Syftet är att undersöka om det finns möjlighet att uppnå överavkastning på den svenska aktiemarknaden genom att använda sig av information om förändringar av reporäntan. För att uppfylla vårt syfte utför vi en händelsestudie med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Genom att studera nio branschindex och OMX index vid reporänteförändringar, undersöker vi om det föreligger någon skillnad dem emellan. Att en onormal avkastning kan uppnås kan statistiskt säkerställas för OMX index dag 1 efter en annonsering om en sänkning av reporäntan. Vid en höjning finner vi däremot inga bevis för en reaktion på marknaden.

Undersökningens hypotes är: Mer erfarenhet leder till ett mer likformigt sätt att kategorisera komplexa begrepp. De komplexa begrepp som ingår i kortsortering är 14 st, dessa 14 st komplexa begrepp symboliserar en stor informationsmängd på Vara kommuns websidor.Metoden som används för att undersöka hypotesen är kortsortering. Den valda populationen var "invånare i Vara kommun" och kortsorteringarna utfördes av 30 st försökspersoner på Vara stadsbibliotek.Analysen av datainsamlingsmaterialet givet av kortsorteringarna utfördes med en kvantitativ metodinriktning. En generell mätning av de båda gruppernas likformighetsgrad, med de matematiska funktionerna; kvadratsumma och totalsumma gav båda de båda grupperna nästan exakt samma likformighetsvärde. En klusteranalys av datainsamlingsmaterialet gav samma klusterbildning för båda grupperna vilket också tyder på att graden av likformighet var relativt lika för de båda grupperna.

Studiens syfte var att undersöka om elever utvecklar en förståelse för andragradsfunktioner genom att använda IKT-verktyget GeoGebra. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie av sex stycken gymnasieelever som läste kurs 2c. Eleverna arbetade två och två med en uppgift som gick ut på att se vad som händer med grafen när man byter värde och tecken på variablerna i uttrycket y = - a(x + b)2- c. Elevmaterielet analyserades med en kombination av Ainsworths (2006) teoretiska ramverk, som har fokus på den matematiska processens förmåga att stödja lärandet, och Duvals (2006) ramverk om transformationer och representationer inom och mellan register. Studien kom fram till att det finns både nack- och fördelar att använda GeoGebra.

Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet.

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker.

Kan svenska gymnasieeleverna använda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som måste göras utifrån en given komplex situation där vägen fram till svaret inte alls är uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslära. Här fick de visa ifall de förvärvat sådan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen på ett sätt som är lämpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsåg utröna i vilken utsträckning som elever kan ?översätta? en given form av funktionsbegreppet till någon annan representationsform.   Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har färdigheten att utföra beräkningar i enstegsuppgifter (lösa, på förhand, uppställda ekvationer) sådana som de tränat på under större delen av matematiken i skolan..

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet.

Att kunna läsa är en förutsättning för att fungera i samhället idag, inte minst för att klara skolgången. Men räcker det egentligen med att endast kunna läsa? Vi vill undersöka vad verksamma pedagoger i skolår 4 och 5 anser om läsförståelse, hur de arbetar med den samt om att det krävs för att klara matematik. Vi tar i uppsatsen upp vad olika forskare, författare och pedagoger anser om läsförståelse. I vår intervjuundersökning får vi reda på att de verksamma pedagogerna anser att läsförståelse är grunden till att klara alla ämnen i skolan men också för att kunna klara av att leva i vårt informationssamhälle.

I denna rapport har jag försökt att kritiskt granska och kartlägga hur polishundar tränas att hantera påträffade föremål. Det finns två tekniker som nyttjas olika mycket. Det skiljer sig mellan föremål som påträffas när hunden spårar efter en person, och när hunden sänds på ett s k saksök, eller uppletande. I den här undersökningen kan man konstatera att en teknik är säkrare än den andra. Säkrare för hunden, hundföraren, och rättssystemet.

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Denna kandidatuppsats syftar till att underso?ka hur antalet na?ra va?nner spelar roll fo?r sannolikheten att ha varit arbetslo?s. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal na?ra va?nner och arbetslo?shet pa?verkas av hur ma?nga av de na?ra va?nnerna som a?r arbetslo?sa eller utlandsfo?dda. Bland de na?ra va?nnerna finns anva?ndbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekra?ftelse av identitet, vilket kan skapa fo?rutsa?ttningar fo?r individen att la?ttare etablera sig pa? arbetsmarknaden.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla med olika för- och nackdelar som lämpar sig för olika applikationer. Voxelbaserad rendering har använts flitigt inom vetenskapliga områden, främst inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken används nu inom flera olika områden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion. I den här rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen undersökas för att se hur den lämpar sig för realtidsapplikationer.

Globaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sin internationaliserings engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket.Den ekonomiska krisen som började år 2008 har förändrat ekonomiska förutsättningar och det finns bevis att världshandel har påverkats negativ och många företag runt om i världen känt av negativa konsekvenser.Mitt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse för varför mina valda fallföretagen etablerar sina verksamheter utomlands och om de har påverkats och i så fall i vilken utsträckning av den globala ekonomiska krisen. Jag vill undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen i och med krisen. Jag vill även analysera om syn på försatt internationalisering och internationell fokus har förändrats i och med krisen.