I Sverige används det idag cirka 5,4% förnybara drivmedel inom transportsektorn, att jämföra med under 0,5% år 2000. Av de ickefossila drivmedlen är el något som ofta benämns som en permanent och realistisk framtida lösning. Visionen ?Stockholm ? Elbilsstad 2030? drivs av Stockholms Stad i samarbete med Fortum AB i syfte att ersätta den fossilbränsleslukande fordonsflottan.I den här studien undersöks de tekniska förutsättningarna och de eventuella vinsterna av ett storskaligt införande av elbilar. Studien har gjorts genom en modellering där parametrar som elbilens prestanda, elpris, bilens inköpspris och totala utsläpp använts.

Stora regionala skillnader i mark- och arrendepriser förekommer i Sverige. Andelen av den brukade åkermarken i Sverige som upplåts genom arrende har varit stabil om ca 40 procent under det senaste decenniet. Lantbrukens storleksrationalisering, det ökade intresset för mark som kapitalplacering, den begränsade mark- och arrendemarknaden samt arrendeupplåtelsens utformning bidrar till en stadigt stigande prisnivå på åkermarken. Uppsatsens syfte är att undersöka de regionala differenser som finns gällande korrelationen mellan arrendeprisnivåer och det värde som ytterligare ett hektar frambringar för lantbrukaren. Målbilden är att påvisa och konkretisera dessa skillnader samt att tyddliggöra sambanden mellan observerade arrendeprisskillnader och åkermarkens fundamentala avkastningsvärde. Sverige är indelat i åtta större produktionsområden där liknande förutsättningar för jordbruk råder.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Värmetransport är ett viktigt fysikaliskt fenomen med många olika industriella tillämpningar, till exempel värmning eller kylning av en fluid som strömmar i en rörledning. Den viktigaste mekanismen för värmetransport i strömmande eller stillastående fluider är konvektion. En bättre kunskap och förståelse för den bakomliggande fysiken skulle innebära att designen av systemen skulle kunna optimeras för att erhålla en ekonomisk process genom att minimera energiförluster och kostnader för material.En ångturbin i ett kraftvärmeverk producerar elektricitet genom att vattenånga strömmar igenom turbinen. Den överhettade vattenångan transporteras sedan från turbinen i en rörledning för att användas till uppvärmning av processer i ett närliggande massabruk.  I detta arbete har en energianalys genomförts på rörledningen med överhettad vattenånga efter turbinen för att bestämma temperaturfördelningen. Valet av material i rörledningen är beroende på tryck och temperatur och med för dålig kunskap om temperaturfördelningen längs röret riskerar konstruktionen att bli onödigt kostsam.En matematisk modell ställdes upp med de energibalanser som verkar på rörledningen.

I ett mer och mer urbant samhälle så förtätas bebyggelse allt mer. I städerna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begränsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbättringsmetoder behöver användas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges städer ligger ofta nära vattendrag, vilket många gånger innebär att husen är tvungna att grundläggas på sediment av stor mäktighet. Grundläggningen sker vanligtvis genom slagna betongpålar.

Bornsjön är Stockholms viktigaste reservvattentäkt och kan tillgodose staden med dricksvatten i flera månader om Mälaren skulle slås ut. Det är därför viktigt att Bornsjön håller en god vattenkvalitet. Under de senaste åren har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försämrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. När en sjö är övergödd uppstår ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist.

Examensarbetets mål var att skapa en modell för oljedegenerering, för implementering i lastbilens styrsystem. En modell som är lämplig för implementering måste vara enkel nog för att kunna hanteras av styrsystemet och samtidigt tillförlitlig nog för att varken över- eller underskatta oljebytesintervallet allt för mycket. Onödigt täta oljebyten medför ökade kostnader för ny olja och produktionsbortfall medan för glesa oljebyten kan orsaka allvarliga skador på motorn med tillhörande kostnader.Modellen delades upp i fyra delmodeller svarandes mot dom olika processer som styr oljedegenereringen; bränsleutspädning, kemisk degradering, sotinblandning och kondensbildning. Delmodellerna skapades med utgångspunkt i publicerade studier av dom olika förloppen varefter dom implementerades i Matlab och jämfördes med mätdata som fanns tillgängliga på Scania. Då det varmöjligt jämfördes olika modifieringar av modellerna för att undersöka vilken som gav bäst överrensstämmelse med mätdata.Bränsleutspädning, sotbildning och vattenutspädning är relativt väl förstådda förlopp och deras beroende av olika parametrar är välkänt.

SyfteStudiens syfte är att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehåll i kommunikationen mellan lärare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten är att öka förståelsen för de distansstuderandes frågor i matematik. Denna undersökning avgränsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frågeforum för de studerande i respektive kurs. Således berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehåller vanligen två drag med formen ?studerandens fråga ? lärarens svar?.

The white-backed woodpecker is a forest bird being critically endangered in Sweden. The species is dependent on older forests rich in deciduous trees and dead wood. The main problem for the survival of this species is present shortage of habitat. Conservation work on this umbrella species is at present focused on finding remaining or emerging habitat networks. Large areas are scrutinized in search for suitable habitats to be protected or managed for the species sake.

Denna rapport, En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCP-processen, En utvärdering och ett praktiskt tillämpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP, skriven av Anna Järvegren Meijer (handledd av Kenneth M. Persson, professor vid Teknisk Vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola och Anne Levin, konsult på SWECO VIAK, Malmö) behandlar kvalitetssystemet Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och fokus ligger på tillämpning inom beredning och distribution av dricksvatten.Rapporten består av tre delar. I den första redovisas HACCP-processen och de arbetssteg som Codex Alimentarius Commission har tagit som praxis. Här jämförs också Svenskt Vattens syn på HACCP i Handbok för egenkontrollprogram med HACCP med just CAC:s. Det konstateras att skillnader finns då Svenskt Vatten har valt att inte följa CAC:s praxis till punkt och pricka utan utformat arbetsgången annorlunda.Den andra delen av rapporten handlar om hur användarvänlig Svenskt Vattens handbok är i praktiken.

Träbroar blir allt populärare. Priset och de korta monteringstiderna gör att det byggs fler och fler broöverbyggnader i trä. En träbro har en hållbarhet och bärighet som är fullt jämförbar med broar i andra material och sedan trä som material blivit mindre begränsat i normen sen ett antal år tillbaka, har trä-broöverbyggnader blivit mer representerat ute i samhället. Martinsons Träbroar har idag möjlighet att producera likväl gång- och cykelbroar som avancerade vägbroar, anpassade för tung fordonstrafik. Med en broöverbyggnad av fackverkstyp lämpar sig bron som gång- och cykelbro med spännvidder upp till dryga trettio meter.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhållande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? så att dessa stämmer bättre överens med byggbranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa.