Vårt syfte med den här studien är att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjälpta av bilder. Studien belyser också elevernas utvecklingsväg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmåga att läsa och förstå texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling från analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling från att använda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frågar oss också slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.Eftersom vi bland annat undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva de individuella och organisatoriskaomständigheter som skapade förutsättningar för genomförandet av hälsoprojektet. Vi hardärmed sökt svar på vilka möjligheter informanterna upplevde fanns för att tillämpa sig av denya kunskaper som förvärvats under projektet. Studien genomfördes inom Norrköpingskommun och populationen utgjordes av sex enhetschefer. För att nå den förståelse och detdjup vi eftersökt valde vi att använda oss av kvalitativ metod. Datainsamling genomfördes iform av semi- strukturerade intervjuer, dessa analyserades sedan och ställdes mot de teoriersom vi utifrån litteratur och tidigare forskning valt ut som mest lämpade för denna studie.Resultatet visar på att informanterna var motiverade till att genomföra hälsoprojektet men attden rådande situationen ledde till att utfallet av projektet inte blev som förväntat.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. Forskningsfrågorna är: vad innebär samverkan för verksamma lärare? Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 har? Studien består av en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar på ett samverkansbehov men brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna främst om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet.

Vårt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollärare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o?ch k?ompetens utgör grunden för våra val av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att även om förskollärare är positiva till professionalisering så förekommer det ingen djupgående relation till begreppet. Detta kan bero på att professionaliseringen främst har hanterats på en facklig samt statlig nivå och utan större förankring hos förskollärarna själva.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur läs- och skrivsvårigheter påverkar elevers lärande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och deras lärande i matematik, i så fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar pedagogerna med språket i matematiken?Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har använts för att belysa pedagogernas förhållningssätt till undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter. I studien har också det sociokulturella perspektivet använts, då två av de centrala frågeställningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med språket i matematiken.

Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om upplevelsebaserad undervisning inom friluftsliv leder till ökad motivation för att vistas i naturen. Undersökningens teoretiska utgångspunkt var David Kolb´s teori om upplevelsebaserat lärande. Teorin baseras på att tidigare kunskap kompletteras eller byts ut mot ny kunskap i fyra steg. Som undersökningsmetoder användes enkäter och observationer. Enkäterna bestod av attityd- och kunskapsrelaterade frågor och genomfördes i början och slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen.

Att kunna läsa är en förutsättning för att fungera i samhället idag, inte minst för att klara skolgången. Men räcker det egentligen med att endast kunna läsa? Vi vill undersöka vad verksamma pedagoger i skolår 4 och 5 anser om läsförståelse, hur de arbetar med den samt om att det krävs för att klara matematik. Vi tar i uppsatsen upp vad olika forskare, författare och pedagoger anser om läsförståelse. I vår intervjuundersökning får vi reda på att de verksamma pedagogerna anser att läsförståelse är grunden till att klara alla ämnen i skolan men också för att kunna klara av att leva i vårt informationssamhälle.

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts.

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lärare i en årskurs 4 använder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att därefter kunna analysera i vilken utsträckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgående, kvalitativ intervju med läraren har användningen synliggjorts. Vidare har även en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna fastställa vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gång. Resultaten av såväl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan ställts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. Många forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock på att en sådan undervisning av sig själv inte leder till en djupare förståelse för matematiken hos eleverna.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla med olika för- och nackdelar som lämpar sig för olika applikationer. Voxelbaserad rendering har använts flitigt inom vetenskapliga områden, främst inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken används nu inom flera olika områden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion. I den här rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen undersökas för att se hur den lämpar sig för realtidsapplikationer.