Sökresultat:
883 Uppsatser om Matematiska världar - Sida 32 av 59
Reflektioner över matematiska problemlösningsuppgifter
Syftet med studien har varit att undersöka huruvida elever i en Ärskurs 4 reflekterar pÄ problemlösningarna i sina lÀroböcker. Jag har Àven undersökt pÄ vilka sÀtt elever kan uppleva om uppgifterna i boken Àr vardagsanknutna.
Jag har anvÀnt mig av bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. Metoden Àr gjord med observationer, enkÀter, intervjuer och granskning av elevernas lÀrobok. Genom metoderna har jag fÄtt fram en helhetsbild av elevernas tankar och upplevelser.
Resultatet visar att flertalet elever styrs av siffror och nyckelord i texten för att fÄ fram en berÀkning. Det medför till att elevernas tankegÄng vid vissa uppgifter försummas och leder in dem pÄ ett felaktigt spÄr.
VardagsnÀra matematik i gymnasiet
Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.
Areans omkrets eller omkretsens area?
I vÄr studie har vi valt att undersöka i vilken utstrÀckning eleverna har förstÄelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja pÄ dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjÀlp av en enkÀt som besvarades av totalt 152 elever frÄn 8 klasser fördelat pÄ skolÄr 8 och 9. EnkÀten bestÄr av rena matematiska uppgifter sÄvÀl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos vÄra informanter. Resultatet visar pÄ att det finns brister och svÄrigheter med att skilja de bÄda begreppen Ät vilket ytterligare förstÀrker vÄr egen erfarenhet samt tidigare studier pÄ omrÄdet. De största problemen uppstÄr nÀr det gÀller att hantera areabegreppet.
Samband mellan de fyra rÀknesÀtten- en lÀromedelsanalys
Sambandet mellan de fyra rÀknesÀtten Àr en del i utvecklingen av den matematiska förstÄelsen. Syftet med denna studie Àr att analysera hur ett antal olika lÀromedel i matematik riktade till Ärskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med lÀromedel menas dÄ lÀroböcker, samt tillhörande lÀrarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade lÀromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fÄtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lÀrarhandledningen Àr för att ge eleverna fler övningstillfÀllen i att trÀna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfÀllen förekommer i lÀrarhandledningen och inte i lÀroböckerna.
Vad gör man för fel?
Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en bild av vilka fel elever gör pÄ nÄgra uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel Àr och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. UtifrÄn ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullstÀndiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska berÀkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som eleverna gick bet pÄ.
Orsaker till att revisorn underlÄter sin anmÀlningsplikt : en fallstudie om bakomliggande faktorer
Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.
Olika lÀrandesituationer i matematik
Syftet med denna undersökning Àr att undersöka om olika lÀrandesituationer (utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tÀnkande) pÄverkar och stimulerar olika förmÄgor vid olika matematiktillfÀllen. Vi vill Àven se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmÄgorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmÄgorna sjÀlva. Detta ÄskÄdliggör vi genom observationer och intervjuer pÄ olika förskolor/skolor. Vi har gjort Ätta observationer pÄ fyra förskolor/skolor, tvÄ pÄ varje förskola/skola och Ätta intervjuer, tvÄ med respektive pedagog pÄ respektive förskola/skola.
Hur tÀnker du om begreppet rumsuppfattning? : En studie om hur fem pedagoger beskriver rumsuppfattning
Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ smÄbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmÀrksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har tvÄ huvudsakliga frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmÄga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger frÄn slumpmÀssigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar pÄ att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning.
För matematiken i tiden - matematiken i tidslinjer
Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjÀlpa eleverna att utveckla sin förstÄelse för %u201DlÄng tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrÄn utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med tvÄ grupper elever i Ärskurserna 3-5 dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Gruppernas resultat har analyserats och jÀmförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjÀlpt eleverna att förstÄ tidslinjer och dess anvÀndningsomrÄden, eller som vÄllat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen Àr bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.
Kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse
Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda pÄ kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse. Jag ville ta reda pÄ om kommunikationen inverkar positivt pÄ elevers matematikförstÄelse dvs. gör att de klarar kurserna bÀttre. Eftersom jag arbetar med elever pÄ gymnasiet har fokus varit pÄ gymnasieelever. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse.
Kommunikation mellan elever nÀr de jobbar med matematik pÄ datorn respektive papper och penna
Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förÀndras vid grupparbete i matematik. Detta beroende pÄ vilket arbetssÀtt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna pÄ datorer, dÀrefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt lÀromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förÀndras. För att kunna fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning, sÄ anvÀnde vi oss av observationsmetoden nÀr vi samlade in material.
LÀrare och elever i aktion. Matematikutveckling för elever i behov av sÀrskilt stöd
Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.
MatematiksvÄrigheter hos nyanlÀnda elever
????Syftet med vÄrt arbete var att undersöka svÄrigheterna och problemen som intrÀffar de nyanlÀnda eleverna i Àmnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lÀrarna arbetar för att fÄ bÀttre resultat och öka den matematiska förstÄelsen hos eleverna.Eftersom vi kom fram till att sprÄket Àr en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i Àmnet matematik, bestÀmde vi oss att undersöka modersmÄlets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och fÄ reda pÄ hur eleverna lÀr sig bÀst anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning. VÄr mÄlgrupp var de nyanlÀnda elever som lÀser pÄ gymnasienivÄ.
Erfarenhetens inverkan vid kategorisering av komplexa begrepp
Undersökningens hypotes Àr: Mer erfarenhet leder till ett mer likformigt sÀtt att kategorisera komplexa begrepp. De komplexa begrepp som ingÄr i kortsortering Àr 14 st, dessa 14 st komplexa begrepp symboliserar en stor informationsmÀngd pÄ Vara kommuns websidor.Metoden som anvÀnds för att undersöka hypotesen Àr kortsortering. Den valda populationen var "invÄnare i Vara kommun" och kortsorteringarna utfördes av 30 st försökspersoner pÄ Vara stadsbibliotek.Analysen av datainsamlingsmaterialet givet av kortsorteringarna utfördes med en kvantitativ metodinriktning. En generell mÀtning av de bÄda gruppernas likformighetsgrad, med de matematiska funktionerna; kvadratsumma och totalsumma gav bÄda de bÄda grupperna nÀstan exakt samma likformighetsvÀrde. En klusteranalys av datainsamlingsmaterialet gav samma klusterbildning för bÄda grupperna vilket ocksÄ tyder pÄ att graden av likformighet var relativt lika för de bÄda grupperna.
IKT-vertyget GeoGebra. : Hur GeoGebra utvecklar elevers förstÄelse för andragradsfunktioner.
Studiens syfte var att undersöka om elever utvecklar en förstÄelse för andragradsfunktioner genom att anvÀnda IKT-verktyget GeoGebra. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie av sex stycken gymnasieelever som lÀste kurs 2c. Eleverna arbetade tvÄ och tvÄ med en uppgift som gick ut pÄ att se vad som hÀnder med grafen nÀr man byter vÀrde och tecken pÄ variablerna i uttrycket y = - a(x + b)2- c. Elevmaterielet analyserades med en kombination av Ainsworths (2006) teoretiska ramverk, som har fokus pÄ den matematiska processens förmÄga att stödja lÀrandet, och Duvals (2006) ramverk om transformationer och representationer inom och mellan register. Studien kom fram till att det finns bÄde nack- och fördelar att anvÀnda GeoGebra.