actus interveniens bryts orsakssambandet och den tredje mannen övertar ansvaret för skadan som inträffat. En skada som orsakas av extraordinära naturhändelser eller av den skadelidande själv kan också medföra att principen novus actus interveniens kan appliceras. Det råder oklarheter om principen utgör gällande rätt i Sverige och därmed jämförs rättsläget avseende principen novus actus interveniens med den engelska skadeståndsrätten.

Principen ?förorenaren betalar? utgår från att den som orsakat en skada på miljön ska ta ansvaret för avhjälpandet av skadan. Principen återfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess närmare specificering i form av definitioner och undantagsregler återfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen så som den kodifierats i svensk rätt har sin grund i internationell rätt och ett allmänt hållet ansvar för den som orsakat en skada.

Denna studie undersöker hur non-refoulement-principen upprätthålls inom internationell asylrätt jämfört med det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) och närmare bestämt Asylprocedurdirektivet. Via en redogörelse för non-refoulement-principens position i internationell asylrätt och dess eventuella status som jus cogens har jag sedan analyserat i vilken utsträckning principen upprätthålls i Asylprocedurdirektivet. Genom att granska olika bestämmelser i Asylprocedurdirektivet samt tittat på rättigheter i asylprocessen har jag i mina slutsatser kommit fram till att non-refoulement-principen inte respekteras fullständigt i Asylprocedurdirektivet. Begränsade rättigheter under asylprocessen och bestämmelser om exempelvis ?säkra länder? riskerar att resultera i refoulement för den enskilde asylsökande..

Denna uppsats analyserar utvecklingen av principen Special and Differential Treatment (SDT) i den internationella handelsregimen. Fokus är på förändringen i tillämpningen av denna princip. Uppsatsen identifierar hur principen har tillämpats sen dess uppkomst samt hur ett skifte i det ekonomiska utvecklingstänkandet kom att utgöra en avgörande faktor för den nedgång i tillämpning som observerats. Vidare identifierar uppsatsen också hur nya dimensioner av världshandeln har skapat nya problem för utvecklingsländerna, vilket i sin tur har skapat ett behov av en fortsatt, men i många avseenden annorlunda, tillämpning av SDT-principen.Uppsatsen kommer till slutsatsen att det nya ekonomiska utvecklingstänkandet har suddat ut rationaliteten bakom det forna tillämpandet av SDT-principen. Samma utvecklingstänkande har dock lagt grunden för en ny tillämning.

Stroke är vanligt förekommande i Sverige och incidensen antas öka. Konsekvenserna av stroke kan vara betydande funktionsnedsättningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begränsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att få en förändrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förändras; Att göra det bästa av situationen och uppleva livskvalitet.

Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys..

Mastersexamensarbete i etnologi, 30 hp, VT 2014Inom programmet Kulturarv och modernitet,materiellt och immateriellt under 1000 år,Göteborgs universitet.

Vissa elever i dagens svenska skola får eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av bland annat religiösa och kroppsliga skäl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl (eleven skäms över sin kropp, inte vågar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med åtta idrottslärare. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna anser att de religiösa och kroppsliga skälen till att inte delta i undervisningen inte är vanliga. När det inträffar anser lärarna att de flesta problemen kan lösas genom att läraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare..

Principen överraskning är en av de äldsta principer som finns att använda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan använda för att lyckas i striden. Men vad innebär överraskning egentligen och hur har den använts?Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. Såg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrån litteraturen påvisar att det var en överraskning?Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån vald litteratur för att åskådliggöra innebörden.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begränsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att få en förändrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förändras; Att göra det bästa av situationen och uppleva livskvalitet. Resultatet visade att kroppen beskrevs som bräcklig, otrygg, förbryllande och opålitlig. Självkänslan påverkades och identiteten upplevdes hotad.

Den mest allvarliga kritiken mot yppandeförbud menar att institutet äventyrar jämlikheten i brottmålsprocessen, speciellt försvararens utredande funktion, och därmed det kontradiktoriska förfarandet som är centralt för att principen om equality of arms ska respekteras. Därför är syftet med den här uppsatsen att undersöka om institutet yppandeförbud är förenligt med principen om equality of arms. För att kunna genomföra undersökningen måste det konstateras om försvararen har en utredande funktion och om han hindras i densamma när han åläggs yppandeförbud. Vidare ska principen om equality of arms definieras och det ska även utredas om principen är tillämpbar på yppandeförbud. Dessutom behöver det redovisas vilka typer av yppandeförbud som är relevanta enligt svensk rätt.

ALS är en kronisk neurologisk sjukdom som i Sverige årligen drabbar ca 200 personer. Beroende på var i nervssystemet skadan sitter utvecklas olika symtom. Symtomen är muskelförtvining, muskelsvaghet, spasticitet, talsvårigheter, fascikulationer, sväljsvårigheter och andningsproblematik, de varierar i frekvens och ökar i takt med att sjukdomen fortskrider. Sjukdomen är för tillfället obotlig med dödlig utgång. Kroppen är en människas redskap i världen.