Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor.Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fått sämre resultat i matematik jämfört med andra OECD-länder. Anledningar till det kan vara att undervisningen är för läromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrån elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och språket behöver användas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete är att få reda på hur flerspråkiga elever, elever i behov av särskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlättar lärandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts på en skola där eleverna fick göra räknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Denna studie ingår i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sätt att se på elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehåll och form. Studien utgår från ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn på språkande, där även barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medspråkare. Syftet med studien är att studera elevers (årskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna är relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter från två olika skrivsituationer i årskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas.

Studiens syfte är att undersöka hur elever tänker när de löser matematiska problem inom området division. Eleverna går i årskurs två och de ska lösa två olika divisionsuppgifter med hjälp av laborativt material. I vår undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgår det att elever har många olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvägagångssätt i de båda divisionsuppgifterna. Det framkom även att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna när de löser uppgifterna.?.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

Uppsatsens undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i italienska. Syftet med uppsatsen är att dokumentera och analysera hur lärare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jämföra hur lärarna ser på sambandet mellan språk och kultur i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner på kulturbegrepp inom språkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarläggs att styrdokumenten lämnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lärarna känner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

Syftet med studien är att undersöka samband som visas tydligt hos elever i både matematiksvårigheter samt fonologiska svårigheter. Studien har genomförts på elever i årskurs 7 som uppvisat matematiska såväl som fonologiska svårigheter. Resultatet baseras på en filmad observation där eleverna fått lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrån svårigheter gällande grundläggande taluppfattning och aritmetik. Elever med fonologiska svårigheter såväl som bristande arbetsminne visar sig ha svårigheter när det gäller att automatisera tabellkunskap såväl som utföra beräkningar gällande de fyra räknesätten..

Kognitivismen med rötter i analytisk filosofi och logik beskriver tänkande som symbolmanipulation efter logiska regler. Begrepp har sin mening genom att de refererar till objekt och händelser i världen. Embodied cognition (EC) eller kroppsbasserad kognition, med rötter i biologi, fenomenologi och pragmatism ser istället tänkande som ett emergent fenomen som uppstår ur erfarandet av kroppens aktivitet i världen. Begrepps mening har istället sin grund i det sensomotoriska systemet.  Abstrakta begrepp får sin mening via metaforer och metonymer. Likt konstruktivism ser EC lärande som modifiering av tidigare kunskap.

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spännande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att såväl tensoralgebra som spinoralgebraingår i den som delalgebror. Detta innebär att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlänkande teori med vilken eleverskulle kunna få en mer syntetiserad förståelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgängligt för gymnasieelever framställdesdet på ett humoristiskt vis, med en familjär ton, mycket oliktraditionella läromedel. Denna framställning testades på ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

Syftet med denna studie är att (1) ta reda på hur bra eleverna är på att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda på vilka typer av fel som eleverna oftast begår och (3) fastställa vilka skillnaderna är mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig på en undersökning av nationella prov för årskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar på frågan om hur bilden av problemlösning ser ut. Därtill utreds frågan om vad som kan ha orsakat en eventuell försämring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermåliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillämpas för att lösa uppgiften?Som teoretisk bakgrund användes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren.

BakgrundSkolans styrdokument belyser att de som arbetar i skolan har ansvar för att alla elever får den hjälp de behöver för att uppnå uppsatta mål. I grundskolans kursplan för matematik står det att utbildningen i matematik skall ge elever förutsättningar till att praktisera och samtala kring matematik i meningsfulla och relevanta situationerSyfteStudiens syfte var att undersöka hur f.d. elever i matematiksvårigheter såg på sin egen matematiska inlärning. Vi har haft som mål i denna studie att titta på vilket bemötande f.d. elever fått i grundskola och gymnasium.

Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006.

Denna uppsats inleds med en introducerande undersökning där vi finner att mjukvaror för förvaltning av Business Rules inte är använt av många svenska organisationer. Förundersökningen drev oss att undersöka hur Business Rules förvaltas inom svenska organisationer. Först sammanställdes en översikt över de fakta som finns tillhands inom ämnet för Business Rules samt lämpliga sätt att hantera Business Rules. Genom de förberedande studierna identifierades några brister som kan finnas i svenska organisationer som inte använder Business Rules och dessa ledde till en första och övergripande forskningsfråga. Frågan formulerades som följer: Hur förvaltas BR i IS och IT i svenska organisationers dagliga verksamhet? Den har sedan delats upp i sju stycken delfrågor som framställts utifrån problemområdet.