Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolämne samt att belysa vilka lärandesituationer och miljöer som främjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger på lärande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand på kvalitativa metoder med elev- och lärarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men också kvantitativ metod med enkätundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssätt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog är nyckelorden som leder till en förändrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lärande och utveckling i matematik.

Det språk som används i matematikundervisningen påverkar elevernas förmåga att kunna ta till sig undervisningens innehåll. För minoritetselever kan språket vara ett hinder för förståelsen och matematiksvårigheter kan i själva verket vara språksvårigheter. Det finns mycket att arbeta med för att försöka anpassa matematiklektionerna så att större hänsyn tas till dessa elever. I detta arbete har jag fokuserat på att göra en litteraturgenomgång av den litteratur som innefattar språkets betydelse i matematikundervisningen allmänt, men framförallt med fokus på invandrarelever. En intervjuundersökning med tre berörda elever på grundskolans senare år har också genomförts.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur lärare kan erbjuda möjligheter för 6-åringar att vidga sin förståelse av likhetstecknets innebörd. Undersökningen är inspirerad av Learning Study metoden vilket är en metod som har sin utgångspunkt i variationsteorin. Barnens initiala förmågor analyseras före planeringen av undervisningen och det ger en uppfattning om barnens kunskaper. Utifrån det planeras lektionerna och de aspekter som är de mest kritiska för barnen lyfts och på så sätt utvecklas deras kunskap. Vår slutsats är att det är viktigt att arbeta utifrån ett variationsinriktat lärandeperspektiv.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i förskolan uppfattar och förhåller sig tillmatematiken i sin verksamhet. Metodvalet är intervjuer med lärare i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Resultatet av studien är att barnen lär sig matematik i sinvardag på ett naturligt och lekfullt sätt. Genom att lärarna i förskolan samtalar med barnenoch observerar dem får lärarna reda på om barnen har lärt sig matematik och hur lärarna kanutveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lärarnaverksamheten utifrån barnens intresse och behov.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan..

Syftet med min studie var att undersöka om elevernas matematiska förståelse i taluppfattning inom bråktal kunde förbättras med hjälp av Learning Study metoden.Learning Study är en metod som fokuserar på elevernas missförstånd (kritiska aspekter) i lektionens mål (Lärandeobjekt) samt lärarens professionella utveckling och lärarsamverkan i skolan.För att utföra studien behöver man minst två klasser med olika lärare. I metoden fokuserar man på två aspekter, lärarens undervisning och elevresultaten efter två planerade tester.De kortsiktiga studieresultaten ökade för de deltagande klasserna men i olika hög grad vilket talar för att metoden inte är ett sätt att nå alla elever. Metoden kräver mycket tid och ett långsiktigt arbete.Nyckelord: Learning Study, matematisk förståelse och bråktal..

Syftet med detta arbete är att undersöka, - Vad elevers förväntningar till matematik är utifrån ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever på två skolor i södra Sverige. En elevs förgrund är dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar på att elever har olika faktorer som påverkar deras framtidstro, några elever påverkas av deras familj medan andra har en yttre påverkan. Undersökningen har genomförts på två skolor vars etniska sammansättning skiljer sig.

In this thesis we study four groups of students in grade 8, 9 and 10 when they try to solve a classical mathematical problem: Which rectangle with given circumference has the largest area? The aim of the study was too see how the students did to solve a mathematichal problem?The survey shows that students have rather poor strategies to solve mathematical problems. The most common mistake is that students don?t put much energy to understand the problem before trying to solve it. They have no strategies.

Syftet med studien har varit att undersöka huruvida elever i en årskurs 4 reflekterar på problemlösningarna i sina läroböcker. Jag har även undersökt på vilka sätt elever kan uppleva om uppgifterna i boken är vardagsanknutna. Jag har använt mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. Metoden är gjord med observationer, enkäter, intervjuer och granskning av elevernas lärobok. Genom metoderna har jag fått fram en helhetsbild av elevernas tankar och upplevelser. Resultatet visar att flertalet elever styrs av siffror och nyckelord i texten för att få fram en beräkning. Det medför till att elevernas tankegång vid vissa uppgifter försummas och leder in dem på ett felaktigt spår.

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit.

Sambandet mellan de fyra räknesätten är en del i utvecklingen av den matematiska förståelsen. Syftet med denna studie är att analysera hur ett antal olika läromedel i matematik riktade till årskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med läromedel menas då läroböcker, samt tillhörande lärarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade läromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fåtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lärarhandledningen är för att ge eleverna fler övningstillfällen i att träna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfällen förekommer i lärarhandledningen och inte i läroböckerna.

Syftet med det här arbetet är att få en bild av vilka fel elever gör på några uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel är och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. Utifrån ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullständiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska beräkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som eleverna gick bet på.

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola.

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på småbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmärksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmåga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger från slumpmässigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar på att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning.