Syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med att introducera skönlitteratur vid klassgemensam läsning. Uppsatsen tar också upp vilka eventuella konsekvenser lärarnas val av introduktion kan få för elevernas läsutveckling. Undersökningen baseras delvis på teorier kring hur elevers möjlighet att påverka valet av skönlitteratur kan påverka deras inställning till vad de läser, men i första hand grundar sig uppsatsen på forskning kring kontexten vari skönlitteraturen placeras och hur den påverkar elevernas läsning. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolans år 7?9.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssätt i de tidiga skolåren förebygga matematiksvårigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Studien baseras på en intervjuundersökning i syfte att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar som haft betydelse för pedagogers uppfattningar av kompetensutveckling som den genomförts i ett EU - projekt på en skola.Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar samverkan och samarbete som en väg mot skolutveckling och lärande i arbetslivet. Analysen visar också på en viss brist på likvärdighet i projektet detta gäller både mellan och inom yrkeskategorier. Mellan kategorierna gäller det vilka kategorier som får vara med. Inom yrkeskategorierna gäller det löneskillnader. Delaktighet i beslut om kompetensutveckling vill pedagogerna ha även om de i vissa fall säger att de inte har tid eller orkar så vill de ändå vara med och besluta.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att:Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar.Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad.Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt.För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik..

Denna uppsatas syftade till att observera och undersöka processer kring läsförståelse i klassrum där lärare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma textsamtal och hur samtal kring läsförståelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma textsamtal vid sex lektionstillfällen. Två klasser vid två olika skolor observerades. En i årskurs 4 och en i årskurs 5.

Studiens övergripande syfte är att åskådliggöra vad elever skriver om när de skriver berättelser. Undersökningen bygger på texter producerade av två klasser i årskurs ett som analyserats utifrån ett analysschema. Detta analysschema bygger på de frågeställningar som är karaktäristiska för en narrativ textanalys. Studien redogör för vilka karaktärer, miljöer, känslor och övergripande teman som kan avläsas i berättelserna. Dessutom framhålls skillnader samt likheter mellan pojkar och flickors innehåll.

Vid SCA Packaging i Munksund fördes diskussioner med olika företag om att bygga en ny biorening. Munksundsfabriken är ett sulfatpappersbruk som tillverkar ca 360000 årston liner där ca 30% är vitt papper och resten brunt papper. Pappersbruken har ca 300 st anställda och ligger vid Piteälvens mynning. Detta examensarbete handlar om hur man ska dosera mängden närsalter när inkommande processavloppsvatten till bioreningen varierar i form av COD och flöde. Vitsen med en styrning på mängden närsalter är att man vill minimera kemikalieförbrukning och utsläpp av närsalter till recipient samt maximera COD-reduktion och tillgänglighet.

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i ämnet matematik.Då goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot ämnet, är det viktigt att skapa intresse ochglädje för att elevernas resultat ska förbättras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikämnet.Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur säger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gäller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksågenomförts där år 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glädjeämne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nåtts genom undersökningen stämmer väl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmågor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlärarens egenskaper. De förmågor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ärförståelse och tilltro till den egna förmågan.

The purpose of this Master?s thesis studies is to examine how information seeking is taught from a pedagogical and didactic perspective. The questions at issue are:? What is the content in information seeking education?? What aims are focused in information seeking education?? What methods are used in information seeking education? The methods being used are empirical studies and studies of literature, within the subject area. The study is inspired by phenomenographical learning theories.

Vår uppsats handlar om debatten kring en litterär kanon i den svenska skolan. Vårt syfte är att analysera kanondebatten utifrån några valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lärarröster i förhållande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida inställningar till och värderingar av litteratur och dess roll i samhället. Vi belyser detta genom följande frågeställningar: vad sägs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bärande argument framförs i kanondebatten och vem säger vad? Metoden vi använder oss av i detta fall är textanalys.

Mellanchefer sitter idag på en position där de är tvungna att förhålla sig till ett stort antal faktorer som påverkar dem i deras arbete. Deras situation passar därför alldeles utmärkt för att undersöka aspekter som har med begreppet handlingsutrymme att göra. Vi har med hjälp av Tetra Pak Dairy & Beverage Systems AB tagit reda på vilka faktorer som påverkar deras mellanchefers handlingsutrymme. Detta gjordes genom att inledningsvis identifiera ett antal övergripande ämnesområden som ansågs påverka handlingsutrymmet i hög grad. Ämnesområdena fick sedan ligga till grund för de kvalitativa intervjuer vi använde oss av för att få in vårt empiriska material.

Gymnasieskolan står inför förändring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är gymnasieskolans utbildningspolitik och dess påverkan på utbildningens utveckling. Därför finner jag det intressant att titta närmare på hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den språkliga framställningen påverkar de professionellas handlingsmönster.Min frågeställning i uppsatsen lyder: hur påverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frågeställningen kommer den utbildningspolitiska diskursen friläggas genom en Foucaultinspirerad läsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och påverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör på de professionella både som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och själ utövar inflytande på och styr individens sätt att tänka, tala och handla och faktiskt begränsar vad som är möjligt att tänka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom välpolerade begrepp såsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den påverkan som sådana tankegångar för med sig konserverar snarare än utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Vi har i denna uppsats valt att titta närmare på mellanchefens arbetssituation, och vad det är som påverkar denna. Mellanchefers arbete är som vi ser det väldigt hårt pressat. De ska dels föra ledningens mål och visioner vidare till medarbetarna. Dessutom ska de även kunna leda det dagliga arbetet på sektionen. Detta innebär en hög arbetsbelastning på grund av många direktrapporterande medarbetare.

The information society creates new demands on the knowledge making individual; besides being literate one has to be information literate. And in the educational society there is an ongoing change from teaching to learning, the focal point being the active student and life long learning. The aim of this dissertation is to within a context of learning and teaching elucidate the relation between user education and subject education by examining what significance the academic libraries user education has for the development of information literacy within students. Some epistemological theories connected with learning is presented as well as aspects of the information search process and of information literacy. Universities and their libraries view of information literacy and the goal of their user education is being focused on in an empirical study.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.