Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik. Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik..

Syftet med studien är att undersöka samband som visas tydligt hos elever i både matematiksvårigheter samt fonologiska svårigheter. Studien har genomförts på elever i årskurs 7 som uppvisat matematiska såväl som fonologiska svårigheter. Resultatet baseras på en filmad observation där eleverna fått lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrån svårigheter gällande grundläggande taluppfattning och aritmetik. Elever med fonologiska svårigheter såväl som bristande arbetsminne visar sig ha svårigheter när det gäller att automatisera tabellkunskap såväl som utföra beräkningar gällande de fyra räknesätten..

Vårt syfte med studien är att belysa det i Borås Stad vräkningsförebyggande arbetets organisation och funktion. Våra frågeställningar utifrån syftet har varit:Är det vräkningsförebyggande arbetet gynnsamt, för vem och varför? Hur ser maktförhållandena ut när det gäller vräkningsförebyggande arbete? Hur kan arbetet utvecklas och på sikt skapa en förändring?Vi har genomfört en kvalitativ studie och använt oss av den kvalitativa metodens semistrukturerade intervju. Vi har valt att belysa vår empiri med hjälp av teoretiska begrepp så som makt, intressentanalys men även organisationsteoretiska begrepp så som ledning och målsättning. De slutsatser vi kommit fram till utifrån empirin är att det i det vräkningsförebyggande arbetet finns flera intressenter vilka på olika sätt gynnas av arbetet.

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.

Problem/bakgrund: Simulering som teoretiskt begrepp, och det som finns i simuleringsbegreppets kontext - simulacrum, det hyperreella, symboler och bilder - framstår som abstrakt och svårfångat, på gränsen till ett skönlitterärt argumenterande. Vad innebär egentligen en simulering? Vad är simulacra? Och, framförallt, är simuleringsbegreppet värt att lägga värde i som ett teoretiskt begrepp? Det är min avsikt att, i denna uppsats, analysera detta begrepp. Att sätta det i sin teoretiska kontext och analysera begreppets förutsättningar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av en analysmodell hämtad från den kritiska realismen, analysera simuleringsbegreppets sociologiska relevans.Tillvägagångssätt: Jag har valt att använda mig av en kritisk-realistisk kunskapssyn och undersöker simuleringsbegreppet utifrån en modell i sex steg. För att presentera simulerings begreppet använder jag mig av Jean Baudrillards teorier om simuleringsbegreppet och dess förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om språkstörning som begrepp och dess påverkan på läs- och skrivutveckling samt om den lärmiljö elever med språkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där vi lär i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras också utifrån olika synsätt på specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och även till valt analysförfarande.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

I detta arbete används begreppet ?kvalitativt god matematikundervisning? i syfte att ringa in matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebär kvalitativt god matematikundervisning för läraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad på systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning.

Denna rapport är en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmän relativitetsteori. Den har karaktären av en lärobok och dess målgrupp är personer med kunskaper likvärdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger på matematiska metoder för allmän relativitetsteori och förkunskaper nödvändiga för att förstå detta. Texten avslutas med några inledande exempel på allmän relativitet som demonstrerar några av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt ämne på en inledande nivå och dess främsta syfte är att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Utgångspunkten för rapporten är två snarlika teorier om hur begrepp är strukturerade; The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism. Teorierna säger att en egenskap som är definierande (eller åtminstone väldigt central) för ett begrepp har högre kausal status, alternativt, är perceptuellt identifierbar i en mindre grad, än en egenskap som endast är karakäristiskt för begreppet. En allmänt vedertagen uppfattning är att det är lättare att lära sig kunskaper och färdigheter som stämmer överens med de tidigare erfarenheter man har, än sånt som strider mot de erfarenheter man har sedan tidigare.I enlighet med detta antas i denna rapport att om teorierna stämmer så bör det vara lättare att lära sig skilja positiva instanser från negativa instanser av ett nytt (artificiellt) begrepp när begreppets struktur är förenligt (kongruent) med The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism, jämfört med när begreppets struktur är oförenligt (inkongruent) med teorierna. Två experiment med syfte att testa denna hypotes utfördes. Det första experimentet gav inga signifikanta resultat, vilket förklaras med inverkan av en störande variabel.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren och eleverna ser på användandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer av tre lärare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lärarna och eleverna ser olika på användandet av laborativt material. Lärarna förhåller sig positiva till användandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna däremot visar en osäkerhet kring syftet med användandet av materialen och har svårt att se det matematiska innehållet..

This project investigated the current market regarding wireless net and the communication between the tools used for diagnostics/maintenance and an embedded system. Based on documentation obtained through interviews a demo system was created based on Bluetooth Low Energy (BLE) communication between an embedded system and an Android device.This report intends to describe the tools and methods used in the design of the demo system and the result of an analysis of the BLE communication.Bluetooth Low Energy is an exciting protocol with wide applicability within the industrial field. This project investigated the communicational possibilities between a Smartphone and a Raspberry Pi and based on the results that emerged the conclusion can be drawn that BLE is a protocol with many beneficial applications within industrial IT..

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka historiska händelser och begrepp som är det samlande kittet för ungdomars svenska kulturella identitet idag. För att undersöka detta har vi genomfört en kvantitativ studie på Pauliskolan, en gymnasieskola i Malmö. Enkäten fokuserar på frågeställningar som berör den svenska efterkrigsidentiteten. Begrepp som vi har lyft fram är bl.a. den svenska neutraliteten och folkhemmet.

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever.Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande..

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollärare själva menar att de arbetar med matematik som innehåll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollärare använde matematik under olika aktiviteterför att fånga upp och upptäckte barnens intresse. På detta sätt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lärande. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturelltperspektiv.