Anställningsbarhet är ett vanligt förekommande begrepp i forskning men även i en europeisk samhällskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna läkare, lärare och polis och då med fokus på hur anställningsbarhet framställdes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjälp av en trestegsmodell. Resultatet åskådliggjorde tre separata anställningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. Utifrån den analytiska diskussionen framträdde bilden av den ?ideala anställda? ? den anställningsbara.

Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund är dels min mångåriga yrkesverksamhet som bildlärare i gymnasieskolan och den tveksamhet gällande läroplanens relevans som jag länge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten på den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier på b- och cnivå, är att läroplanen är otydlig i syfte och målsättning och har en teoretisk grund som är både torftig och ålderstigen, och därigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vår tids kultur. Arbetet är tvådelat.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om sagor har betydelse för den matematiska begreppsförståelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring sagornas betydelse för inlärningen har fokus legat på svenska språket till exempel i ordförståelse och som introduktion till läs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan använda en saga till så mycket mer och valde därför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförståelse utifrån en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fått en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlärning. Vi genomförde observationer med två barngrupper där vi arbetade med en känd folksaga.

Det här examensarbetet bygger på översättningsarbetet med Elisabeth Bernsteins "The meaning of the purchase. Desire, demand and the commerce of sex". I den förberedande textanalysen undersöker jag några viktiga aspekter av artikeln. I min fördjupningsanalys tar jag avstamp i termen "re-gendering" och gör en djupdykning ner i engelskans "sex" och "gender" och svenskans motsvarigheter "kön" och "genus". Mitt syfte är att försöka reda ut vad som ligger bakom dessa begrepp och termer, för att sedan kunna producera en välmotiverad översättning av just "re-gendering".I PDF-filen ingår både analys och översättning..

Studien syftar till att reda ut i vilken utsträckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende på utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benämner Vingen studerats. Studien är kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar på att det studerade arbetslaget använder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebär att de inte använder någon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen både i kommunikation med varandra men också individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier är att använda sig av ett färdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra året.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken uppfattning föräldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har använts är enkät för att nå ut till så många föräldrar som möjligt. Två förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att föräldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns även ett behov att från pedagogernas sida öka informationen till föräldrarna.

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvårigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmåga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrån semistrukturerade frågeställningar innehållande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever från tre klasser i årskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i läroboken, få lärargenomgångar, eleven styr själv arbetet, väntetiden på lärarhjälp är lång, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna är stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgående som positiv.Eleverna har mycket svårt att ange sin matematiska förmåga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmåga korrekt eller undervärderade sig själva medan pojkarna i högre grad övervärderade sin förmåga.Strukturerad undervisning innehållande formativ bedömning, där lärare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgångsrik för att medvetandegöra elever i matematik svårigheter om sin förmåga..

Förstärkt verklighet ger användare möjlighet att ta del av mer information via digital väg än vad deras sinnen ensamma kan erbjuda. I detta arbete undersöks om förstärkt verklighet applicerad på liknande sätt som handledning i spel kan effektivisera en monteringsprocess. I detta syfte har en huvudmonterad och videobaserad utrustning för förstärkt verklighet utvecklats och jämförts mot pappersinstruktioner i användartester för att undersöka om effektiviseringar kan göras. De två aspekter av effektivitet som har undersökts är tidsåtgång och mängd fel. Ur ett tidsperspektiv har effektiviseringar inte kunnat påvisas men sett till mängden fel har en effektivisering kunnat påvisas.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka högskolestudenters erfarenheter av övergången från studier inom kemi på gymnasial nivå till högskolenivå för att se om det finns ett glapp i undervisningen. Undersökningen bestod av dels en enkätundersökning och dels svaren från tentamensfrågor av samma karaktär som enkätfrågorna. Resultatet visar att studenterna anser att det är en skillnad mellan att läsa kemi på gymnasial nivå och på högskolenivå och att den största skillnaden ligger i ett förändrat arbetssätt. Av studenternas svar på enkätfrågorna och tentamen kan slutsatsen dras att studenterna känner till termer och begrepp, men har svårt att använda dem för att förklara kemiska fenomen..

SyfteStudiens syfte är att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehåll i kommunikationen mellan lärare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten är att öka förståelsen för de distansstuderandes frågor i matematik. Denna undersökning avgränsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frågeforum för de studerande i respektive kurs. Således berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehåller vanligen två drag med formen ?studerandens fråga ? lärarens svar?.

Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande.

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns någon skillnad i hur läraren undervisar i Matematik A på gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frågeställningarna är att undersöka vilka skillnader som finns i det innehåll lärarna skriver på tavlan. Metoden för att undersöka detta är en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes åtta observationer av fyra lärare, två lektionstillfällen per lärare. Några av resultaten är att lektionerna på de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar på utsatt tid medan lektionerna på de studieförberedande programmen gör det.