Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation ? individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

I den här uppsatsen behandlar vi frågorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrätten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. Båda de presenterade staterna är medlemmar av internationella och regionala konventioner. Våra slutsatser visar på både likheter och skillnader. Vad gäller tortyr så ligger den största skillnaden i att USA tillåter bevis inhämtat med hjälp av tortyr så länge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstånd till det. De skillnader vi observerat gällande frihetsberövande är framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna är mer av en materiell art medan problematiken i USA är organisatorisk eller framför allt en fråga om kompetensfördelning.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg.

Bakgrund och problem: Med de nya redovisningsreglarna som IASB har utfärdat och sombörjade gälla för alla noterade koncerner inom EU från och med 2005, krävs det i många fallatt företagen gör egna bedömningar, vilket även gör sig gällande i IAS 16 ? Materiellaanläggningstillgångar. I standarden finns ett tydligt krav på att komponentavskrivning skatillämpas. Dock ger standarden inte några vidare förklaringar för hur ingående och detaljeratföretagen ska bryta ner sina tillgångar. Företagen får därmed själva göra bedömningen om vadsom anses vara en väsentlig del av en materiell anläggningstillgång, vilken skall skrivs avseparat som en komponent.

Praktiskt arbete inom institution innebär kontinuerliga riskbedömningar och beslutsfattande av eventuella åtgärder. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och resonemang personal vid två särskilda ungdomshem har kring risker och riskbedömning samt vilka beslutsstrategier som tillämpas. Vidare undersöks skillnader i bedömning ur ett genusperspektiv. Kvalitativ metod tillämpas och studien omfattar tolv intervjuer. Resultaten visar att risk och riskbedömning uppfattas som mångdimensionella begrepp omfattandes samtliga aspekter i det dagliga arbetet, dock förekommer interindividuella skillnader utifrån kunskap, erfarenhet och personlighet.

En hög levnadsstandard och materiell välfärd är ingen garanti för att människor är lyckliga och tillfredsställda med sina liv. Förmågan att ta hjälp av våra känslor kan också påverka vår syn på livet. Emotionell intelligens (EI) - förmågan att identifiera och hantera emotioner - har visat sig ha en positiv inverkan på livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband utifrån fyra EI-förmågor: uppfatta och använda emotioner samt hantera egna och andras emotioner. Vidare syftade studien till att undersöka om kön, ålder och utbildning har betydelse för EI.

Mitt syfte med denna uppsats är att analysera den statliga offentliga utredningen SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer, för att se hur den normala respektive den onormala familjen skapas genom olika distinktioner. Jag fokuserar på hur kön/genus och begär kan ses som betydelsebärande konstruktioner i skapandet av den hetero- och den homosexuella familjen, samt den heterosexuella normens makt att begripliggöra handlingar, beteenden och kategorier.Jag analyserar min empiri, SOU 2001:10, med hjälp av feministiska och queer teoretiska utgångspunkter, där inspiration hämtats från dessa teoriers konstruktivistiska och dekonstruktivistiska ansatser. Jag har i uppsatsen varit intresserad av att visa hur queerteori kan användas för att dekonstruera ett empiriskt material som har materiell och kulturell betydelse.I uppsatsen visar jag hur Butlers heterosexuella matris kan användas för att förstå hur den homosexuella familjen normeras i utredningen. I kapitlet Familjens ?ontologi? visar jag hur den homosexuella familjen och den heterosexuella familjen skapar varandra och hur den heterosexuella hegemonin drar upp gränserna för de (o)begripliga familjerna..

Skilsmässa är en vanlig samhällsföreteelse idag. Omfattande forskning visar att separationer får genomgripande konsekvenser för berörda familjer och att en rad faktorer påverkar den individuella anpassningsförmågan. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod beskriva upplevelserna av problem och stöd vid skilsmässa i Sverige. Materialinsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med åtta separerade personer. Resultatet tolkades med hjälp av induktiv tematisk analys och knöts till befintliga teoretiska begrepp.

Uppsala University Library owns eight volumes of manuscripts attributed to the academy equerry Johan Leven Ekelund (c.1701?1775). In this thesis, I apply methods from the field of material culture studies in order to establish which of the volumes that formed the donation from Leven to the library mentioned in his will. By mapping certain markers such as places, names and dates I am able to identify to some extent where Leven gained his practical skills and which writers influenced him. By analysing the texts, I draw the conclusion that the manuscripts can be divided into groups aimed for different audiences.

Baserad på en enkätundersökning som besvarades av 55 olika restaurangägare i Uppsala undersöker denna uppsats frågan; vilka motiv har varit mest inflytande för personer som har startat en restaurang i Uppsala stad? Efter en genomgång av tidigare teoretisk litteratur ochstudier av motivation för entreprenörer, samt en kvalitativ- undersökning, identifierades 8 motiverande psykiska faktorer. De motiverande faktorerna undersöktes med frågor som ställdestill respondenterna i studien. En analys av insamlat data visar att de fyra mest motiverande faktorerna var (rangordnat) självständighet, passion, materiell rikedom och att utvecklas som person. Även de faktorerna som fick lågt resultat är av intresse.

Fortsatt stigande konsumtionsnivå i redan rika länder har negativa konsekvenser för miljön, ger mycket marginella välfärdseffekter och är en orsak till ett allt högre tempo i samhället. Ekonomisk tillväxt kan användas i syfte att höja inkomst- och konsumtionsnivå eller för att förkorta arbetstiden. Ur miljösynpunkt skulle det vara positivt med ett större fokus på tidsbaserad välfärd framför ständiga ökningar i materiell standard. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med fem nyligen examinerade studenter angående deras nya situation som heltidsarbetande. Hur upplever de sin förändrade ekonomiska och tidsmässiga situation och hur tror de att deras livssituation skulle påverkas av minskad arbetstid? Resultatet visar att informanterna upplever höjd inkomst som positivt och minskad fritid som en negativ effekt av heltidsarbetet.

Vi har genom att studera de olika delarna Servicemötet, Servicekvalitet samt Kabinpersonalens roll kommit fram till att kabinpersonalens roll har förändrats och att detta i sin tur inverkar på hur de interagerar i servicemötet. Faktorer som lett till våra slutsatser är bland annat den tekniska utvecklingen, som utgör en del i den interna effektivisering, vilket har bidragit till att servicemötet kommit att förflyttas in i kabinen. Detta ger kabinpersonalens roll en ökad betydelse i servicemötet. I och med att företagen ofta reducerar kringtjänster som tidigare varit gratis, måste kabinpersonalen ge mer av sig själva då de inte har möjlighet att erbjuda materiell service gratis. Kabinpersonalens arbetsuppgifter har även förändrats och de arbetar ofta mer och längre pass än förr.

Fler och fler företag och organisationer inser vikten av att ständigt förbättra kvaliteten på de egna produkterna och tjänsterna, men även kvaliteten på de processer som verksamheten är uppbyggd av. I en processorienterad organisation ses processerna som utgångspunkten för det faktiska värdeskapandet men även för styrningen, bedrivandet, förbättringen och utvecklingen av verksamheten. Denna studie har utförts vid Vattenfall AB Vattenkraft i Luleå. Vattenkraften har sedan början av 2000-talet arbetat med övergången till en processorienterad verksamhet men har inte fullt ut lyckats förankra det nya arbetssättet. Syftet med detta examensarbete är att: ? Undersöka och ge rekommendationer på hur Vattenkraftens processorienterade arbete kan utvecklas ? Undersöka och ge rekommendationer på hur Vattenkraftens processförbättringsarbete kan utvecklas.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser på arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att få svar på frågeställningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 män, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrån ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter på normali-sering.