Krisstöd som syftar till att lindra stress för poliser i yttre tjänst är en förutsättning för att uppnå en god arbetsmiljö. Enligt tidigare forskning bör personers behov och inställning tas i beaktande vid planeringen av krisstöd. Vad personer har för inställning till krisstöd kan studeras i form av attityder. Personers självkänsla är besläktat med känslighet för stress vilket kan påverka behov av krisstöd. Syftet med denna studie var att undersöka om copingresurser och självkänsla hade någon betydelse för attityd till krisstöd.

Denna studie utgörs av ett explorativt experiment. Det som har legat i fokus för denna studie har varit att mäta attityd gentemot varumärkes produkter. Eftersom det har skett genom experiment har det centrala varit att se hur attityden påverkas. Studien använder sig av vissa teorier kring varumärken som råd och tips i upplägget av experimentet. En av hypoteserna som ställdes i studien var att positiv beskrivning av varumärkes produkter ger högre utfall i värderandet och viljan att äga produkten än neutral beskrivning.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..

Ungdomarna har en positiv attityd till hälsosam mat men en negativ attityd till att äta den. De referensgrupper som ungdomarna har en interaktion med och som är närvarande vid köp är också de som har störst påverkan. Externa faktorer påverkar beteendet snarare än intentionen..

I denna uppsats har arbetslöshetens effekter på individens psykiska välbefinnande, könsaspekter gällande det psykiska välbefinnandet samt även attityder gentemot arbetslösa undersökts. En enkätundersökning genomfördes för att jämföra det psykiska välbefinnandet mellan arbetslösa och personer som har arbete. Enkäten innehöll förutom frågor om psykiskt välbefinnande även frågor om attityd gentemot arbetslösa. Enkäterna distribuerades till arbetslösa och arbetande via arbetsförmedlingar och olika företag. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i psykiskt välbefinnande mellan arbetslösa och de som har arbete.

Målet med denna studie är att undersöka hur matematiskt särbegåvade elever upplever sin matematikundervisning i skolan. För att uppnå studiens syfte har ett antal preciserade frågeställningar utarbetats, och som också har legat till grund för studiens empiriska undersökning. Frågeställningarna har hanterat såväl elevernas som deras föräldrars subjektiva upplevelser av barnens matematiska begåvning, hur den matematiska undervisningen för dessa barn ser ut samt hur föräldrarna upplever att skolan stimulerar och uppmuntrar särbegåvade barn. Examensarbetets metodologiska tillvägagångssätt har baserats på en kvalitativ undersökning där materialet har baserat på sex elever med matematisk särbegåvning och deras lärare. Dessa har intervjuats.

Denna undersöknings syfte är att studera om attityden till reklamens två informationstyper skiljer sig åt. De två informationstyperna är individeffekterna och produktegenskaperna. Det var även intressant att se om attityder till reklam för skönhetsprodukter är beroende av självkänslan och om individers attityd till reklam beror på vilket gymnasieprogram de läser. I undersökningen deltog 60 försökspersoner som läser på gymnasiet. Av de 60 deltagarna läser 30 på det naturvetenskapliga programmet och resterande 30 på det samhällsvetenskapliga programmet med inriktningen ekonomi.

Bakgrund: Då bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om ämnet. Många kvinnor i världen rekommenderas att själva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa länder även sjukvården rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till självundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes.

The aim of the study was to do an analysis about the conceptions of units and unit con-version. Investigating the students´ attitudes towards their own mathematical ability and the students´ understanding of the conception of units..

Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fängelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fängelsevistelse är mycket bristfällig både internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgår främst ifrån män och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen på brottslingar och kriminalvårdens uppbyggnad. Studien inriktades på kvinnliga interners attityd till fängelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stämpling under fängelsevistelsen. 256 interner var vid tillfället placerade på olika anstalter i Sverige.

: Modeindustrins negativa påverkan på en hållbar utveckling har ökat aktualiteten för hållbarhetsfrågor inom branschen. Flera fast fashion-företag har därför börjat införa hållbara åtgärder efter starkare tryck från intressenter. Trots ökad medvetenheten hos konsumenter för hållbara problem påvisar forskarstudier ett gap mellan attityd och beteende inom hållbar klädkonsumtion. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap som ökar förståelsen för hållbart konsumentbeteende inom fast fashion på den svenska marknaden. Studien utgår från att undersöka vilka de bakomliggande motiven är till att attityd och beteende skiljer sig åt, och varför motiven ger uppkomst till ett attityd-beteende gap.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..

Effektiv logistik är ofta nyckeln bakom framgångsrika företag. Då logistik är ett väldigt komplext problemområde har det blivit nödvändigt att utveckla intelligenta system som hjälpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar är ett sådant system, vilket ska underlätta att flytta fokus från den enskilda artikeln till artiklar som kräver extra mycket uppmärksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsområdet de senaste åren. Denna har dock varit av ren matematisk karaktär där olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrån en samling parametrar. Hur parametrarna väljs och vilka implikationer valet av matematisk modell får är ännu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Kursen Matematik B är en de kurser som ställer störst krav på nytt konceptuellt tänkande för gymnasieelever vilket ställer höga krav på ett flexibelt sinne. Därför ansåg jag det vara intressant att undersöka närmare de aspekter som kringgärdar kursen. Jag försökte i min undersökning att hitta svar på vilka moment inom denna kurs där elever med samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet känner att de har minst tilltro för sin egen matematiska förmåga. Men även vad som kan ligga bakom de resultat som uppstår, samt vilka förändringar som kan vara lämpliga. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie där elever fick uppskatta sin förmåga att behärska olika moment inom de avsnitt som ingick i kursen via en enkät. Dessa sammanställdes sedan för analys. I diskussionen försöker jag måla upp ett samband mellan studiens resultat och elevernas motivation och matematisk förmåga samt vilka lämpliga åtgärder som kan tänkas behövas göra för att utveckla bättre resultat..