Medias rapportering av nyheter är frekvent och forskning visar att vi påverkas av dess utformning. På vilka sätt detta sker är mer otydligt. Föreliggande studie syftade till att undersöka medias eventuella inflytande och dess kraft att styra läsarnas attityd till ett annat land genom inramning och val av information. Påverkas individer av nyheter som är avsiktligt inramade och där informerandeprincipen kan förväntas träda in? Studenter (N = 90) från en svensk högskola testades via fiktiva nyhetsartiklar i fem versioner.

Elevers motivation, lärande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans värld. Då studier saknas på området kring hur elever påverkar eller påverkas av skolans fysiska miljö, har en enkätundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utsträckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö är sval och oklar. Ytterligare forskning på området elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslås.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda på hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvändning ser ut och om de är medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville också ta reda på vem och/eller vad som har stort inflytande på ungdomarnas kondomanvändning. En enkätundersökning genomfördes våren 2008 på en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje året på teoretiska program på gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att använda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) genomförde tillsammans med Forum för levande historia en studie angående intolerans bland svenska skolungdomar. Resultatet visade att det fanns en relativt stor grupp intoleranta. Syftet med denna studie var att undersöka eventuell intolerans bland skolungdomar från grundskolans senare år och gymnasiet i Luleåområdet samt att jämföra deras kunskap och attityd rörande Förintelsen. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkäter riktade mot de valda undersökningsgrupperna samt genom kvalitativa litteraturstudier. Resultatet visade att de undersökta skolungdomarna uppvisade tendenser att vara mer intoleranta än riksgenomsnittet.

Syftet med min undersökning var att ta reda på elevers uppfattning om datorspel och hur ett specifikt datorspel, Lasarus, påverkar elevernas kunskaper om människokroppen och hälsa. Anledningen till undersökningen bottnar i ett försök att hitta nya vägar att nå eleverna inom naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass 5, på en mindre skola i en större svensk stad. Eleverna som spelade datorspelet Lasarus svarade också på enkäter, en innan de spelat som kartlade deras datorspelsvanor och förkunskaper i ämnet människokroppen och hälsa och en efter som undersökte elevernas uppfattning om datorspelet och deras kunskaper efter spelet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas attityd till och uppfattning om Lasarus är mycket god.

Arbetet har som ambition att försöka belysa lärarnas, elevernas och föräldrarnas attityder till åldersintegrerad undervisning, år 4-6, vid Hagaskolan. Syftet är också att visa på hur skolan arbetar med åldersintegrering. Resultatet visar att föräldrar till barn i år 4, både flickor och pojkar, samt föräldrar till flickor i år 6 är mer kritiska till åldersintegrering som organisationsform än övriga. Föräldrarnas delvis negativa attityd till åldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt värderar det pedagogiska arbetet lågt. Eleverna i år 4 och i år 5 är mer positiva till åldersintegrering än eleverna i år 6 som gärna vill gå i en klass med jämnåriga.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka attityder pedagoger i år 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlägga vår studie till två olika skolor då vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig åt beroende på vilken typ av skola de arbetar på.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vår kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. När vi har jämfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i år 1?3 har vi inte funnit några skillnader beroende på om de arbetar på en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och med hjälp av scaffolds, stöttning i form av lärarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterär bok genom högläsning. Jag ville undersöka vilka effekter när det gäller läsförståelse som kunde utläsas utifrån en sådan undervisningsmodell. De aspekter av läsförståelse jag ville undersöka var förmågan att samtala om och reflektera över texten, förstå orsakssammanhang och dra slutsatser, ställa frågor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville också se vilka effekter på elevernas attityd till den lästa boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgångspunkt var lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.

De psykiskt sjuka tar allt större plats inom den somatiska sjukvården men forskningsfältet är nytt och kunskapsluckor existerar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans attityd till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska vården.En databassökning har gjorts i fyra databaser med omvårdnadsfokus: Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Sex studier inkluderades. Ur dessa har utkristalliserats tre återkommande teman: attityder som avspeglar sjuksköterskans erfarenheter, vårdmiljöns betydelse på sjuksköterskans attityder och utbildningens betydelse för sjuksköterskans attityder.En stor mängd negativa attityder existerar men även en del positiva, ofta knutet till sjuksköterskan personliga attityder.

På 1960-talet tog Sverige steget från brandtorn ute i skogen till en hightech-lösning med flygplan ? det svenska brandflyget var fött. Under de senaste åren har många länder runt om i världen tagit nästa steg i teknikutvecklingen: satellitövervakning. Men i Sverige, där brandflyget varit en trogen vän som visat värdefulla resultat, gjorde man något helt annat. Man drog in brandflyget och ersatte det istället med ? ?ingenting?.

I vårt examensarbete har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom ett av matematikämnets metoder, nämligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla är överens om att elever lär bäst när de får använda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehåller dels en enkätundersökning som vi gjort bland pedagoger på en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet är i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssättet.Vår slutsats är att pedagoger har en positiv inställning till laborativ matematik, de upplever att de har material, åtminstone i de lägre skolåren.

Användningen av informationsteknologi (IT) på arbetsplatser ökar markant. Detta innebär att organisationer och människor utsätts för förändringar och omstruktureringar som kan vara svåra att hantera. Vid IT-satsningar är satsningens framgång helt beroende av en effektiv användning av IT-verktyget, vilket bl.a. förutsätter att slutanvändarna accepterar och vill använda det.På en arbetsplats finns det ett stort antal olika faktorer som kan påverka användaren och användningen av ett IT-verktyg. En av dessa faktorer är ledningen/chefen vilken har möjligheten att skapa förutsättningar och förhållanden som bidrar och ökar chanserna till en effektiv användning och ökad förståelse för IT.Undersökningen som gjordes på Försäkringskassan i Skövde hade för syftet att kunna se i vilken utsträckning en chef för en avdelning kan påverka IT-användning via dennes dagliga kontakt med underordnade samt kunna identifiera vilken roll chefen spelar i samband med försäkringskassans genomförda IT-satsning..

Detta arbete ämnar undersöka hur pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Vilken litteratur väljer pedagogen att använda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras på intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det är viktigt att barnen får tillgång till litteratur och högläsning både hemifrån och ifrån skolans verksamhet. Syftet och tillvägagångssätten varierar och skiljer sig dock lite åt. Några generella mönster går att utläsas av intervjusvaren.

Syftet med denna uppsats är dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad läroplanen och kursplanerna säger om kartarbetet. Då läroplaner och kursplaner ändras med tiden var det också intressant att se om det har skett någon förändring över tid gällande kartografin. För att nå mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkätundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilärare intervjuades därefter, detta för att få en djupare förståelse för hur eleverna hade svarat på undersökningen.

Detta arbete behandlar användandet av designriktlinjer vid utformning av användargränssnitt och huruvida det resulterar i ett användbart gränssnitt. Användbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lärbarhet.Människans kognitiva förmågor, såsom informationsbearbetning, studeras inom Människa-Datorinteraktion för att på så sätt få fram riktlinjer för gränssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd åt gränssnittsdesignern att utforma användargränssnitt anpassat till användaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till människans kognitiva förmågor. De analyserade riktlinjerna tillämpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt gränssnitt. De båda gränssnitten ställdes mot varandra i ett användartest där effektiviteten mättes.