Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

År 2005 pĂ„stods att majoriteten av de officerare som inte stödde Försvarsmaktens ominriktning mot insatsförsvar och ökat internationellt engagemang var sĂ„ kallat ej toleranta. Under Ă„ren dĂ€rpĂ„ kom myndighetens överbefĂ€lhavare att konstatera att en av ominriktningens avgörande delar handlade om att förĂ€ndra vĂ€rderingar, förhĂ„llningssĂ€tt och verksamhetskultur, liksom att den gemensamma vĂ€rdegrundens stĂ€rkande var avgörande för militĂ€rens framtid.Av fortsatt forskning om Försvarsmaktens vĂ€rdegrundsarbete kan likvĂ€l utlĂ€sas att vĂ€rdegrunden inte alls upplevs som sĂ„ tydlig och gemensam som Försvarsmaktsledningen avser, varför förevarande arbete har syftat till att utreda varför just militĂ€rens vĂ€rdegrund(sarbete) inte fungerar fullgott. Inom ramen för en (hypotetisk-)deduktiv, kvantitativ frĂ„geformulĂ€rsmetod har respondenter ur de tvĂ„ lĂ€gsta femtedelarna av myndighetens befĂ€lskĂ„r ombetts besvara frĂ„gor om vad desamma vet om, liksom hur desamma ser pĂ„, vĂ€rdegrunden och vĂ€rdegrundsarbetet.I flera avseenden var resultaten ovĂ€ntade: Majoriteten av respondenterna var bĂ„de förtrogna med och helt eller delvis positiva till det ovannĂ€mnda. Beklagligtvis innebar den lĂ„ga svarsfrekvensen emellertid betydande hinder för urvalet och omöjliggjorde generella slutledningar om populationen ifrĂ„ga. Resultaten möjliggjorde icke desto mindre slutsatsen att vĂ€rdegrunden i nĂ„gon grad accepteras och tillĂ€mpas men inte har förankrats och införlivats tillfullo.

Denna uppsats handlar om att utifrÄn ett genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasielÀroböcker i historia framstÀller, och har framstÀllt, mÀn och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-Ärsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, Ät manliga respektive kvinnliga namngivna karaktÀrer, och dels hur dessa karaktÀrer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger sÄledes pÄ sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger Àven ett komparativt moment dÀr böcker som givits ut under Lgy70 jÀmförs med böcker som givits ut under Lpf94.I studien framkommer att det finns sÄvÀl likheter som skillnader. Likheterna finner vi frÀmst i de ord och uttryck som anvÀnds för att beskriva historiska karaktÀrer. Det Àr i hög grad samma ord som ÄteranvÀnts; ord som i mÄnga fall medverkar till en historieskrivning med aktiva mÀn och passiva kvinnor.

Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d? tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bÀsta kan konstrueras i förhÄllande till lÀmpligt förÀldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare frÄn sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrÄn ett rÀttsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lÀmpligt förÀldraskap Àr en förutsÀttning för barnets bÀsta. LÀmpligt förÀldraskap preciseras som förÀlderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

The purpose of this paper is to investigate how social workers, working in a management position in the health care system, perceive the encounter of the medical and social perspective. With seven qualitative interviews, the study tries to conclude whether or not social workers are accepted at managerial positions within the health care sector. The social worker is, as a manager in health care, a leader but at the same time in a professional alienation from the medical caregivers. Organizations in the health care sector are often multi professional and have their own long standing tradition, history and culture. The results show that the conditions for social workers, working in a management position in health care appear to be agreeable.

 Bakgrund: I de flesta företag och organisationer finns det idag nÄgon form av belöningssystem som har till syfte att motivera anstÀllda till att prestera goda resultat men ocksÄ att göra företaget till en bÄde framgÄngsrik och attraktiv arbetsgivare. Belöningar kan vara av olika slag, materiella, immateriella, individuella, kollektiva, omedelbara eller lÄngsiktiga. Företag och marknaders förutsÀttningar kan Àndras under konjunkturnedgÄngar vilket pÄverkar företagens mÄlsÀttningar och strategier.Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera hur företag anpassar sitt belöningssystem för att motivera sina anstÀllda under konjunkturnedgÄngar.Metod: Studie Àr genomförd med kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Studien har genomförts av en semi?strukturerad intervjumetod dÄ vi intervjuade fyra chefer frÄn fyra olika företag.Slutsats: företagen vÀljer sitt belöningssystem av strategiskt syfte för att pÄverka relationen mellan företag och anstÀllda.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Det finns antaganden om att offentlig sektor har sÀmre ledare och fÀrre utbildningsmöjligheter Àn den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet frÄn personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrÄn uppsatta mÄl. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare Ärens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav pÄ chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser pÄ bÀsta sÀtt. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta chefer inom en kommun.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", pÄverkar individen till att försöka upprÀtthÄlla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhÀlle. Den ökade ohÀlsan skapas av problem som otrygga arbetsförhÄllanden, en stressigare arbetsmiljö för bÄde fast anstÀlld och tillfÀllig arbetskraft. Personalens arbetsÀtt utkristalliseras pÄ mÄnga olika sÀtt i verksamheterna, vilket fÄr konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mÄl. Följden blir att var och en arbetar utifrÄn sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvÄrar arbetet mot gemensamma mÄl, visionen om den teoretiska kunskapen har gÄtt förlorad.

Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.