Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet på en 5-årsavdelning utifrån pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda på vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lärt sig. Studien bygger på den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att få syn på och ta del av barnens tankar kring deras lärande. Arbetet på förskolan görs enligt pedagogerna utifrån barnens intresse och läroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten är förutbestämd i förhållande till vad barnen ska lära.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att studera hur elevers förståelse för ämnet matematik påverkas av att skriva en reflektionsdagbok där de även får återkoppling inför nästa lektion. De frågeställningar som har fokus i undersökningen är:1) Hur påverkas elevernas förståelse av att få reflektera och tänka över vad de lärt sig eller inte lärt sig, och att formulera detta med egna ord i en dagbok?2) Hur påverkas elevernas förståelse av att få återkoppling på det de skrev inför nästa lektion?3) Hur påverkas elevernas förståelse av att bli mer medvetna om sitt eget lärande?Teori: Den huvudsakliga inriktningen av vald litteratur i arbetet handlar om hur elever kan göras delaktiga i sitt lärande på bästa sätt. Den teoretiska inriktningen som författaren Lisa Björklund Boistrup representerar är socialsemiotik och fokuserar på tre metafunktioner med beteckningarna interpersonell, ideationell samt textuell. Den teoretiska inriktning som författaren John Hattie utgår från är Jean Piagets utvecklingspsykologi när han diskuterar vikten av att lärare förstår hur elever tänker och lär.Metod: Den valda metoden har en kvalitativ ansats och är inspirerad av aktionsforskning.

Title: This is not Africa - West African teaching methods in Sweden. This is a work of "translation". The study started with a musical journey to Guinea, West Africa. It was a field study where I had the opportunity to open my senses towards another culture and another kind of music. I found another learning tradition and decided to try to bring it with me back to Sweden, into the Swedish school system.

Syftet med studien var tvåfaldigt. Det ena var att ta reda på vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lärare använder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Vi ökade vårkunskap om studiens ämnesområde genom läsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lärare verksamma i årskurserna 1-3. Detta för att få en bild över huranvändningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lärarna ser påskönlitteratur och läromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska läroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsättningar och behov.

Syftet med detta arbete är att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utländsk bakgrund utifrån matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar på att denna elevgrupp får sämre resultat på de nationella ämnesproven i matematik årskurs 9 jämfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att få en djupare förståelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fått ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju där de har fått tillfälle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hämtade från det nationella ämnesprov i matematik årskurs 9 och valda utifrån att kunna se på olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna också berätta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhållande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. Vår utgångspunkt är att analyser detta utifrån de förutsättningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrån faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi använt är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med ledare inom ovan nämnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat på ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen är tydligare än skillnaderna och att de skillnader som återfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mål. Dessa skillnader kan bero på dels de förutsättningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmåga att anpassa sig till de krav som ställs på ledarskapet i olika situationer..

Denna uppsats syfte var att undersöka vad elever i grundskolans senare år har för attityd till grammatikundervisningen i svenska. Min hypotes var att den allmänna attityden är negativ. Om detta antagande stämde ville jag undersöka vad som låg till grund för denna negativa inställning, samt ta reda på hur eleverna tyckte att man kunde göra för att förändra undervisningen till det bättre. De metoder jag använt mig av är dels en enkätundersökning bland 70 elever i skolår 6-9, dels mer djupgående intervjuer i gruppform med elva elever. Tyvärr så bekräftades min hypotes.

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvårigheter samt de matematiskt begåvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjälpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med särskilda behov". Vår enkätundersökning är riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga år. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: Vårt intresse för matematik väcktes när vi deltog i kursen didaktisk matematik.

Title: Violin technique in folk music education. The purpose of this research has been to examine how violin teachers who are folk musicians teach violin playing techniques. Through litterature studies and qualitative interviews I have studied the relationship between teaching methods regarding violin playing techniques of the two genres folk music and classical music and how the teachers in the study relate to this. Mywork shows that the teachers use a variety of methods and material from both genres which they have come in contact with through different parts of their education.Jag har undersökt hur fyra fiollärare inom genren folkmusik arbetar med fiolteknik med sina elever. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har jag undersökt relationen mellan undervisningstraditioner för teknikövning inom genrerna folkmusik och klassisk musik och hur lärarna förhåller sig till detta.

This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students.

I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå.

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur skolans vision ser ut gällande arbetet med värdegrunden i relation till elevens uppfattning och delaktighet. Två delstudier har genomförts där den första syftar till att ta reda på elevernas uppfattningar och delaktighet i skolans arbete med värdegrundsfrågor utifrån en enkätundersökning. Den andra studien har fokuserat på vad regering, Skolverk och kommun har för riktlinjer och mål på skolan gällande värdegrund och mobbning genom en granskning av offentliga dokument, publikationer och rapporter. Detta för att sedan jämföras med två skolors planeringar och se om dessa två skolor uppfyller de krav som regering och skolverk har. Det resultat som framkommit av detta examensarbete visar att elevernas delaktighet och kunskaper om värdegrunden är låg på en av de studerade skolorna, detta trots styrdokumentens krav om likabehandlingsplaner, värdegrundsplanering och åtgärdsprogram.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedelUndersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.