Arbetet är inriktat på förskolebarnens samtal i den fria leken. Syftet med arbetet är att synliggöra vad som sker i kommunikationen mellan barn i deras lek. Ontologiskt ses barnens lek som återspegling av deras världsuppfattning. Kunskap om den kan erhållas genom att iaktta. Den epistemologiska hållningen är empiristisk.

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

Gymnasiereformen som genomfördes 2011, även kallad GY11, medförde en fokusering på kunskapsmål formulerade som förmågor att utveckla hos eleverna. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några gymnasielärare inom matematik beskriver, kommunicerar och arbetar med de sju förmågor som fastställts inom ämnet matematik. Den metod som används är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Fem gymnasielärare som undervisar i matematik har intervjuats enligt en fastställd intervjuguide. Svaren sammanställs i matrisform via ett webbaserat formulär.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läraren i praktiken använder samtalet i undervisningen och vår utgångspunkt läggs i de klassrumssamtal som initieras av läraren. För att uppnå syftet har vi valt att ställa oss frågor där vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll läraren tar i samtalet samt om det ställs autentiska eller icke-autentiska frågor och hur elevernas svar används för att skapa vidare samtal. För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av observationer där vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar på att läraren tar en tydlig ledarroll där denne innehar rätten att initiera ämnen och att leda samtalet och därmed också fördela ordet mellan eleverna. Vi har även funnit att de frågor läraren ställer till största del är av icke-autentisk karaktär..

I den här studien undersöks hur vägledning av nyanlända elever på grundskolan går till utifrån ett vägledarperspektiv. Undersökningen är förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser på högstadienivå. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledare intervjuats om arbetssätt, syn på användande av tolk vid samtal och hur de själva ser på sina styrkor och svagheter som vägledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som är baserade på information istället för vägledning. Informationen handlar om IVIK och vägen dit.

Vårt examensarbete handlar om läsförståelse, vad det kan innebära och hur det kan definieras. I samtal med två lärare och två specialpedagoger, på två olika skolor, försöker vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på läsförståelse. Vi undersöker också undervisningen; hur lärarna arbetar med läsförståelse i skolan, hur de stödjer barns läsförståelse, samt om det finns instrument för att bedöma barns läsförståelse. Studiens resultat visar att läsförståelse kan delas upp i två delar, avkodning och förståelse, och att avkodningen måste vara avklarad för att förståelse ska vara möjlig. Undersökningen visar också att elevernas läsförståelseprocess kan kan stödjas genom samtal om texter och genom att använda sig av elevernas förförståelse.

Syfte med detta arbete är att undersöka vilken betydelse lärare anser att svenska språket har för elevens matematiska förståelse. Syftet är också att ta reda på vilka arbetssätt i matematik som de intervuade lärarna anser fungerar bäst för elever med brister i svenska språket. En kvalitativ metod i form av intervuer användes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar på en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lärarna är medvetna om språkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrågar mer matematiksamtal på lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt låst sig i modell:"genomgång, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

Om lusten att samla på sig saker och om lusten att visa sin samling. Att synliggöra en smak,en kunskap, ett intresse för andra. Om processer och tankar kring ett arbete där självavisningen av det insamlade materialet bildar (blir) (är) en tillgänglig rörlig samling, ett privatmobilt arkiv, ett levande nätverk. Är det en bekräftelse i sig att publiken kommer och tittareller krävs det mer? Ett samtal kring upplevelsen eller bara ett utrymme för samtal efter det upplevda..

?Vilken matematik ligger g(l)ömd?? är en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya läroplanen och om den håller även för övergången till det ämnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. Här finner du svaret på hur väl matematikämnets syften och centrala innehåll överensstämmer med eventuell matematik i övriga ämnens syften och centrala innehåll i Lgr 11, årskurs 4-6? Utifrån en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehållsanalys deducerad från en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förståelse för lärares skoltillvaro och vilken effekt den får för eleverna genom att analyseras idécentrerat.

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

 Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik.

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och isåfall hur unga använder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frågor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som användes för att förstå det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns återkommande samtalsämnen i dom ungas samtal, om än i olika former. Dessa samtal handlar främst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och när man egentligen är redo för sin sexuella debut.