Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76).

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan antal förvaltare för en fond och dess avkastning. Vidare vill vi även studera sambandet mellan en fonds avgift och dess avkastning. Vår kvantitativa metod har baserats på åtta år och består av 31 svenska aktiefonder. Vårt urval av fonder till undersökningen har delvis gjorts med hjälp av slumpen och delvis styrts av oss själva. Vi räknade först ut de beroende variablerna alfa och totalavkastning.

Bröstcancer är en sjukdom som ofta bringar lidande och är viktig att förebygga. Utövande av fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig ge en minskad risk för att få bröstcancer. Litteraturstudiens syfte var att skapa en översikt över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer hos kvinnor. Sökning, urval och granskning av artiklar har utförts. Resultatet visade att fysisk aktivitet hade ett starkt samband med minskad risk för att få bröstcancer för både pre- och postmenopausala kvinnor.

Syfte/Purpose Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan aktiens omsättningsvolym och dess avkastning under olika marknadsförutsättningar./The purpose with this essay is to observe the correlation between the stock turnover volume and the return under different situations on the market. Metod/Method Den metod som jag har använt mig av är en kvantitativ undersökning. Genom att utföra en kvantitativ undersökning har jag gjort det möjligt att undersöka ett stort antal aktier. Jag har jämfört utvecklingen av 60 stycken, slumpmässigt utvalda, aktier vid både en positiv samt negativ trend av index./The method that I have used is a quantitative study. By execute a quantitative investigation I have been able to study a large amount of different stocks.

Syftet med undersökningen var att med hjälp av lämpliga statistiska metoder testa det så kallade ?Första petropolitiska lagen? med vilket menas en negativ korrelation mellan priset på råolja och graden av friheten hos petropolitiska länder. Med stöd av ett lämplig teoretisk referensram och diskussion över de kausala mekanismerna, har en hypotes över sambandet tagits fram. Trettio tre petropolitiska stater har identifierats vilket omfattar hela populationen. Demokratiska friheter och priset på råolja har definierats och omvandlats till en kvantifierbar form och sedan testats statistiskt.

Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan konjunktur och Ohälsotalet inom den offentliga sektorn. Genom att studera detta är syftet att förstå vilken påverkan konjunkturen har på Ohälsotalet samt vilket eventuellt motivationsteoretiskt samband som går att urskilja. Metod För att genomföra en statistisk datainsamling inom området har den kvantitativa datan utgått från tidigare insamlad statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan (FK) och Konjunkturinstitutet (KI). Statistiken har varit grunden i den kvantitativa undersökningsmetod som använts i studien. Data som undersökts är inte insamlad av författarna och ses således som sekundärdata från andra statistiska undersökningar.

Syftet med denna undersökning var att se om och vilken inställning den yrkesverksamma läraren har till sambandet mellan elevernas nivå av självinsikt samt självförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stärka ovanstående faktorer för att underlätta för eleverna. De frågeställningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma läraren på sambandet mellan självinsikt samt självförtroende och dessa faktorers inverkan på skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma läraren med att förbättra elevernas självinsikt samt självförtroende och i sådant fall hur? Som metod vid insamlandet av material användes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma läraren i denna fallstudie anser att självförtroendet samt självinsikten har inverkan på elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmärksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lärarens viktigaste arbetsuppgifter.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet.

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersättning i förhållande till resterande koncernledning. Studiens syfte är att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersättning och företagets resultat vad gäller värde och lönsamhet. Studien bygger på teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frågan om samband existerar har en kvantitativ metod använts. Data har sedan analyserats med hjälp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

Syftet med studien var att kartlägga de kunskaper diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor anser sig ha om sambandet mellan typ 2 diabetes (T2D) och parodontit samt om och när information ges om parodontal sjukdom till individer med T2D. Data erhölls från ett frågeformulär bestående av kunskapsfrågor samt frågor som skulle belysa vilken medvetenhet vårdgivarna har om sambandet mellan T2D och parodontit. Målgruppen var det totala antalet diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor som arbetar inom primärvården Region Skåne i Malmö/Trelleborgs-regionen. Totalt sändes enkäten ut till 91 personer på 32 olika vårdcentraler. Svarsfrekvensen var 76 %.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan rörelsekapital och   lönsamhet för företag i olika storleksklasser på svenska maskintillverkande företag.Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod för att undersöka rörelsekapitalets samband med lönsamheten. Datan som användes i studien hämtades från retriever business och uträkningarna gjordes i Microsoft Office Excel. Variablerna storlek på företag, utvecklingsfas och rörelsekapitalspolicy användes för att kategorisera datan i flertalet tester.Teori: Studiens rörelsekapitalsmått var kassacykeln och lönsamhetsmåttet var bruttovinstmarginalen.Resultat: Studiens resultat visade att det inte fanns något samband mellan rörelsekapital och lönsamhet i 13 av de 24 undersökningarna.Slutsats: Studiens slutsats är att sambandet mellan rörelsekapital och lönsamhet skiljer sig åt hos företag i olika storleksklasser på svenska maskintillverkande företag..

Syftet med föreliggande kvantitativa studie är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hälsa kan ta sig uttryck i två riktningar - något som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgår från att en individs klassposition påverkar ens framtida hälsa, där en lägre klassposition riskerar att leda till sämre hälsa. I kontrast till detta utgår selektionsteorin från att en individs hälsa påverkar klasspositionen, där ohälsa tenderar att leda till en lägre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgångspunkt.

En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 inom EU. Införandet innebär att företag årligen ska nedskrivningspröva goodwillvärdet istället för att linjärt skriva av posten under dess beräknade nyttjandeperiod. Nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att det nya regelverket lett till att goodwillposten utnyttjas opportunistiskt för att manipulera det rapporterade resultatet. I denna uppsats undersöks om det i en svensk kontext finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing. Vi gör det genom att undersöka sambandet mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och sambandet mellan onormalt stora vinster och goodwillnedskrivningar.Undersökningen visar att det föreligger ett signifikant negativt samband mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och att det därmed finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing.

Syftet med denna uppsats är att studera hur samband mellan lojalitet och lönsamhet förhåller sig inom Business-to-Business, med utgångspunkt i respondenternas föreställningar av begreppen såväl som sambandet mellan dem.Mer specifikt studeras föreställningarna om sambandet hos företag som verkar gentemot industriella kunder i ett tjänstefierat sammanhang. De erbjuder kunden specialiserade kompetenser där det totala erbjudandet skapas i interaktion med kunden. Resultatet blir en helhetslösning av tjänster med en produkt i botten, anpassad efter kundens behov.Vi finner att sambandet mellan lojalitet och lönsamhet består av olika dimensioner, då vi finner att lojalitet är ett mångfacetterat begrepp såväl i teori som i det studerade sammanhanget, där innebörden av begreppet varierar mellan individ, organisation och bransch. Vi finner att leverantören fokuserar på de dimensioner av lojalitet som är påtagliga och därmed möjliga att verka utefter. Dessa beteenderelaterade dimensioner är även de som leder till lönsamhet.Vi har funnit ett fokus på de dimensioner av lojalitet vilka genom kundens beteende även kommunicerar kundens åsikter och värderingar.