Då jag under min utbildning stött på buxbom som art och har trädgårdsdesign som inriktning så kändes det helt rätt att ta upp dessa häckar som ett strålande exempel på hållbar trädgårdsdesign. Inte bara jag och ca 10 000 besökare blir imponerade av dessa utan redan 1749 då Linné genomförde sin berömda Skånska resa blev han så överväldigad att han skrev:Buxbomshäcken sågs här i trädgården så präktig, att jag aldrig sett den härligare, så vida jag någonsin rest, och kan han väl räknas för ett av Sveriges sällsamma ting, som giver det tydeligaste prov av Skånes härliga klimat. Han var klippt av Buxus arborescens, 3 alnar hög och 3 alnar bred, alltså i fyrkant, men mycket lång och var dessutan så tät, att icke den minsta öppning fanns därpå. Buxbomen kom troligtvis i början på 1500-talet till Norden och 100 år senare tros de första häckarna blivit planterade på godset i samband med att det nuvarande slottet byggdes. De renässansvindar som då blåste knöt samman växtmaterialet med den plats och det utryck som häckarna fick.Alla anläggningar av denna kaliber har på ett eller annat sätt stött på problemet med kostsam skötsel.

I uppsatsen behandlar jag frågan: Vilka verktyg främjar en enkel väg till berättande med tekniken animation?Jag ifrågasätter idén om att man bör veta vad man ska berätta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berätta. I stället vill jag visa att förmågan till berättande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att låta berättandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och människor. Mitt didaktiska syfte är att utarbeta ett pedagogiskt tänkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berättelser genom animation.Detta har jag undersökt på två sätt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med särskoleelever på Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

Den 12 juni 2014 lämnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebär att svenska bolags tidigare års underskott ska reduceras till hälften. Framställningens syfte är att utreda huruvida denna reducering står i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet.Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare års underskott från en näringsverksamhet dras av. I 2 kap.

I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, där konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmän. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn på såväl konsthistorien som samtidskonsten . Min frågeställning är: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet på ett utvidgat och genusmedvetet sätt? Jag är nyfiken på hur elever och lärare närmar sig konstfältet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad är teorin och praktiken och hur väl appliceras genusbegreppet på undervisningen.

Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan platser där denne känner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet.

Idag ställs allt större krav på chefer från såväl medarbetare, högre chefer, kunder samt samarbetspartners vilket leder till att chefer behöver hjälp för att klara sin roll. Således blir stödet från HR (Human Resources) betydelsefullt för att klara både dagliga utmaningar och långsiktiga höga mål. Studien syftar till att undersöka hur chefer inom en stor privat organisation upplever stödet från HR i dagsläget och hur det i framtiden kan utvecklas. Det centrala i studien är undersökningen mellan chefers förväntningar på stödet från HR kontra det stöd som levereras. Studien består av nio semistrukturerde intervjuer om chefers upplevelser av tillhandahållandet av stöd från HR.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

I byggprocessen kan saker och ting gå fel och det är inget ovanligt att något byggs och senare används på ett helt annat sätt än vad det var tänkt från början. Träd kan med tiden utvecklas till att utgöra stora problem genom att kronan växer in mot fasaden av byggnader eller att rötterna tränger in i ledningar. Varför uppstår den här typen av projekteringsmissar fortfa-rande när vi bör ha lärt oss för länge sedan?Syftet med arbetet blev därför att ta reda på var i byggprocessen som felen uppstår. Dessut-om presenteras en sammanställning av återkommande projekteringsmissar i offentliga ute-miljöer.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hälsa där unga tjejers situation är sämre än unga killars. Bakgrunden till denna studie är att det saknas kunskap om hur detta mönster är relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hälsa.

Min undersökning behandlar representationer av människokroppen i konsten. Frågeställningarna är: hur har konsten använt modellteckning för att skapa bilden av människan och vilken funktion har den i konsten representerade människokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig på den vetenskapliga och akademiska synen av människan, utifrån vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgår från en människosyn där människans kropp primärt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad människa eller person, vilket kom att användas av konsten och odlas genom modellteckning. Det är under renässansen som det vetenskapliga tänkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.

Från och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag på Stockholmsbörsen upprätta sin årsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad från det tidigare tillämpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket är att IFRS/IAS tillåter i vissa fall och kräver i andra fall värdering till verkligt värde, vilket innebär att tillgången värderas till balansdagens marknadsvärde.I denna studie är syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen från RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende värdering till verkligt värde och hur företagen har redovisat denna omställning i sina noter.För att besvara studiens ändamål genomfördes ett stratifierat urval från samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar från företagen undersöktes för att se i vilken omfattning värdering till verkligt värde har använts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har påverkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att säkerställa slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gång.I studien framkom det att jämförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sätt har ökat. I de fallen där värdering till verkligt värde används innebär det att företagets resultat och balansräkning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP är standarden om rörelseförvärv av bolag. Enligt regelverket får inte goodwillposten innehålla identifierbara materiella eller immateriella tillgångar och den ska endast utgöra en minoritet i förvärvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstår skillnader mellan förvärv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket går emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jämföra med den svenska undersökningen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvärv i amerikanska bolag under år 2013.

Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som ärsammankopplat på flera olika sätt. Det råder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna där det råder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre områden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett ämnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvåutredningar för att undersöka sambandets dåvarande form. I dagsläget håller en statligutredning på att undersöka i vilken utsträckning sambandet bör finnas kvar och utifrån det härkomma med lagförslag på nya skatteregler.

Jag har i min undersökning valt att gå in på djupet på tre konstnärer som verkar inom den dig-itala fotokonsten och som dels strävar efter att förmedla den problematik som ligger i det egna mediets förmåga att representera "verkligheten".Diskussionerna i början av min uppsats kommer bland annat behandla det förtroende man har haft och fortfarande delvis har kvar till fototekniken. Uppfattningen om att man med hjälp av denna lilla geniala fotografiapparatur skall kunna fånga "verkligheten" precis som den är, eftersom den till synes ser ut att göra det. Men istället handlar det mer om konstruktion av "verkligheten", baserad på fotografen själv eller den teknik han/hon har tillgång till.De tre konstnärerna jag har valt at utgå ifrån anser att det inte är möjligt att ge en hel och allmän bild av "verkligheten", utan snarare bara delar eller fragment ur denna.I min egen gestaltning har jag sedan utgått från konstnärernas filosofier för att kunna hitta mitt eget sätt att förmedla problematiken i mediet som representation av "verkligheten". Genom ett flertal fotografier som jag arbetade ihop i dataprogrammet Photoshop har jag sedan skapat min egen konstruktion av "verkligheten". Jag valde miljön skogen, och försökte återskapa den så som jag länge fått den konstruerad inom mig genom alla bilder som samlats med åren från exempelvis tidningar, television, eller konstutställningar.Undersökningens syfte är att hitta en metod som man kan låta eleverna ta efter där de får en möjlighet att pröva på hur det kan vara att göra sin egen konstruktion/representation av "verk-ligheten".Samtidigt som de undersöker hur andra konstnärer jobbar med detta och sedan att de själva får pröva (learning by doing), har de en möjlighet att få merförståelse för hur "verkligheten" kan konstrueras.

Bakgrund: Inom intensivvård transporteras patienter till och från avdeningen för att genomgå olika undersökningar. Det är väl känt att transporter är förenade med risker och kritiska situationer uppstår ofta på grund av den mänskliga faktorn. Genom upprepad utbildning av personal, tillexempel genom simuleringsövningar med informanter ur olika yrkeskategorier kan det vara ett användbart verktyg för att uppnå ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad en simuleringsövning innebär för intensivvårdspersonal för att bemästra en kritisk situation.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts. Femton personer, varav sex ST-läkare, sex sjuksköterskor och tre undersköterskor inom intensivvård har intervjuats. Konventionell kvalitativ innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon har använts för analys av materialet.Resultat: Analysen av materialet ledde till att nio stycken subkategorier utvecklades och som delades in i två kategorier, vilka beskriver informanternas upplevelser i situationen och betydelsen av lärandet.