Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika gymnasieprogram värderar sina kunskaper i ?hälsa? utifrån en lokal tolkning av betygskriterier för kursen Idrott och hälsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjälp av en enkätstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansåg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hälsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivån mellan de olika gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hälsokunskap stämde väl överens med elevernas uppskattade slutbetyg.

Syftet med detta arbete är att studera vilken inverkan musiken kan ha på språkutveckling hos barn i förskoleåldern och att belysa fördelar med att använda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks också pedagogers kunskap och trygghet i att använda sig av musik som språkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som användes var enkäter som delades ut till verksam personal på 2 skolor och 6 förskolor.Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan på barns språkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glädjeskapande uttrycksmedel. Musik används mer eller mindre på förskolor och i förskoleklasser. Däremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillräckliga kunskaper i användandet av musik som språkutvecklande verktyg.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Matematik i förskolan - ur förskollärarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen på matematik i förskolan ser ut bland förskollärare och hur det påverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollärare ser på matematik. Spelar synen påmatematik en avgörande roll på hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frågeställningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda på detta har en enkätundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmässiga och verksamma förskollärare.

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelärare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. Forskningsfrågan som jag formulerade för att nå mitt syfte var: Vad har lärarna för erfarenheter och inställning till matematik och vilket tillvägagångssätt använder de för att nå eleverna med problemlösning? För att få svar på min forskningsfråga valde jag en hermeneutisk metod då jag arbetade med enkäter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkätsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklärare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Detta arbete belyser ämnet Svenska som andraspråk (Sva) genom fyra kvinnliga Sva-lärares upplevelser av hur deras kunskaper i Sva-ämnet beaktas av andra ämneslärare och rektorer. Studien genomfördes på ett högstadium och ett gymnasium i två olika kommuner. Förestående studie har en kvalitativ ansats innefattande inspelade intervjuer där intervjuaren utgick ifrån en intervjuguide. Resultaten pekar på likartade upplevelser hos alla fyra informanterna, nämligen att deras kunskaper i Sva inte utnyttjas av andra ämneslärare samt att det föreligger ett ointresse/okunskap hos såväl andra lärare och rektorer, som hos föräldrar och elever om Sva-ämnet. Samtidigt upplever informanterna att deras kunskaper behövs, men att det i nuläget inte förekommer något samarbete.

Studier visar att dagens elever känner oro inför framtiden och de klimatförändringar vår värld utsätts för. Skolverkets nationella kartläggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hälften av de tillfrågade gymnasielärarna inte bedriver någon undervisning i ämnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrågor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förståelse kring klimatförändringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta är ett realistiskt problem då en mängd studier visar att dagens ekosystem utsätts för en mängd stressfaktorer, med ursprung i klimatförändringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.

Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna ? världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation.

Vi har idag god tillgång till tekniska hjälpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska Centralbyråns [SCB] undersökningar från Sverige visar att nästan alla i åldrarna 16-24 år har tillgång till en dator i hemmet. För många av våra barn och ungdomar är det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsättningar för ett fortsatt användandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att användandet av mediepedagogik är gynnsamt för språkutvecklingen och ett välutvecklat matematiskt språk är en av förutsättningarna för att kunna utveckla den matematiska förståelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner på internet. Syftet är att studera hur gymnasielever använder sig av dem, vilka parametrar som fångar elevernas förståelse och intresse samt att få svar på vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolår. Detta eftersom vi båda i vår utbildning specialiserat oss på matematik i de tidigare skolåren och det ligger oss båda varmt om hjärtat. Våra erfarenheter och upplevelser är att många elever uppfattar matematik som någonting svårt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förändra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lärande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vägar till ett lustfyllt lärande, kanske genom andra pedagogiska förhållningssätt.

Sammanfattning Barn drabbas i allt större utsträckning av allergi i någon form. Det är viktigt att forska kring dess medicinska verkningar på barnen och påverkan av allergin i det dagliga livet. Det forskas mycket idag kring barn och allergi. Läkarna ser en uppgång under senaste decennierna och ingen bättring i sikte. Det kan bero på dagens livsstil och miljötänkande.

Vi har i denna uppsats studerat elevföreställningar i ellära och laborationens betydelse för lärandet i grundskolans senare del. Forskning av elevers föreställningar i ellära har visat att elevers förståelse kring den elektriska kretsen är begränsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att använda då man vill öka elevers förståelse kring fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger både på litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkätundersökning och dels av intervjuer. Utifrån dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkätundersökning för att kartlägga laborationens inverkan på elevernas kunskaper i ellära. Undersökningen visade att eleverna har begränsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade också att det inte fanns någon generell skillnad mellan årskurs sju och nio.