Sök:

Sökresultat:

1466 Uppsatser om Matematiska kompetenser - Sida 50 av 98

Hur förmåga till eget skapande kan hjälpas eller stjälpas genom olika pedagogiska tillvägagångssätt

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Erfarenhetens inverkan vid kategorisering av komplexa begrepp

Undersökningens hypotes är: Mer erfarenhet leder till ett mer likformigt sätt att kategorisera komplexa begrepp. De komplexa begrepp som ingår i kortsortering är 14 st, dessa 14 st komplexa begrepp symboliserar en stor informationsmängd på Vara kommuns websidor.Metoden som används för att undersöka hypotesen är kortsortering. Den valda populationen var "invånare i Vara kommun" och kortsorteringarna utfördes av 30 st försökspersoner på Vara stadsbibliotek.Analysen av datainsamlingsmaterialet givet av kortsorteringarna utfördes med en kvantitativ metodinriktning. En generell mätning av de båda gruppernas likformighetsgrad, med de matematiska funktionerna; kvadratsumma och totalsumma gav båda de båda grupperna nästan exakt samma likformighetsvärde. En klusteranalys av datainsamlingsmaterialet gav samma klusterbildning för båda grupperna vilket också tyder på att graden av likformighet var relativt lika för de båda grupperna.

IKT-vertyget GeoGebra. : Hur GeoGebra utvecklar elevers förståelse för andragradsfunktioner.

Studiens syfte var att undersöka om elever utvecklar en förståelse för andragradsfunktioner genom att använda IKT-verktyget GeoGebra. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie av sex stycken gymnasieelever som läste kurs 2c. Eleverna arbetade två och två med en uppgift som gick ut på att se vad som händer med grafen när man byter värde och tecken på variablerna i uttrycket y = - a(x + b)2- c. Elevmaterielet analyserades med en kombination av Ainsworths (2006) teoretiska ramverk, som har fokus på den matematiska processens förmåga att stödja lärandet, och Duvals (2006) ramverk om transformationer och representationer inom och mellan register. Studien kom fram till att det finns både nack- och fördelar att använda GeoGebra.

Mobilt lärande i fritidshemmet : Ett utvecklingsarbete med inriktning IKT inom fritidshemmet

Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet.

Särskilda insatser i matematik : -en studie av innehållet i specialundervisning för elever i åk 1-3

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker.

Gymnasieelevers förtrogenhet med det matematiska funktionsbegreppet : i vilken utsträckning kan elever använda en funktion?

Kan svenska gymnasieeleverna använda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som måste göras utifrån en given komplex situation där vägen fram till svaret inte alls är uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslära. Här fick de visa ifall de förvärvat sådan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen på ett sätt som är lämpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsåg utröna i vilken utsträckning som elever kan ?översätta? en given form av funktionsbegreppet till någon annan representationsform.   Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har färdigheten att utföra beräkningar i enstegsuppgifter (lösa, på förhand, uppställda ekvationer) sådana som de tränat på under större delen av matematiken i skolan..

Problemlösning med förskoleklasselever : Elevernas val av strategier och uttrycksformer relaterat till hur problemet presenteras av läraren

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet.

Kompetensutveckling genom socialisering? - En studie av traineeprogrammets roll och funktion

Kompetenta ledare är en förutsättning för framgångsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar på så sätt till utveckling av individer för organisationers bästa. Därmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare på bästa möjliga sätt. Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vårt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av Lantmännens traineeprogram. Vårt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Implementation av affärssystem vid företagsförvärv: utan stora avbrott i verksamheten

Vid ett företagsförvärv måste det nya företaget införlivas och informationssystemen måste integreras. Integration av informationssystem åstadkoms oftast genom implementation av ett affärssystem. En lyckad implementation av affärssystem är en implementation som håller satta ramar för tid och budget. Implementationen av ett affärssystem leder till stora avbrott i verksamheten. I den här uppsatsen har jag studerat hur en implementation av ett affärssystem vid företagsförvärv genomförs, i syftet att integrera informationssystem, utan stora avbrott i verksamheten.

Möteskultur i tillverkningsindustrin - dilemman och möjligheter

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen är avgränsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgår från en materialnära metod där möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder på tre liknande möteskulturer med både välfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktäriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strävan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebär att alla kompetenser inte tas tillvara på.

Läsförståelse är ju ?viktigast?! - men anser verksamma pedagoger att det behövs i matematik?

Att kunna läsa är en förutsättning för att fungera i samhället idag, inte minst för att klara skolgången. Men räcker det egentligen med att endast kunna läsa? Vi vill undersöka vad verksamma pedagoger i skolår 4 och 5 anser om läsförståelse, hur de arbetar med den samt om att det krävs för att klara matematik. Vi tar i uppsatsen upp vad olika forskare, författare och pedagoger anser om läsförståelse. I vår intervjuundersökning får vi reda på att de verksamma pedagogerna anser att läsförståelse är grunden till att klara alla ämnen i skolan men också för att kunna klara av att leva i vårt informationssamhälle.

Matematiska arbetsmetoder

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts.

Matematisk medvetenhet i förskolan : En studie om hur arbetslag använder matematik i verksamheten

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Inga oskrivna blad : hur kartläggs elevernas matematikkunskaper och hur möter lärare elevernas matematiska förkunskaper vid obligatoriska skolstarten?

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Voxelbaserad rendering med "Marching Cubes"-algoritmen

Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla med olika för- och nackdelar som lämpar sig för olika applikationer. Voxelbaserad rendering har använts flitigt inom vetenskapliga områden, främst inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken används nu inom flera olika områden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion. I den här rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen undersökas för att se hur den lämpar sig för realtidsapplikationer.

<- Föregående sida 50 Nästa sida ->