Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola.

I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva.

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på småbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmärksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmåga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger från slumpmässigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar på att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda på kommunikationens betydelse för matematikförståelse. Jag ville ta reda på om kommunikationen inverkar positivt på elevers matematikförståelse dvs. gör att de klarar kurserna bättre. Eftersom jag arbetar med elever på gymnasiet har fokus varit på gymnasieelever. För att få svar på min fråga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförståelse.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förändras vid grupparbete i matematik. Detta beroende på vilket arbetssätt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna på datorer, därefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt läromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förändras. För att kunna få svar på vår frågeställning, så använde vi oss av observationsmetoden när vi samlade in material.

David LaChapelle gör bilder som ofta är ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta föreställer mer eller mindre avklädda kvinnor och män i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hävda att även männen är utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framställningen av kvinnligt och manligt är själva grunden för denna uppsats.

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys.

Syfte: Syftet med undersökningen är att belysa några pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjälp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssätt och metoder. Följande frågeställningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvägagångssätt tillämpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lärandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsätt och arbetsformer ses som framgångsrika i arbetet med elevers svårigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna på ny input och kompetensutveckling som framgångsfaktorer för att nå bättre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv används där grundtanken för lärandet är att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likväl handla om elevers möten med lärare som möten mellan elever eller mellan lärare.

????Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna.Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Frågeställning: Hur går rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer går till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.

Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara.

Undersökningens hypotes är: Mer erfarenhet leder till ett mer likformigt sätt att kategorisera komplexa begrepp. De komplexa begrepp som ingår i kortsortering är 14 st, dessa 14 st komplexa begrepp symboliserar en stor informationsmängd på Vara kommuns websidor.Metoden som används för att undersöka hypotesen är kortsortering. Den valda populationen var "invånare i Vara kommun" och kortsorteringarna utfördes av 30 st försökspersoner på Vara stadsbibliotek.Analysen av datainsamlingsmaterialet givet av kortsorteringarna utfördes med en kvantitativ metodinriktning. En generell mätning av de båda gruppernas likformighetsgrad, med de matematiska funktionerna; kvadratsumma och totalsumma gav båda de båda grupperna nästan exakt samma likformighetsvärde. En klusteranalys av datainsamlingsmaterialet gav samma klusterbildning för båda grupperna vilket också tyder på att graden av likformighet var relativt lika för de båda grupperna.