Sök:

Sökresultat:

883 Uppsatser om Matematiska världar - Sida 33 av 59

Mobilt lÀrande i fritidshemmet : Ett utvecklingsarbete med inriktning IKT inom fritidshemmet

Mitt syfte Àr att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT pÄ fritidshemmet. Fokus ligger pÄ hur IKT kan anvÀndas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter pÄ fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas Àr en möjlig vÀg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lÀrande ge barn pÄ fritidshemmet.

SÀrskilda insatser i matematik : -en studie av innehÄllet i specialundervisning för elever i Äk 1-3

Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.

Gymnasieelevers förtrogenhet med det matematiska funktionsbegreppet : i vilken utstrÀckning kan elever anvÀnda en funktion?

Kan svenska gymnasieeleverna anvÀnda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som mÄste göras utifrÄn en given komplex situation dÀr vÀgen fram till svaret inte alls Àr uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslÀra. HÀr fick de visa ifall de förvÀrvat sÄdan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen pÄ ett sÀtt som Àr lÀmpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsÄg utröna i vilken utstrÀckning som elever kan ?översÀtta? en given form av funktionsbegreppet till nÄgon annan representationsform.   Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har fÀrdigheten att utföra berÀkningar i enstegsuppgifter (lösa, pÄ förhand, uppstÀllda ekvationer) sÄdana som de trÀnat pÄ under större delen av matematiken i skolan..

Problemlösning med förskoleklasselever : Elevernas val av strategier och uttrycksformer relaterat till hur problemet presenteras av lÀraren

ProblemlösningsförmÄgan Àr en av fem förmÄgor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsÀttningar att utveckla denna. Syftet med arbetet Àr att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning pÄverkas av pÄ vilket sÀtt lÀraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda pÄ detta var att genomföra en fallstudie dÀr 18 elever indelade i smÄgrupper fick lösa tvÄ olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för tvÄ grupper endast muntligt och för tvÄ grupper bÄde muntligt samt i form av en illustrativ bild med frÄgan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning pÄverkas till viss del av pÄ vilket sÀtt lÀraren presenterat problemet.

LÀsförstÄelse Àr ju ?viktigast?! - men anser verksamma pedagoger att det behövs i matematik?

Att kunna lÀsa Àr en förutsÀttning för att fungera i samhÀllet idag, inte minst för att klara skolgÄngen. Men rÀcker det egentligen med att endast kunna lÀsa? Vi vill undersöka vad verksamma pedagoger i skolÄr 4 och 5 anser om lÀsförstÄelse, hur de arbetar med den samt om att det krÀvs för att klara matematik. Vi tar i uppsatsen upp vad olika forskare, författare och pedagoger anser om lÀsförstÄelse. I vÄr intervjuundersökning fÄr vi reda pÄ att de verksamma pedagogerna anser att lÀsförstÄelse Àr grunden till att klara alla Àmnen i skolan men ocksÄ för att kunna klara av att leva i vÄrt informationssamhÀlle.

Matematiska arbetsmetoder

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts.

Matematisk medvetenhet i förskolan : En studie om hur arbetslag anvÀnder matematik i verksamheten

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Inga oskrivna blad : hur kartlÀggs elevernas matematikkunskaper och hur möter lÀrare elevernas matematiska förkunskaper vid obligatoriska skolstarten?

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

Voxelbaserad rendering med "Marching Cubes"-algoritmen

Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla med olika för- och nackdelar som lÀmpar sig för olika applikationer. Voxelbaserad rendering har anvÀnts flitigt inom vetenskapliga omrÄden, frÀmst inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken anvÀnds nu inom flera olika omrÄden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion. I den hÀr rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen undersökas för att se hur den lÀmpar sig för realtidsapplikationer.

Cuisenairestavar : En fallstudie om Cuisenairestavar i anvÀndning

Syftet med denna undersökning Àr att studera det laborativa materialet vid namn Cuisenairestavar. Hur ska Cuisenairestavar anvÀndas enligt beskrivning i litteraturen? Hur anvÀnds Cuisenairestavar i undervisningen? Hur förhÄller sig det tÀnkta bruket frÄn det faktiska bruket av dem i skolan? Jag har genomfört en fallstudie med litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Data frÄn referenskÀllorna har tematiserats, tolkats och jÀmförts. Resultatet av fallstudien har synliggjort att Cuisenairestavarna bör anvÀndas som ett relationsmaterial för att skapa förstÄelse för matematiska relationer och samband.

Muntlig bedömning : Med fokus pÄ elevers representationer

Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.

Arbete med elever i matematiksvÄrigheter- att hjÀlpa istÀllet för att stjÀlpa

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om matematiksvÄrigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var Àven att finna ny kunskap om olika arbetssÀtt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjÀlp av att lÄta pedagogerna skriva berÀttelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis anvÀnt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det Àr flera faktorer som pÄverkar elevers matematiska svÄrigheter. Det kan vara allt ifrÄn den kognitiva förmÄgan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna mÄnga tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. NÄgra spÀnnande förslag finns under sammanfattande avslutning dÀr de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..

Att förstÄ lÀngden i lÀngden - En undersökning om hur elever uppfattar den matematiska storheten lÀngd

Med utgÄngspunkt frÄn kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning Àr ett betydelsefullt omrÄde. Det Àr vÄr uppfattning att bristande förstÄelse inom detta omrÄde hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. VÄr undersökning handlar om storheten lÀngd och dess enheter. VÄr mÄlgrupp Àr elever i skolÄr 2 och 4. Vi har anvÀnt oss av enkÀtstudie med 8 frÄgor som behandlar förkunskaper, samt observation med lÀngdrelaterade aktiviteter med 10 elever.

Studiehandledning i matematik för andra sprÄkselever

Studiehandledning Àr en viktig del av modersmÄlslÀrares arbete. Genom studiehandledning pÄ modersmÄlet, kan andrasprÄkselever fÄ hjÀlp i ett eller flera skolÀmnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien Àr dels att undersöka vad klasslÀrare/ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och elever har för uppfattning om studiehandledning i Àmnet matematik för andrasprÄkselever. Dels Àr det att undersöka hur samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare ser ut. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer med sju lÀrare och fyra elever.

"NÀr jag har roligt lÀr jag mig och nÀr jag lÀr mig Àr det roligt" : En studie om elevers uppfattning om och lÀrande i matematikundervisningen.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra elevers uppfattning om olika matematiklektioner och elevernas matematiska lÀrande i samband med dessa lektioner. Som underliggande syfte anvÀndes och utvÀrderades emoticonskalor av eleverna i deras utvÀrdering av lektionerna och deras lÀrande. Studien har ett fenomenografiskt teoretiskt ramverk med fokus pÄ elevernas olika uppfattningar. För att fÄ svar pÄ de stÀllda forskningsfrÄgorna iscensattes och observerades fyra olika matematiklektioner, kvalitativa intervjuer med tolv elever genomfördes samt anvÀndandet av utvÀrderingsverktyget. Resultatet visar att elevernas uppfattning om vad det innebÀr att ?rÀkna matematik? och deras behov kopplat till lÀrande, pÄverkar deras upplevelse av undervisningen.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->