Syftet med det här arbetet är att undersöka och belysa vad sex lärare i årskurs fyra och fem anser om det matematiska språket och det matematiska samtalet, hur lärarna anser sig arbeta med samtalet och språket i undervisningen samt hur lärarna genom samtalet stödjer eleverna. Vi vill med det här arbetet även undersöka hur det ser ut under en matematiklektion för att lärarna ska kunna bli medvetna om hur deras arbete kan se ut och om det stämmer överens med deras intentioner med undervisningen.Undersökningen är kvalitativ med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Utifrån begreppsteorier har vi arbetat fram samtalskategorier och språkkategorier som vi har använt oss av vid sammanställandet av data. Resultatet av denna undersökning har visat att lärarna ser positivt på arbetet med det matematiska samtalet och ett matematiskt språk, och vill ge tid och plats till detta i undervisningen. Samtliga lärare använder sig i hög grad av ett matematiskt språk och lärarna beskriver flera olika sätt att genom samtalet stödja eleverna på.

Studiens övergripande syfte   är att undersöka hur förskollärare tolkar de matematiska strävansmålen i den   reviderade läroplanen för förskolan och hur detta sedan kommer till uttryck i   deras förhållningssätt och arbete med matematik ute i förskolorna. Arbetet   ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring vad matematik är och   matematik ur ett lärar- samt barnperspektiv. Studien är en småskalig   kvalitativ intervjustudie där vi utifrån sex förskollärares perspektiv har   undersökt deras syn på de reviderade matematiska strävansmålen, hur de   utvecklar barnen matematiskt och när de anser att barnen möter matematik i   förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten i vår undersökning på att våra   respondenter anser att barn i förskolan möter matematik i vardagssituationer,   planerade aktiviteter samt i lek. De framhåller sin egen betydelse för   barnets lärande där de poängterar att en medveten förskollärare kan lyfta och   utmana barnen matematiskt i alla situationer.

Matematiskt begåvade elever är i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. Därför är det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och får ?klara sig själva?. Syftet med denna studie är att synliggöra matematiskt begåvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de själva lär sig bäst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmåga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begåvade elever från år 4 ut för att medverka i denna undersökning.

Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av att kombinera bilderboksläsning och matematik i förskolan. Förskolans läroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollärare ska se till att barnen i förskolan får stimulans och utmaning i sin språk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. Läroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gå till.Den teoretiska utgångspunkten i detta examensarbete är Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebär att barn lär sig i sociala sammanhang. Utifrån våra erfarenheter sker bilderboksläsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att språk och matematik är två ämnen som hör ihop och stödjer varandra.

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter.

Olika internationella och nationella studier visar på bekymret med att elever redovisar allt sämre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lärmiljö bland annat på grund av att eleverna får för lite träning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning elever ges möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för hur och varför något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar sig på en förståelse för endast hur något görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lärares genomgångar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lärargenomgångar på gymnasienivå till skillnad från tidigare studier av lärargenomgångar på högstadiet, gymnasiet samt universitetet.

Bakgrund: Sett till internationella undersökningar under de senaste 40 åren har de svenskaelevernas resultat legat under genomsnittet förutom vid undersökningen 1995. Utifrån dettafaktum kan det sägas vara relevant att titta på hur kursplanerna har utformats gällande ettspecifikt matematiskt område, nämligen aritmetik.Syfte: Undersökningen avser att granska hur innehåll och metoder gällandedivisionsalgoritmen, multiplikations- subtraktions och additionstabeller har beskrivits ikursplaner i matematik. I syftet ingår också att ta reda på en verksam lärares minnen avinnehållet och metoderna under tiden då de olika läroplanerna varit rådande.Metod: Textanalys som redskap och då genom en komparativ undersökning är detarbetssätt som används i denna undersökning. Kursplanerna som analyseras är: Lgr 62, Lgr69, Lgr 80 och Lpo 94. I undersökningen ingår även en intervju med en lärare.Resultat: Denna undersökning av kursplanerna presenteras i kategorier såsom innehåll,metod, språk, likheter och skillnader.

Lärare planerar undervisning och väljer vad eleverna ska arbeta med. Denna studie syftar till att undersöka lärares tankar om vilket matematiskt innehåll elever möter samt vilka förmågor elever tränar i arbetet med en uppgift i matematik. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lärare som fick svara på frågor kring en uppgift i matematik. De övergripande frågorna handlade om matematiskt innehåll och förmågor, men även uppgiftens koppling till Lgr11 efterfrågades. Lärarnas svar kopplades till de specifika kunskaper som behövs för att undervisa i matematik.Studien visade att lärarna i hög utsträckning sorterade in uppgiften inom området kombinatorik och att de framförallt såg uppgiften som en problemlösningsuppgift.

Både från politiskt och akademiskt håll betonas betydelsen av matematiskt partikulärspråk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie är att studera hur förskolelärare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lärare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fältanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

I denna C-uppsats är syftet att titta på vilket sätt kursplanens och läroplanens mål är kopplade till de nationella proven i matematik för skolår 5 och 9 och vad de innehåller matematiskt. Med innehåller matematiskt menar vi vad från matematiken som tas upp och om uppgifterna visar på de mål ur styrdokumenten som är avsett. Vi har i vår studie använt oss av tre prov för år 5 och tre prov för år 9 samt kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. Lärarna för år 5 vill ändra provens utformning och lärarna från år 9 tycker att proven är bra, särskilt som ett stöd när de ska sätta betyg.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner.

Enligt forskning har matematikkunskaperna blivit allt sämre i den svenska skolan (Lithner, 2001) och därför finner vi det intressant att undersöka någon faktor som kan bidra till detta. Vi har undersökt vilka matematiska resonemang som krävs för att lösa uppgifter ur en lärobok på gymnasiet. Detta har vi gjort genom att klassificera uppgifterna i läroboken med hjälp av ett ramverk som beskriver olika typer av matematiska resonemang. Antingen går uppgifterna att imitera från läroboken eller så behöver man konstruera ett eget matematiskt resonemang som bygger på de matematiska egenskaperna hos de komponenter som finns i lösningsresonemanget. Resultaten visade att 73% av uppgifterna gick att lösa genom att på ytliga grunder identifiera liknande exempel, definitioner eller text i boken och imitera den där givna lösningsproceduren.

Syftet med vårt examensarbete är att få en liten uppfattning om vad det är för språk lärare använder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker är hur eleverna får den kunskap de behöver matematiskt och språkligt. I vår undersökning har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där vi tittar på artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss på språket som används under lektionerna och hur lärarna går till väga för att nå ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bäst för vår undersökning och vi har utgått från att observera två lärare på fyra lektionstillfällen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan. Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11.