Klenare dimensioner än 360mm av H13 varmöverförs idag från smidet till mjukglödgning, vilket troligen är orsaken till att sprickor uppstår i Materialet stundvis. Detta leder till kassation samt sämre utbyte, vilket gör att en optimering av varmöverföringen är nödvändig. Materialet har ett temperaturintervall runt Mf som det då bör befinna sig i innan det ska mjukglödgas för att minska risken för sprickor. Detta temperaturintervall underskrids ibland beroende på att ugnskapaciteten kan vara otillräcklig när en stor mängd material produceras i ett kort tidsintervall. Sprickbildningen i Materialet gynnas av en dålig kapyta, där ojämnheter i ytan agerar brottanvisningar som låter spänningar i Materialet resultera i en spricka.

?Furu är fult? Det är en kommentar man ofta får höra när man nämner furu, många har åsikter om Materialet vissa positiva men det flesta är rätt negativt inställda till furu.Vad är det då som gör att folk har dessa åsikter ? Är det Materialet som sådant, det formspråk som oftast förknippas med furu, eller är det andra faktorer som spelar in?Kan man med hjälp av ett modernt formspråk påverka och få folk att se förbi Materialet, få dom att uppskatta produkten och fastna för den trots att det är möbler gjorda i furu..

I den här studien undersöks hur ett par förskollärare och en specialpedagog använder sig av resultatet av TRAS för att designa sin verksamhet. Jag har även undersökt hur resultatet av TRAS påverkar den pedagogiska miljön i verksamheten samt hur förskollärare och specialpedagoger ser på arbetet med TRAS. För att genomföra studien och samla information har jag använt mig av en kvalitativ ansats med strukturerade intervjufrågor i mötet med förskollärare och specialpedagoger. Förskollärarna är eniga om att det är viktigt att utveckla sin verksamhet och de tar hjälp av TRAS- Materialet för att kunna genomföra detta. Även om enstaka av de tillfrågade förskollärarna är kluvna till TRAS- Materialet så anser de att Materialet är bra att använda i verksamheten.

Syftet med denna studie var att granska observationsMaterialet TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling samt att försöka bringa klarhet i hur TRAS-Materialet kan användas som ett utvärderingsmaterial av förskolans verksamhet. Inför studien granskades tidigare forskning samt nationella och lokala styrdokument. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma i en stad i norra Sverige som fått i uppdrag att använda sig av TRAS i verksamheten. Utgångspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har haft en hermeneutisk ansats. Resultatet från denna studie antyder att Materialet kan användas för att följa barnens språkutveckling men att TRAS-Materialet ska användas med försiktighet.

I studien undersöks hur användbart Materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. är för att elever i grundskolan ska få möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som presenteras som mål i kursplanen, vilket stöd det ger lärarna att ge förutsättningar för detta samt vilket resultatet blir av användningen. Syftet är att validera användningen av Materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--? och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda på huruvida keramiklera används som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte Materialet används samt att se på lärares inställningar till Materialet. Metoden har varit en enkätundersökning bestående av frågor till högstadie- och gymnasielärare rörande olika aspekter vad gäller Materialet keramiklera och lärarnas inställning till Materialet. De svar enkätundersökningen gett visar på att keramiklera inte är vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar även att lärarna i brist på passande lokal, brännugn och tid väljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersätta keramikleran..

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda på huruvida keramiklera används som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte Materialet används samt att se på lärares inställningar till Materialet. Metoden har varit en enkätundersökning bestående av frågor till högstadie- och gymnasielärare rörande olika aspekter vad gäller Materialet keramiklera och lärarnas inställning till Materialet. De svar enkätundersökningen gett visar på att keramiklera inte är vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar även att lärarna i brist på passande lokal, brännugn och tid väljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersätta keramikleran..

Under vår utbildning på högskolan i Skövde har vi stött på Skolverkets Diagnostiska uppgifter i matematik - för användning i de tidiga skolåren. Genom användandet av Materialet tror vi att elevernas inlärningsprocess blir synlig. Men hur ser lärarna på Materialet? För att få svar på frågor om detta har vi intervjuat fem lärare i grundskolans tidigare årskurser. Den empiriska studien har en kvalitativ ansats där vi genom intervjuer försöker ta reda på lärarnas åsikter och uppfattningar om Materialet.

Vi har analyserat Forum för levande historias material brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att Materialet inte förmedlar det som krävs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska händelserna sätts inte tillräckligt väl in i sitt sammanhang och det råder otydlighet beträffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillräckligt många förklaringsperspektiv.

Uppsatsens syfte var att genom en intervjustudie ta reda på huruvida etturval av de lärare och pedagoger som använder värdegrundsMaterialetREDE i sina barngrupper ansåg att det påverkat barnens empatiskaförmåga. Sex personer intervjuades och gav sin syn på om arbetet medREDE-Materialet påverkade barnens empatiska förmåga, det var någonskillnad i påverkan mellan flickor och pojkar, inlärningsklimatetpåverkades, det sociala klimatet påverkades och huruvida de ansåg detvara viktigt att Materialet handlade om djur. Resultatet visade att deintervjuade lärarna och pedagogerna ansåg att REDE-Materialet påverkatbarnens empatiska förmåga, att fyra av sex inte ansåg att det var skillnad ipåverkan mellan flickor och pojkar, att arbetet påverkat inlärningsklimatetoch det sociala klimatet och att fem av sex ansåg att det var av vikt attMaterialet till stor del handlade om djur..

Denna undersökning belyser Materialet, dess placering och användning i förskolan. Studien är genomförd ur ett lärarperspektiv för att ge en förståelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgång till det material som finns där. Vidare undersöker studien pedagogernas användning av Materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgänglighet. Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen använder Materialet i förskolan och hur det är placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring Materialets placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna. Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag använts som underlag. Detta för att se om idéer kring Materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras. En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring Materialet och dess placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlätta för pedagoger som känner sig obekväma eller illa till mods vid tanken på att arbeta med matematik. Materialet, som består av handledning, arbetsmaterial och ett formulär togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet är tänkt att hjälpa pedagoger att få syn på de fem grundläggande principerna hos barn som behövs för att bli bra på aritmetik. De fem principerna är ramsräkning, sifferkunskap, antalsräkning, ordinaltalsräkning och spontan antalsuppfattning.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av språkMaterialet Pilen. Vi vill också belysa Pilen-Materialet ur perspektiv av tidigare forskning om läs- och skrivinlärning. Vår studie bygger på en enkätundersökning som vi gjorde bland 25 lärare som använder detta undervisningsmaterial samt en observation av ett lektionspass då Materialet användes. De resultat vi fick från vår enkätundersökning var övervägande positiva vad gäller barnens motivation, självkänsla och möjligheter att reflektera över sin egen inlärning. Lärarna ansåg även att det gav stora möjligheter att inkludera barn i behov av särskilt stöd i vanlig klassundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka införandet och användandet av Materialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) i några utvalda förskolor i en kommun. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio pedagoger, som alla arbetar på förskolor med barn i åldrarna ett till fem år, samt en talpedagog.I denna studie framkommer att kommunens mål med användningen av TRAS, var att hitta ett material som kunde hjälpa pedagogerna på förskolorna att identifiera barn som löper risk för att utveckla språksvårigheter. Det har inte framkommit i den här studien om kommunen har gjort någon form av uppföljning av användningen av Materialet. Resultatet visade att ett av pedagogernas mål med TRAS, är att använda Materialet som ett verktyg i deras arbete på förskolan.

Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt läromedel anpassat för att kunna användas med 5- och 6-åringar och låta pedagoger utvärdera detta. Det laborativa läromedlet, kallat Experimentlådan, har rört ämnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap på ett tidigare stadium än vad som idag är vanligt. Medverkande pedagoger fick använda sig av det laborativa Materialet och utvärderingen skedde i form av intervjuer.Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde Materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svårt att förstå vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att Materialet skulle vara perfekt för lågstadiet.En slutsats är därför att man kan minska på den teoretiska delen i det laborativa Materialet och istället låta barnen fokusera på experimenten..