Inom vården möter sjuksköterskan många olika människor med dolda sjukdomar. En av dem är celiaki, även kallad glutenintolerans, som är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba både barn och vuxna. Sjukdomen är genetiskt betingad och beror på överkänslighet mot proteinet gluten som finns i sädesslag, men orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Idag finns inget läkemedel som botar sjukdomen, utan det är maten som är medicinen.

Syftet med detta projekt är att med grafisk design upplysa om hälsorisker vi utsätts för genom kemiska tillsatser och bekämpningsmedel i maten. Jag vill förändra uppfattningen om den mat vi äter idag som inte är ekologisk, det val som man oftast gör på grund av att de är det billigaste alternativet. Med på köpet får vi en rad olika hälsorisker. Idag får allt fler barn diagnosen ADHD när de egentligen är glutamatförgiftade. Glutamat är en kemisk tillsats som används som smakförstärkare i livsmedel.

Med anledning av att det blir allt vanligare att äta måltider utanför hemmet och att regeringen har en vision om att Sverige ska bli ett internationellt matland där fokus inte ligger på näringsperspektivet väcktes intresset att studera föreställningar om hälsosam mat bland kockelever. Det blev också studiens syfte. Genom att kombinera fokusgrupp och observation vid valet av metod framkom en bred förståelse av fenomenet hälsosam mat i en restaurangkontext genom tre teman: branschens normer, hälsoaspekter och kommande yrkesprofession. Branschens normer visade sig styr elevernas tankar kring övriga teman i stor utsträckning. Resultatet visar även att deltagarna tycker att smaken och presentationen av maten är viktigare än att maten är hälsosam.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka faktorer som styr maten som serveras i förskolan, samt att knyta an till vetenskaplig forskning inom ämnet mat och hälsa. Vi har genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer, i vilka en kostchef, två kostrådgivare och fyra kokerskor har deltagit. Detta för att få utlåtanden från olika yrkeskategorier.Utifrån forskningen som granskats är det tydligt att det finns varierande åsikter om vad som är näringsriktig kost. Även informanterna i den empiriska undersökningen uttrycker skilda uppfattningar om vad barn bör äta.Ur resultatet av den empiriska undersökningen kan vi författare dra slutsatsen att det är olika faktorer som styr vilken mat som serveras i förskolorna i den undersökta kommunen; ekonomi, livsmedelsverkets kostrekommendationer, föräldrars åsikter och önskemål från barnen..

Inledning Yrket som kabinanställd inom flyget präglas av serviceanda och ansvar för passagerares säkerhet. Arbetsmiljön innebär fysiska påfrestningar vad gäller till exempel kabintryck och låg syrenivå. Mat och måltider intas under olika tider på dygnet och infaller sällan på normala måltidstider. Kabinpersonalens måltider regleras av regler, avtal och policyer rörande arbetstidens längd. Syfte Syftet var att undersöka kabinpersonalens måltider under arbetstid, med fokus på riktlinjer och policyer samt hur de kabinanställda upplevde maten och måltiderna.

Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just matupplevelser benämns som kulinariska turister och maten på det lokala resmålet har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmålen mot de turister som reser för matupplevelser. Denna uppsats behandlar ämnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat är vid val av resa. Detta för att ta reda på vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet och om maten är en av de mer betydande faktorerna.

Att upprätthålla ett gott näringstillstånd hos äldre är en viktig uppgift inom vården idag. Måltidssituationen har ofta stor betydelse och kan påverka näringsintaget. Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldres erfarenheter av ätsvårigheter och måltidssituationen vid sjukdom. Arton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: svårt att få maten till munnen kan leda till känsla av skam: aptitlöshet, längtan efter mat-äta blir ett tvång: rädsla och obehag vid sväljningssvårigheter: svårt att hantera maten i munnen: att inte orka äta: måltidsmiljön påverkas av vilken gemenskap man har med andra.

Introduktion: I NNR 2012, har man höjt rekommenderat intag av vitamin D från 7,5 ?g/dag till 10 ?g/dag för personer från 2 år upp till 74 års ålder. Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten bland vuxna 2010-11 visar att medelintaget av vitamin D i genomsnitt var 7,0 ?g/dag. Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) har en högre risk för osteoporos på grund av medicinering med cortison samt brist på vitamin D.Syfte: Att undersöka om personer med IBD uppnår de nya höjda rekommendationerna gällande intag av vitamin D via maten och/eller kosttillägg och kosttillskott.

SammanfattningBakgrund ?Mat är mer än bukfylla? löd rubriken på en artikel i Skånska tidningen från januari 2014. Artikeln kom av kritiken som riktats mot de kylda matlådorna som på flera ställen serveras inom äldreomsorgen. Artikelns huvudsakliga syfte var att belysa de brister som finns med maten som serveras till de äldre. Att inte få i sig tillräckligt med näring och energi kan leda till komplikationer som exempelvis nedsatt immunförsvar, svårläkta sår, orkeslöshet samt depressioner.

Då ett barn drabbas av en sjukdom som diabetes berör detta oftast hela familjen. Förändringar kan ske både i livsstil och kosthållning, men inte enbart för diabetikern utan även för den övriga familjen. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur matvanor såg ut i familjer där barnet hade typ 1 diabetes och hur kostbehandlingen av diabetes inverkade på familjen. Med vetskap om familjens matvanor undersöktes även om dessa skiljde sig från Medelsvenssons matvanor. För att genomföra undersökningen användes två kvantitativa metoder, enkät och matdagbok.

Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i åldern fyra-fem år tänker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 månader senare visar hur uppfattningarna förändrats eller utvecklats. Barnen blev även erbjudna att måla en teckning som visade insidan på en människokropp.   Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, även om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var många; det finns ett hjärta, hjärna, skelett, blod för att nämna några svar. Några av barnen kände till hjärtat och hjärnans funktion.   Barnen fick också besvara frågor om vad som händer med maten vi äter, vad som händer med människokroppen när man blir gammal och om sjukdom.

Denna studie handlar om hur personal och föräldrar uppfattar hur och vad barn lär sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. Två förskollärare, en barnskötare, en måltidspersonal, en kock, en skådespelare och två föräldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och föräldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lärde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lärande och matvanor, hur idén till projektet väcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken är att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare åldrar, redan på förskolan, med mål att kunna förbättra barns matvanor. Man utgår från ett praktiskt-estetiskt ämne såsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska ämnen. Projektidén är att arbeta med maten som mål och medel i förskolan.

Sjukhusmat är inte bara till för att patienterna ska bli mätta, studier visar också att den har en betydande roll i tillfriskningsprocessen. Det finns flera olika metoder att producera och servera mat på, där samtliga syftar till att ge patienten en så bra service som möjligt. En kvalitativ studie av tre sjukhus i Skandinavien - Danmark, Norge och Sverige utfördes. Efter att ha valt ut ett sjukhus i varje land, utfördes studiebesök med observationer och intervjuer med såväl kockar som ledare för matsektionen. Materialet sammanställdes till kartläggningar av de olika produktions- och serveringsmetoderna och utvärderades med hjälp av SWOT-modellen, det vill säga styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

SammanfattningBakgrund Dagens äldre uppnår en högre ålder och de blir allt fler. Äldre personer idag har generellt sett bättre matvanor än vad de hade förr men trots detta är undernäring ett vanligt förekommande problem. Detta inkluderar även äldre personer med hemtjänst. Många äldre riskerar även att drabbas av social isolering, vilket kan påverka ett hälsosamt åldrande och motivationen att äta. Personalen i hemtjänsten har en betydelsefull roll när det kommer till maten och det är därför av vikt att lyfta fram deras tankar och åsikter kring matsituationen. Syfte Syftet var att undersöka hemtjänstspersonalens tankar kring maten som serverades till brukarna i en mindre kommun. Metod Fyra individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med personal i tre hemtjänstsgrupper.

Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från maten vi äter, eller närmare bestämt från de utsläpp av växthusgaser som maten ger upphov till på sin väg från jord till bord. Om maten slängs innan den konsumeras har denna miljöpåverkan skett i onödan. Uppsatsen undersöker VIS (Välgörenhet Istället för Svinn), en svinnåtgärd där fullvärdiga livsmedel istället för att slängas, skänks till välgörenhet. Målet är att undersöka hur VIS fungerar, samt att bidra till ökade kunskaper om detta för Sverige nya sätt att bemöta svinnproblematiken. VIS styrkor och svagheter, liksom de hot och möjligheter som kan finnas, har undersökts med hjälp av en SWOT-analys.