Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår.

Syfte och frågeställningar:Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas idrottsbakgrund ut?Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt idrottsbakgrund.Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen.

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår.

I detta tvärvetenskapliga arbete studeras från den matematiska sidan tre klassiska populationsmodeller: Malthus tillväxtmodell, Verhulsts logistiska modell och Lotka-Volterras jägarebytesmodell. De klassiska modellerna jämförs med stokastiska. De stokastiska modeller som studeras är födelsedödsprocesser och deras diffusionsapproximation. Jämförelse görs med medelvärdesbildade simuleringar.Det krävs många simuleringar för att kunna genomföra jämförelserna. Dessa simuleringar måste utföras i datormiljö och det är här den datalogiska aspekten av arbetet kommer in.

Avsikten med denna studie är att studera och få en inblick i elevers möjligheter att klara av Matematikkurs B på gymnasienivå. Tyngdpunkten ligger på att beskriva elevernas uppfattning och färdigheter när det gäller algebra, aritmetiska beräkningar, matematiskt termer, ord och symboler samt elevernas inställning till ämnet. För att tillgodogöra sig vidare studier i ämnet bör elever ha goda förkunskaper med sig från högstadiet inom dessa områden. Men kunskaper i ämnet matematik är även relevant i andra skolämnen. För studien har en enkät använts, svaren till uppgifterna har sammanställts och analyserats både kvantitativt och kvalitativt.

När paket transporteras vintertid kommer dessa att kylas ned av den låga utomhustemperaturen. Vid ankomst till sorteringsterminalen kommer paketen ha antagit en lägre temperatur än den i terminalen. Under tiden som paketen hanteras i terminalen kommer deras temperatur att stiga på grund av den högre inomhustemperaturen. Detta medför ett ökat uppvärmningsbehov i terminalen vilket således bidrar till en ökad uppvärmningskostnad och miljöpåverkan. Syftet med detta examensarbete är att ta fram en modell som beskriver energiflödet under transport och sortering för att kunna beräkna storleken på det ökade energibehovet som uppstår i paketterminalerna vintertid då nedkylda paket hanteras. Energibehovet skall sedan sättas i samband med den extra uppvärmningskostnad och miljöpåverkan som paketen ger upphov till.

Syftet med undersökningen är att studera gymnasieelevers förståelse av det egna lärandet i matematik när läraren arbetar med formativ bedömning, vilket är ett sätt att arbeta för att främja elevens lärande. Metoden bygger på en tre-stegs-process som går ut på att först fastställa var eleven befinner sig i sitt lärande, sedan ta reda på vart eleven är på väg och slutligen reda ut vad som krävs för att eleven ska nå dit. Dessa steg sker delvis simultant och för att eleven ska få hjälp att säkerställa var de i dagsläget befinner sig krävs återkommande feedback från läraren. Bedömningsmatriser kan användas för att åskådliggöra för eleverna var de i dagsläget befinner sig, och där eleven också kan se vad som krävs för att han eller hon ska nå nästa betygssteg.Studien har genomförts i form av en fallstudie i en gymnasieskola där fyra elever och deras lärare i matematik har intervjuats. För att få en utökad bild av det samtal som sker om bedömning i klassrummet har två lektionsobservationer genomförts.

Syfte:Syftet med denna studie var att belysa betydelsen av kommunikation för elevers möjligheter att utveckla förmågor och kunskaper i matematik, och då med fokus på elever i behov av särskilt stöd.Teori:Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där språket är den bro som förbinder social interaktion och individers tänkande.Vi utgick från litteratur som berörde kommunikationens betydelse i matematikundervisningen.Vi använde Björklund Boistrups (2010) fyra kategorier för att bedöma kommunikationen under observationerna."Gör det fort och gör det rätt" -innebär att läraren förklarar och använder slutna frågor. Både elever och lärare kommunicerar i korta yttranden och tid till eftertanke och reflektion ges inte. Eleven deltar inte i särskilt stor utsträckning i samtalet"Vad som helst duger" - Läraren går inte in i elevers resonemang även om elever visar icke-fungerande lösning strategier. Läraren är nöjd med rätt svar oavsett om resonemanget är korrekt eller inte. Beröm är vanligt, men utmaningar och diskussioner är ovanligt."Allt kan tas som en utgångspunkt för diskussion" ? Öppna frågor ställs ofta, både elever och lärare är intresserade av att kommunicera matematik.

Sammanfattning Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Speciallärarprogrammet, SLPHAH12 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt/2015 Titel: En hjälpande hand ? Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematik Författare: Anna Egard Bengtsson och Åsa Lindskog Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Therese Vincenti Malmgren Nyckelord: Lässtrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, Textuppgifter Problemområde Utgångspunkten i vår studie är de nedåtgående läs- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nämnd både som en förmåga att utveckla och som ett centralt innehåll i matematik, men dagens matematikundervisning utgår i alltför hög grad från enskilt räknande i läroboken. För att utveckla elevers förståelse i textuppgifter behövs, enligt oss, både språket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier. Syfte och preciserade frågor Syftet är att ta reda på elevernas uppfattningar om strategier vid textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som på ett enkelt och strukturerat sätt stödjer eleverna när de arbetar med textuppgifter.