Under lärarutbildningen utvecklades mina idéer om varierande undervisningsmetoder för problemlösning. Då jag utförde min praktik fick jag uppleva hur arbete i en matematikverkstad kunde stimulera högstadieelevernas intresse för problemlösning samt stödja deras förmåga att lösa problem. Trots utveckling av varierande undervisning i matematik visar utvärderingar att ?enskild tyst räkning? fortfarande är dominerande på matematiklektionerna. Enligt rapporter från bland annat skolverket skapar sådan tyst räkning ointresse för ämnet och misslyckande för många elever.

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig.

Syftet med detta examensarbete är att utveckla en datorlaboration baserat på aktiv ljudreglering för kursen reglerteknik allmän kurs för maskin och farkostteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan KTH. Arbetet ska innefatta en utveckling av en matematisk modell av rörsystemet som ska regleras med en lead-lag regulator. Rörsystemet vid Marcus Wallenberg Laboratoriet ska användas som modellsystem, och den matematiska modellen ska baseras på mätningar insamlade på detta system.Den matematiska modellen skapades med hjälp av ett s.k. identifieringsexperiment och identifieringen baserades på en viktad minsta kvadratanpassning av insamlade frekvensdata. Modellen anpassades till en överföringsfunktion som visade sig ha ett nollställe i komplexa högra halvplanet, vilket motsvarar en svår bandbreddsbegränsning för den aktiva ljuddämpningen.

Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön.Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog.

Den rapport du just ska till att läsa är ett kandidatarbete i matematisk statistik skrivet vid matematiska instutitionen, Linköpings Universitet. Det område som undersöks är att om man med hjälp av P/E-tal kan förutsäga kraftiga börsnedgångar (börskrascher) på OMXS30. För att definiera en börskrasch har vi använt måttet Value at Risk (VaR). Detta mått är vedertaget hos finansiella instutitioner som ett riskmått men i denna rapport används det som sagt för att definiera nivån for en börskrasch. VaR har beräknats med diverse olika metoder som presenteras i rapporten.   Efter att en börskrasch definierats har vi använt logistisk regression med P/E-tal som förklaringsvariabel för att undersöka om dessa nedgångar har ett samband med höga P/E-tal.

Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikområdet och vilken kompetensutveckling de frågar efter, samt att se hur matematikutveckling kan få betydelse för de yngre barnens intresse och lärande av matematik.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fått kompetensutveckling efterfrågar mer, men också att de inte får tillräckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag från läroplanerna och vikten av att lägga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar på en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fått kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. Vår tolkning är att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det så kallade matematikpilotprojektet och matematiknätverk, som en del pedagoger genomgått i X kommun. Det märks däremot inte någon tydlig skillnad när det gäller att ta tillvara på matematiken i vardagen.

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lärande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lärandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i åk 8 som fick skriva matematikdagböcker under åtta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vägledning av innehållsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade även en enkät om användandet av matematikdagbok.Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör uträkningar och löser problem. Eleverna reflekterar även över hur de lär sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

I matematikundervisningen i skolan går färdighetsträning före förståelse och läroboken ges en central roll enligt Skolverkets rapport från 2003. Problemlösning är ett centralt begrepp och vi anser att elevernas förmågor inom matematik kan utvecklas via ett problemlösande arbetssätt. Vi vill därför undersöka om elever ges möjlighet till att utveckla sin problemlösningsförmåga om de arbetar med läroboken. Undersökningen genomfördes på 3 av de största förlagens mest populära lärobok samt Lektion.se som är en internetsida som tillhandahåller lektionsmaterial. Uppgifterna i läromedlen analyserades var för sig utifrån kunskapskravens kriterier för betyg E i årskurs 6 inom problemlösning.

Syftet är att undersöka om ett fokus på kommunikation och resonemang kring matematik genom Veckouppgifter kan öka elevers måluppfyllelse. Veckouppgiften är ett problem eller annan matematisk uppgift som eleven löser hemma gärna med hjälp av någon vuxen eller annan person som hjälp. Veckouppgiften lämnas in och bedöms av läraren mot förmågorna i Lgr-11. Bedömningarna presenteras i försöksklassen och ligger till grund för en diskussion i klassen kring att:1. Lösningar kan se olika ut men ha samma lösningskvalitet vid bedömning. 2. Uppgifter kan lösas med olika strategier men har samma kvalitet vid bedömning.

Vårt syfte med undersökningen var att med hjälp av matematisk problemlösning, aktualisera regula de tri begreppet. Vi ville undersöka om metoden ökar elevernas förmåga till problemlösning, förståelse för begrepp och enhetsomvandlingar inom matematiken. Utgångspunkten togs i styrdokumentens mål för matematikundervisning. Regula de tri är ett gammalt tankesätt inom matematiken som funnits sedan urminnes tider men har de senaste 25 åren helt försvunnit. Regula de tri handlar om en metod att reducera problem.

This essay deals with the subject of communication through Facebook. In this survey we studied 100 youths from Karlstad and their communication habits and behavior patterns on Facebook. The social network site Facebook has since its start in 2004 made a mark in modern communication. Today in 2010 the site has more than 500 million users. This paper wants to study what happens to other types of communication.

This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher?s and student?s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product.

Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun.Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.