I den här studien får ni läsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgå från barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan främja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. Vårt syfte med studien har varit att nå pedagogernas berättelser om hur barns åsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltäthet. De flesta förskolor idag är byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begränsade möjligheter att utveckla lekmiljön på ett tillfredställande sätt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger näring till leken. Därför är det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartläggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förändrar i den inre miljön.

The aim of my study is to investigate how last year students in upper secondary schoolunderstand certain mathematical concepts, in particular the unit circle and its trigonometry.I have used intentional analysis to interpret student?s actions when they solve certain tasks onthe basis of a cognitive, situated and cultural context.Interviews with four university teachers in mathematics about the unit circle, trigonometry,and mathematical understanding, serve both as background for the study and as basis for adiscussion, where I relate students understanding to what the teachers want new students toknow about these concepts when they begin university studies in mathematics.The students were arranged in three groups with three students in each group. Each group waspresented with two tasks, one in which they were asked to calculate the cosine values for onepointed, one blunt and one straight angle, each located in a separate triangle. They were alsoasked to decide whether the points (0,71; 0,71) and d (1 2 , 3 2 ) are located on the unit circleor not.My conclusion is that students mainly have an operational conception of the unit circle andtrigonometry. The lack of structural conceptions result in difficulties in seeing connectionsbetween the concepts in unfamiliar situations.

Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.

Abstract Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utsträckning förskollärarna är delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån Batesons kommunikationsteori. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet. I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgångspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har påvisat att pedagoger både ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, då den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fältanteckningar har använts i studiens empiriska undersökning.

Syftet med uppsatsen är att se hur läsglädje skapas i förskolorna och skolorna idag. I vår undersökning ingår sju verksamheter, varav tre förskolor och tre skolor i södra Skåne. Den sjunde verksamheten är Öjaby förskola som ligger i Växjö. Metoden som vi framför allt har använt oss av är observationer på dessa verksamheter. Vi har även gjort intervjuer med 16 barn och lämnat ut enkäter till sex pedagoger.

Att språket bidrar till att forma vår omvärld är en utgångspunkt inom diskursanalysen. Utifrån det synsättet kan slutsatsen dras: att hur vi talar om det offentliga rummet formar också dess fysiska gestaltning. Målet för denna uppsats har varit att studera de termer och begrepp som beskriver och konstruerar det offentliga rummet. Vilka är de termer och begrepp som används för att beskriva det offentliga rummet? Hur påverkar de planeringen och utformningen? Dessa frågor har undersökts i syfte att problematisera kring begreppsanvändningen i den nutida svenska stadsplaneringen.

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för människors välbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmärksammas alltmer för sina fördelar. Ekosystemtjänstkonceptet erbjuder ett alternativt sätt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjänster har blivit populärt i samhället under en relativt kort period, trots att det råder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osäkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjänstbegreppet kan ske. Det finns också en osäkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjänsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i städer, undersöka vad användningen av begreppet används till, så planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien är att undersöka användbarheten med ekosystemtjänster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppsspråk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör särskilt barnens och pedagogernas uttryckssätt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara på hur de uppfattade pedagogens kroppsspråk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssätt i konfliktsituationer och barns beteenden..

I denna uppsats syftar jag till att ta reda på hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstå och förklara hur individuella och kontextuella faktorer påverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jämföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, gränslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta är en kvalitativ studie där intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom ämnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, gränslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete är centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har även visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.

Problemområde: Språket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och är även viktigt för samhället i stort. Dagens samhälle är komplext där det krävs förmåga att samspela och kommunicera med många olika sorters människor i skilda situationer vilket medför att de som inte kan hantera ett språk till fullo riskerar att hamna utanför (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med läroplanens (Lpfö 98/2010) skärpta målformulering och stora barngrupper känner vi en oro över att som pedagoger i förskolan hinna med att samtala med samt lyssna till varje barn. Specialpedagogen har fördjupade kunskaper om barns språkutveckling genom sin påbyggnadsutbildning. Hur tillgänglig är specialpedagogen i det vardagliga, språkutvecklande arbetet? Syfte: Vårt syfte med studien är att belysa och undersöka hur specialpedagogiskt arbete gällande förskolebarns språkutveckling kan se ut.

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelärare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. Forskningsfrågan som jag formulerade för att nå mitt syfte var: Vad har lärarna för erfarenheter och inställning till matematik och vilket tillvägagångssätt använder de för att nå eleverna med problemlösning? För att få svar på min forskningsfråga valde jag en hermeneutisk metod då jag arbetade med enkäter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkätsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklärare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning.

Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift.