Kostnaden för att bygga hus stiger mer än kostnaden för vanliga konsumtionsprodukter vilket leder till allt dyrare hus. En anledning till detta är att byggprocessen inte hänger med i utvecklingen och att äldre metoder fortfarande används. För att få ett effektivare byggande behöver metoderna därför utvecklas eller nya metoder behöver träda fram, ett exempel på en ny metod är tredjepartslogistik som fler och fler byggföretag använder sig av.I denna rapport får du läsa om företaget Arcona AB (Arcona) som samarbetar med logistikföretaget Servistik och som vill undersöka hur arbetarnas attityd är till logistikkonceptet som Arcona använder sig av. Ett projekt, Bryggmästaren, är undersökt i det här arbetet och det är en ombyggnation från kontor till hotell i Stockholm city.Anledningen till att Arcona hade intresse av en attitydundersökning av deras koncept var för att de vill få fram information till möjliga förbättringar, för att se om företaget är på rätt spår med konceptet och för att se hur redan gjorda förändringar har påverkat arbetet på byggarbetsplatsen.Logistikkonceptet kan sammanfattas enligt följande. Lagbasarna på byggarbetsplatsen beställer material från olika grossister.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en förståelse för coachning som ledarskapsfenomen, genom att komplettera dagens coachningslitteratur med att undersöka medarbetarnas åsikter. Studien antar ett hermeneutiskt synsätt, där en kvalitativ metod har använts. Vidare tillämpas en abduktiv ansats, då material från Nordea studerades innan intervjuerna genomfördes. Med hjälp av intervjuer och dokumentstudier har det empiriska materialet insamlats. De teoretiska perspektiven utgår ifrån teorier rörande ledarskap samt teser om coachning.

Förskolan ska erbjuda en varierad och utmanande lärmiljö. Miljö och material skiljer sig åt mellan förskolor och materialets tillgång och tillgänglighet ser ofta olika ut beroende på barns ålder. Med utgångspunkt i vår egen erfarenhet av arbete med de yngsta barnen i förskolan har vi kommit att intressera oss för deras förutsättningar  och möjligheter till meningskapande lek och utveckling i olika gruppkonstellationer.Syfte med studien är att ta reda på hur lärare verksamma inom olka gruppkonstellationer på förskolan samtalar kring miljö och material med fokus på barn mellan ett och tre år. Detta gör vi genom tre övergripande frågeställningar som behandlar materialets betydelse för små barns meningsskapande, skillnader och likheter i olika gruppkonstellationer ur materialsynpunkt samt hur lärarna beskriver hinder och möjligheter i organiseringen av miljö och material. Studien tar sin sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vår tanke med studien är att undersöka två avdelningar med olika åldersinriktningar.

Barnhälsovården är en viktig del i det folkhälsoarbete som pågår i Sverige idag. Nästan 100 % av föräldrarna med barn 0-6 år väljer att frivilligt söka sig till barnavårdcentralen för att få råd, stöd och vägledning samt information om barnets hälsa och utveckling. Som barnavårdscentrals (BVC) sjuksköterska är huvuduppgifterna att hjälpa, stödja och stärka föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt kunna bidra till en gynnsam utveckling och uppväxt för deras barn. Det är därför viktigt att vi som BVC-sjuksköterskor bygger upp en bra relation till föräldrarna. För att kunna skapa en bra relation behöver vi ta reda på föräldrars förväntningar och erfarenheter av stöd från BVC-sjuksköterskan.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans årskurs 9. Ett syfte är att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling är fokus för undersökningen och grundskoletexterna jämförs därför med högbetygstexter från det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen ämnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter från grundskolematerialet erhåller samma betyg när de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs på 30 elevtexter från årskurs 9; fyra texter väljs ut för mer djupgående textanalytiska undersökningar.

Utbyggnaden av externhandeln under de senaste decennierna har medfört en ökad konkurrens för cityhandeln i Sverige. De olika marknadsplatserna präglas av en allt större likriktning av butiksutbudet, framför allt när det gäller andelen kedjebutiker. Detta gäller främst externhandelns köpcentrum, men är även ett fenomen i stadskärnornas gallerior. Cityhandeln bör differentiera sin produkt gentemot externhandeln för att locka kunderna till city. Detta kan ske genom att exempelvis erbjuda en bred butiksmix.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstå under resans gång och vilka fördelar och nackdelar som det är med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen påbörjades år 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med ägarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information från Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). Därefter skedde sammanställning och bearbetning av materialet. Uppdatering och färdigställande av arbetet har gjorts under år 2008. Många av de kaféer jag vände mig till har bytt ägare, några hade samma ägare och några existerade inte längre.

Det är en ganska frigörande känsla jag kommit fram till. Att det faktiskt är jag som styr, och inte materialet.Jag har länge brottats med min bakgrund i traditionellt smide där problemet har varit att jag alltid velat uttrycka allt i metall, och framförallt med traditionella tekniker. I projektet använde jag mig av metallen mer som en bas att luta mig tillbaka på, samtidigt som jag lämnade utrymme för nya material och uttryckssätt.Jag valde att kalla mitt arbete för ?coy?. Engelskans coy som har flera liknande betydelser, men där avskild, blyg och undangömd fick stå för mitt arbete.

AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? två sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen?Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen varatt kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammansmed ett kodschema.

I undersökningen har en kvalitativ studie använts bestående av postenkäter. Syftet med studien är att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer är byggda under tre olika årtionden. Förskolegårdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkäter till pedagogerna. I postenkäten har pedagogerna fått besvara hur de upplever den egna förskolegårdens fasta material.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Projektet ga?r ut pa? att go?ra en konsert med Whitney Houstons la?tar. Konserten go?rs i samarbete med tva? andra sa?ngerskor, och ett band pa? fyra personer. Musiken arrangeras av oss sa?ngerskor, och hela konserten utformas som en helhet, med inslag av a capellasa?ng, medleyn och koreografi.

I dagsläget använder en stor del av de små och medelstora företagen affärssystem. Affärssystemet kan sägas vara hjärtat i ett företag och det bidrar till att genomföra de affärsstrategier som finns. Under de senast 10-15 åren har det vuxit fram så kallade molntjänster vilket tillåter företagen att använda hela eller delar av affärssystemen över Internet istället för att hantera dess hård- och mjukvara lokalt. Detta kan vara till fördel för mindre företag då det leder till flexibilitet, skalbarhet och kostnadsreduceringar. Många ställer sig positivt till denna utveckling men statistiken visar att det är ett lågt användande av molntjänster för detta ändamål.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers. Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem.