Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

 I denna studie har vi undersökt förskollärares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar många aspekter på hur förskollärare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. Förskollärarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benämner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frågor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjärdedel av äpplet? Ett exempel som framkom på matematik i förskolan var i barnens lek.

Denna uppsats utreder förhållandet mellan civilrätt och skatterätt. Närmare bestämt förhållandet mellan civilrättsliga begrepp och inkomstbeskattningen. Civilrättsliga begrepp används ofta som rättsfaktum i skatterättsliga lagregler. När dessa skall användas i skatterätten uppstår en rad tolkningssvårigheter. Ofta handlar det om att dra gränser mellan olika typer av rättshandlingar utifrån innebörden av olika civilrättsliga begrepp.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om lärare anser att deras inställning till be-grepp har en påverkan på naturkunskapsundervisningen. Med hjälp av enkäter har jag gjort ett urval av lärare som senare intervjuats i en kvalitativ undersökning. Resultatet av intervjun visar att lärare som ansåg att begrepp var viktiga tenderade att fästa större vikt vid dessa i sin undervisning än lärare som ansåg att de var mindre betydelsefulla för lärandet av naturkun-skap. De olika metoderna för hur lärarna valde att betona begrepp redovisas även i uppsatsen. Slutsatsen är att det är svårt att fastställa exakt vilken påverkan lärarens attityd till begrepp har, fast det finns en skillnad i val av undervisningsmetoder bland de lärare som anser att be-grepp är viktiga och bland de som menar att kunskap om helheten går att uppnå utan att fästa någon större betydelse till begrepp..

Abstract Arbetets art: Lärarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jämförande studie mellan Polen och Sverige av läroplaner, samtalet på förskolan och pedagogernas arbetssätt Engelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators work Författare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise Persson Examinator: Nils Andersson Datum: 2010-11-01 Mitt syfte med denna studie är att jämföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehållet i läroplanerna, vilka arbetsmetoder som används i de båda länderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger använder samtalet för att stimulera barns matematiska tänkande och utveckla deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tänkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av ländernas läroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien är utförd på två förskolor i Polen och två förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-års ålder.

Undersökningens hypotes är: Mer erfarenhet leder till ett mer likformigt sätt att kategorisera komplexa begrepp. De komplexa begrepp som ingår i kortsortering är 14 st, dessa 14 st komplexa begrepp symboliserar en stor informationsmängd på Vara kommuns websidor.Metoden som används för att undersöka hypotesen är kortsortering. Den valda populationen var "invånare i Vara kommun" och kortsorteringarna utfördes av 30 st försökspersoner på Vara stadsbibliotek.Analysen av datainsamlingsmaterialet givet av kortsorteringarna utfördes med en kvantitativ metodinriktning. En generell mätning av de båda gruppernas likformighetsgrad, med de matematiska funktionerna; kvadratsumma och totalsumma gav båda de båda grupperna nästan exakt samma likformighetsvärde. En klusteranalys av datainsamlingsmaterialet gav samma klusterbildning för båda grupperna vilket också tyder på att graden av likformighet var relativt lika för de båda grupperna.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi som pedagoger kunde belysa grundläggande matematiska begrepp ur olika synvinklar så att barnen tillägnade och använde sig av dessa. Vi utförde vårt utvecklingsarbete på en förskola i Luleå kommun. Försökspersonerna var sjutton stycken fyraåringar. Vi har använt oss av observationer bland annat via teckningar, informella samtal och utvärderingsschema. Vi har använt två timmar i veckan till att utföra olika aktiviteter med barnen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsområde då man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 års perspektiv för att alla elever ska bli godkända i matematik i år 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lärare och förskollärare har vi fått en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna påverkats. Då vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn på hur den totala inlärningsprocessen ska se ut, vilket är grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd tråd över gränserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tänkande och arbetssätt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslångt lärande.

Syftet med rapporten ar att studera kopar-, saljar- och forvarvsfaktorers inverkan pavardet av transaktionen vid foretagsforvarv. Undersokningen ar avgransad vad galler storlek avforvarvsvarden samt typ av forvarv och variablerna ar hamtade fran databasen Zephyr. Dessainkluderar kvantitativa samt indikativa variabler sasom transaktionsvarde, saljares och koparesindustri och region, vinst innan transaktionen och ifall transaktionen ar gransoverskridande.Faktorerna inkluderas i en multipel regressionsmodell som skattas med Ordinary Least Squares(OLS) {skattning med programvaran STATA. I programmet inbyggda skattningar och ytterligaremodellforbattrande atgarder studeras bade matematiskt och tillampas i regressionerna..

Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier elever väljer när de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i årskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. Utifrån elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda på vilka strategier de valt att använda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade på flera olika lösningsstrategier.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestämmer att de ska ha denna kunskap. Det är intressant att undersöka dessa begrepp beroende på att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt våra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolår. Undersökningen är genomförd med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod där individuella intervjuer har utförts på 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman där varje begrepp åskådliggörs i 4 olika nivåer. Eleverna i undersökningen vet inte med säkerhet vad det är som ligger till grund för undervisningen i skolorna.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången.