Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med användandet av digitala hjälpmedel/program ur ett elev- och lärarperspektiv. Mina frågeställningar rörde hur digitala program som verktyg påverkade matematikundervisningen och hur elever och lärare såg på att arbeta på detta sätt. Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt är dålig på att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument står det tydligt att moderna verktyg ska användas i undervisningen. Vidare visar rapporter på att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst räkning. Forskare menar att om man använder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

Utifrån egna erfarenheter över elevernas svårigheter att använda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklärare där vi undersöker och utvecklar ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan ämnena slöjd och matematik. För att få svar på detta utgick jag ifrån fyra frågeställningar som berörde fördelar, hinder, förutsättningar och på vilket sätt ett ämnesintegrerat arbetssätt kan ske på. Med stöd av både läroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en ämnesintegrering däremellan. Metoderna jag har valt för studien är intervjuer, observationer och forskningsloggbok. I resultatet framkom det att trots goda förutsättningar schematekniskt upplevdes ändå tiden som det största hindret då andra yttre drivkrafter tog anspråk på den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sågs ur ämnesmässig och pedagogisk karaktär då eleverna drog paralleller och såg samband vid lektionsobservationerna.

Resultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Både litteratur och forskning framhäver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lärares reflektion gällande denna undervisningsform.

Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift.

Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

Effektiva copingstrategier kan öka arbetstillfredsställelse, minska spänningar, sänka personalomsättning och frånvaro samt leda till andra positiva utfall för både individer och arbetsgivare (Parks, 1990). Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse av hur småföretagare upplever problem med anställda samt att undersöka vilka copingstrategier som används för att hantera olika typer av problem. Frågeställningarna var, vilka problem hanteras med emotionsfokuserade copingstrategier? och vilka problem hanteras med problemfokuserade copingstrategier? Respondenterna i undersökningen var nio småföretagare samtliga var män i åldrarna 39-71 år. Totalt identifierades 27 problem som delades in i sex olika kategorier.

SammanfattningStudien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade Matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i förskolan arbetar med matematiska mönster i utemiljön samt hur de hjälper barnen upptäcka mönster i utemiljön. Som metod använde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer som genomfördes på fem olika förskolor med inriktning mot utomhuspedagogik. Nio pedagoger deltog i undersökningen. Vårt resultat visar att utemiljön lämpar sig bra till att arbeta med mönster i samt att pedagogernas kunskaper, engagemang och intresse för ämnet är viktigt. .

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning några yrkesverksamma förskollärare hade om hur de själva arbetade mot förskolans läroplans strävansmål rörande barns begynnande läsande och skrivande. Studien har också gjorts med anledning av den politiska satsningen på att kompetensutveckla förskollärare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollärare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre läst kursen och tre har inte läst kursen. Detta gjordes för att se om det går att avläsa någon skillnad mellan grupperna i föreställningen om förskollärarens roll i barns intresse för skriftspråket.

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan. Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur barns matematiska förståelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer. Frågeställningar som vi har arbetat med är följande: Hur tänker barn kring matematik? Hur används matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vårt arbete på är bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans läroplan (Lpfö 98) och grundskolans läroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmåga att använda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgångspunkt ifrån barnens kunskaper och erfarenheter. Undersökningen genomfördes på två olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. På varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-årsåldern.

Interorganisatoriska informationssystem (IOS) är en teknik som finns att tillgå organisationer vilket gör det möjligt för dessa att på ett relativt enkelt sätt kommunicera direkt med deras affärspartner och utbyta data som är till nytta i deras affärsrelation. IOS minskar kostnaden för utbyte av information och ökar organisationernas informationstillgänglighet. Vi kommer i denna studie undersöka vilka specifika problem de olika organisationerna upplever vid drift av IOS. Vi vill även uppmärksamma varför organisationer upplever dessa problem, samt även visa på förebyggande åtgärder. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra organisationer.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

Detta konsumtionsarbete kartlägger delar av den forskning som gjorts om elevers lärande i matematikundervisning via problemlösning. Både svensk och internationell forskning har studerats, med tyngdpunkt på internationella studier genomförda efter 2005 och svenska studier genomförda efter 2000. Detta för att få fram ett så aktuellt resultat som möjligt. Konsumtionsarbetets syfte är att utreda hur elevers lärande påverkas av matematikundervisning via problemlösning och om elever med olika förutsättningar påverkas olika av ett sådant arbetssätt. Resultatet redogör dels för forskning som påvisar hur matematikundervisning via problemlösning kan påverka lärandefaktorer positivt.

Studiens syfte är att undersöka hur elever på praktisk gymnasieskola använder miniräknaren och hur de ser på användandet. Studien går också ut på att undersöka hur elevernas lärare ser på användandet av miniräknaren och vilka attityder de har gentemot användningen av den. Det ingår också att se vilka skillnader som finns i attityden till miniräknare hos elever och lärare.En elevenkät och lärarintervjuer på två praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar på en positiv attityd bland eleverna där många anser att miniräknaren inte har några nackdelar. Lärarna är mer återhållsamma och framför viss kritik mot miniräknaren.