Syftet med arbetet är att ta reda på i vilken utsträckning elever ges förutsättningar att utveckla de olika förmågor som beskrivs i kursplanen för ämnet matematik, LGR11, när undervisningen bygger på ett vanligt förekommande läromedel, Pixel. Metoden är kvalitativ och det har skett en textanalys på geometriavsnitten i läromedlet. De förmågor som eleverna når upp till är att använda sig av olika matematiska begrepp, samt att formulera och lösa problem. Eleverna har goda möjligheter att själva kunna välja olika sätt att lösa uppgifter. De får även kunskap att förstå och använda olika uttrycksformer.

Syftet med vår aktionsforskningsstudie är att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa på skolgården. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att låta elever lösa matematiska uppgifter utomhus där de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poängterar även betydelsen av att lära sig tillsammans med andra genom att få förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades.

Matematik har blivit ett omdiskuterat ämne i hela Sverige de senaste åren och detta på grund av de dåliga resultaten som har uppnåtts i olika undersökningar. Det har även visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i läromedel och att detta inte är till någon fördel för elever med särskilda matematiska förmågor. Syftet med arbetet är att analysera om läromedel i årskurs 4 stödjer elever med särskilda matematiska förmågor i deras utveckling och om lärarna får stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en läromedelsanalys av sex förekommande läromedel i grundskolan för årskurs 4. Till läromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

Syftet med denna studie var att ta reda på elevernas upplevelser vid lösning av matematiska textuppgifter. Jag undersökte även vilken arbetsform eleverna föredrog vid lösning av textuppgifter. Undersökningen byggde på intervjuer och ett prov med olika matematiska uppgifter. Åtta elever i årskurs 2 deltog i undersökningen. Min undersökning visade att eleverna har olika upplevelser vid lösning av textuppgifter.

Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning.

Gunilla Johansson och Maria Tykeson "Dyskalkyli skolans stöd- och hjälp - en demokratisk rättighet". Syftet med examensarbetet är att synliggöra fenomenet dyskalkyli samt hur detta hanteras av pedagoger och specialpedagoger på några skolor. Våra frågeställningar är följande: Hur urskiljer och kartlägger pedagoger på aktuella skolorna elevernas matematiska svårigheter? Hur ser de matematiska svårigheterna ut, dvs vilka typer av matematiska svårigheter förekommer? I vilken omfattning skickas eleverna vidare för bedömning eller utredning för att urskilja om det förekommer svårigheter som skulle kunna leda en diagnos så som t ex dyskalkyli? Vilket stöd- och vilken hjälp får eleverna med matematiska svårigheter på de aktuella skolorna? Våra teoretiska utgångspunkter utgår ifrån Björn Adler, Gudrun Malmer och Gunnar Sjöberg som alla skriver om dyskalkyli matematiska svårigheter och bedömningar samt utredningar. För att få svar på våra frågor, intervjuade vi pedagoger och specialpedagoger ifrån tre olik skolor i nordvästra Skåne.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare beskriver vad matematik på förskolan är samt finna kunskap om hur förskollärare kan uppfylla läroplanens mål i matematik. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin består av intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor. Något som jag har tagit fasta på är att läroplanen har två olika typer av matematiska mål. Den första typen av mål är ett matematiskt ämnesinnehåll som jag har analyserat med hjälp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslår som ramverk. Pedagogerna på de undersökta förskolorna nämnde samtliga matematiska aktiviteter, men två av dessa, Räkna och Konstruera, var betydligt vanligare än de andra fyra.

Undervisningen i matematik i gymnasieskolan domineras av att eleverna får arbeta med de uppgifter som ingår i ett visst läromedel. Dessa uppgifter är ofta av rutinkaraktär där lösningsprocessen inte ses lika viktig som om svaret är korrekt eller inte. Min erfarenhet är att elever får svårigheter när de skall lösa matematiska textuppgifter, d.v.s. uppgifter som inte är av den rutinkaraktär som de uppgifter läromedlet domineras av. Syftet med min studie är därför att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever har vid arbetet med matematiska textuppgifter.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka matematiska möjligheter legoaktiviteter ger och vilka matematiska kunskaper elever kan utveckla genom att bygga med lego.Vilket legomaterial finns och hur använder pedagoger lego som pedagogiskt verktyg i förskoleklass? Elever och pedagoger har intervjuats och observationer har gjorts i tre förskoleklasser.Resultatet av arbetet visar att elever får möta matematik på många olika sätt genom att bygga med lego. De får möjlighet att lära sig lägesord, mängd, geometri, addition, multiplikation och att konkret se att multiplikation är kommutativ. Elever får även möjlighet att samarbeta, lösa problem, vara kreativa, skapa bilder av tal, träna minnet och att koncentrera sig..

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om det på förskolan förekommer något matematiskt lärande i byggrummet och i så fall vilket matematiskt lärande som sker. Avsikten var också att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lärande. Undersökning genomfördes på en förskola med hjälp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och även miljön och vilket material som fanns tillgängligt. Resultatet visar att barnen använder många matematiska begrepp som t.ex.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till.

SyfteStudiens syfte är att studera och kritiskt granska hur ett antal lärare uttrycker barns matematiska förståelse och hur forskare väljer att formulera sig i ett observationsprotokoll som tagits fram i syfte att beskriva barns matematiklärande. De frågeställningar som är knutna till syftet är hur matematik framställs i observationsprotokollet, vilka matematiska och didaktiska kunskaper som då krävs av lärare för att de ska kunna observera och beskriva barns matematiska uttryck och till sist, hur barnet och dess matematiska lärande konstrueras i observationsprotokollet.MetodJag har studerat observationsprotokollen med utgångspunkt i en reflexiv ansats. Detta innebär att jag vill förstå hur observationsprotokollet är utformat, hur lärarna uttrycker sig i det och hur de förstår dess innehåll. Både dessa olika ?nivåer? och relationerna mellan dem skall vara lika betydelsefulla.

Jeppsson, Ricardo & Karlsson, André (2010). En komparativ analys mellan tre matematiska läromedel. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Denna studie bygger på en jämförelse mellan tre matematiska läromedel för årskurs ett; Lilla Mattestegen, Matte Mosaik och Mästerkatten. Uppsatsens syfte är att försöka upptäcka mönster mellan de tre olika läromedlen. De frågeställningar som arbetet bygger på är bland annat försöka se vilka skillnader och likheter det kan finnas mellan tre olika läroböcker i matematik med utgångspunkt i innehåll, text och bild.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med läs- och skrivsvårigheter hindras från att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. Översättning av den inbäddade matematiken i texten ställer ett högre krav på elevers språkfärdigheter vad gäller avkodning, slutledning, tolkning samt behärskning av de matematiska begreppen. Syftet med vår undersökning är att ta reda på om kunskaper i det svenska språket påverkar prestationen hos elever med annat modersmål än svenska vid algebraberäkningar i grundskolans senare år. Med hjälp av enkätformulär samt personliga intervjuer har vi i vår undersökning kommit fram till ett resultat som gäller för den skola som studien utfördes på. Utifrån studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan språkfärdigheter och elevers matematiska prestationer..