SyfteStudiens syfte är ta reda på lärarnas utvärderingspraktik när det gäller elevers Matematiska kunskaper och förståelse. Är det den formativa eller den summativa bedömningen som tillämpas mest? Vad tycker lärarna om sitt sätt att utvärdera elevernas kunskaper, beror det på vilka elever de utvärderar? Följande forskningsfrågor ska besvaras:? Hur anpassas lärarens sätt att bedöma en elevs kunskap i matematik beroende på elevens förmågor och motivation?? Hur påverkas lärarens undervisning av tidigare genomförda utvärderingen av elevers förståelse i matematik? TeoriDen teoretiska ramen för denna studie är variationsteori. Olika variationsmönster presenteras och det centrala begreppet lärandeobjekt och dess kritiska aspekter används i analysen av resultatet. I studiens början presenteras det en del av tidigare forskning kring formativ bedömning i matematik med fokus på vikten av tillämpningen av interaktiv feedback i undervisning och bedömning.MetodEn kvalitativ metod i form av observationer och följande halvstrukturerade intervjuer används i den här studien, det som är av denna studies intresse är lärarnas uppfattningar kring sin bedömning.

BakgrundUnder denna del av uppsatsen kommer vi att redogöra för studier som ligger till grund för vår undersökning och som är adekvat för vårt syfte. I vardagen finns det många bra tillfällen att ta till vara på matematik som till exempel dukning, samling och genom leken med mera. För att barnen skall få en bra matematisk kunskapsgrund är det viktigt att förskollärarna synliggör matematiken i förskolan på ett roligt och lustfyllt sätt.SyfteSyftet med studien är att ta reda på hur några förskollärare i förskolan uppfattar matematisk begreppsbildning. Studien kommer även att behandla hur de beskriver vilka metoder de använder sig av samt hur de säger att matematiken görs synlig för barnen.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Det verktyg som vi har använt oss av i studien är kvalitativ intervju, där åtta förskollärare på tre olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i vår studie visar att förskollärarna finner att förskolans vardagliga situationer som till exempel: matsituationen där barnen räknar ut hur många köttbullar de kan ta, under samlingen när barnen räknar antal deltagande barn, utevistelse där förskollärare använder skogsmiljö för att lära ut matematisk termologi och påvisar skillnader inom längd, storlek och vikt kan inspirera barnens utveckling av matematisk begrepps bildning.

Studiens syfte är att lyfta fram och jämföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benämnda uppgifter. Är det kanske så att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera på symboler och nyckelord utan att de även, avstår från återläsning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tänker högt under pågående arbete, studeras deras sätt att läsa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar även intervjuer i syfte att ta reda på elevernas uppfattningar om svårigheter i benämnda uppgifter. Vid analys jäm­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrån följande aspekter: beräkningsstrategier, läsförståelsestrategier, återläsning och lösningskontroll.

Bakgrund: Kinesiska bolag på den amerikanska OTC-listan är idag ofta associerade med bluffar och dålig kommunikation gentemot aktieägarna. Detta gör att den amerikanska marknaden inte har ett förtroende för dessa bolag. Denna opålitlighet från marknadens sida har resulterat i att många av de kinesiska bolagen blivit felvärderade. För de legitima bolagen leder det till att de blir undervärderade. Frågan som uppstår här är: Kan ett bolag få en mer rättvis värdering genom att noteras på en marknadsplats utanför USA exempelvis i Sverige?Syfte: Denna studie har till syfte att undersöka hur en övergång för ett kinesiskt bolag från en OTC-lista i USA till en senior lista på den reglerade börsmarknaden i Sverige påverkar värderingen av bolaget.Genomförande: Studien är utformad till en kvantitativ undersökning.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för ämnet kan fångas upp. Både i rapporter från Skolverket och i forskning som gjorts inom ämnet tyder mycket på att den främsta faktorn som bidrar till elevernas inlärning, lust och intresse är hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befästa Matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgå från elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, då det gäller matematik, är en viktig aspekt att ta hänsyn till som lärare. Viktigt är även att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förståelse för symboler och begrepp.För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlärning.

Måleriet Chassi på Scania CV AB i Södertälje är en stödenhet som producerar kundanpassade artiklar till huvudproduktionslinan. Efterfrågan på dessa artiklar har varit och är högre än Måleriet Chassis kapacitet. Detta har lett till att lastbilar som skulle producerats vid anläggningen i Södertälje har producerats på andra fabriker inom Scania koncernen. Därför önskar ledande personal på Måleriet Chassi att öka kapaciteten utan några större investeringar. Således har detta examensarbete fokuserat på att identifiera ett förbättringsförslag som ökar kapaciteten.För att lyckas öka kapaciteten har fokus legat på att identifiera bättre regler för bestämmande av satsstorlekar.

Matematikundervisningen i skolan är något som alltid har intresserat mig, speciellt efter ensnart färdig utbildning som civilingenjör och lärare. Efter att jag tagit del av diverse rapportervittnandes om sämre resultat på de nationella kursproven i matematik är det därför av intresseatt fördjupa sig inom detta område. Detta examensarbete ämnar vara en del i arbetet med attutveckla en bättre matematikundervisning.Då vi lever i en alltmer digitaliserad vardag där ungdomar spenderar alltmer tid uppkopplademed spel och kommunikation och då jag studerat vikten av att involvera användarna iutvecklingen av system faller det sig naturligt att försöka integrera dessa naturliga drivkrafteräven i skolan. Detta arbetes uppgift har varit att översiktligt sammanställa några av de störstaMatematiska tävlingarna och spelen i Sverige, både fysiska och digitala, samt sammanställarelevant nutida forskning gällande systemutveckling. Jag har även utvecklat ett egettävlingsförslag.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av och kunskaper om hur verksamma lärare för grundskolans tidigare år motiverar sina elever till att lära sig matematik och vad begreppet motivation innebär för dem. I studien undersöks också hur de verksamma lärarna upplever motivationens påverkan på elevernas inlärning i matematikundervisningen.I bakgrunden behandlas begreppet motivation och vad motivation innebär. Hur det definieras av olika personer och hur man skiljer på inre och yttre motivation. Där berörs även det humanistiska, kognitiva och behavioristiska perspektivet på motivation samt innebörden av prestationsmotivation. I arbetet behandlas också motivationens betydelse för matematiken, motivationens betydelse för elevens inlärning samt lärarens betydelse för elevens motivation.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass ? utfört på rätt sätt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det Matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen.

Vår världsuppfattning har förändrats genom seklerna. Den länge accepterade geocentriska teorin från antikens Grekland var att solen, planeterna och stjärnorna roterade kring jorden. Andra teorier var inte accepterade av varken kyrkan eller vetenskapen. På 1500-talet publicerades Kopernikus heliocentriska teori, som innebar att solen var i centrum och att jorden och de andra planeterna roterar kring den. Vad Kopernikus försökte åstadkomma var en enklare världsbild än grekernas komplicerade epicykelteori.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna.

Studiens syfte är att lyfta fram och jämföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benämnda uppgifter. Är det kanske så att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera på symboler och nyckelord utan att de även, avstår från återläsning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tänker högt under pågående arbete, studeras deras sätt att läsa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar även intervjuer i syfte att ta reda på elevernas uppfattningar om svårigheter i benämnda uppgifter. Vid analys jäm­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrån följande aspekter: beräkningsstrategier, läsförståelsestrategier, återläsning och lösningskontroll.